Malin Alkestrand

Boken Litteraturen i arbete består av bidrag som undersöker hur litteraturen, litteraturvetenskapen och andra humanistiska inriktningar kan arbeta i relation till sin omgivning. Texterna är skrivna på svenska, danska och engelska, och omfattar skilda genrer och ämnen: mellan pärmarna samsas litteraturvetenskapliga och historiska artiklar med dikt, essäer och dialoger, och många bidrag kretsar kring ämnen som modernitet, genus och klass, några av dem i kombination med ekokritiska eller postkolonialafrågeställningar. Litteraturen i arbete är en vänskrift tillägnad Peter Forsgren, professor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. De som medverkar i skriften är kollegor och vänner som alla haft förmånen att samarbeta med Peter Forsgren i olika sammanhang och som inspirerats av hans gärning.

[English presentation, see below] Sedan publiceringen av Suzanne Collins The Hunger Games 2008 råder det högkonjunktur i så kallade ungdomsdystopier, det vill säga dystopiska samtids- och framtidsskildringar för unga med auktoritära regimer och vuxna som förtrycker barn och ungdomar. Dystopisk litteratur för unga vuxna ställer viktiga frågor om vilka konsekvenser som följer på den vuxna generationens oförmåga att hantera utmaningar som diskriminering och diktatoriska tendenser. Den illustrerar också hur unga människor kan förtryckas av vuxna i icke-fiktiva samhällen genom att överdriva maktskillnaderna mellan barn, ungdomar och vuxna. Mothers and Murderers utforskar maktförhållanden mellan vuxna och unga, med hjälp av en korpus med cirka hundra engelsk- och svenskspråkiga ungdomsdystopiska texter. Den belyser de maktrelationer som spelar in när dystopiska regimer tvingar unga karaktärer att bli mördare. Den belyser också maktförhållandet mellan barn, ungdomar och vuxna genom att analysera motivet den unga modern. I denna dystopiska litteratur måste unga mödrar vara beredda att göra vad som helst för att skydda sina barn, även om de förtrycks av vuxna. Boken analyserar hur maktkategorin ålder förhåller sig till andra kategorier som kön, ras, funktionsvariationer och klass. Genrens problematisering av vuxnas förtryck av unga innehåller en didaktisk potential som kan utnyttjas i klassrummet. Genom att överdriva faktiska åldersrelaterade maktskillnader kan ungdomsdystopier stödja elever och lärare att ifrågasätta antaganden om vad den unga generationen behöver och vilka delar av samhället den behöver skyddas från. Genom att kombinera textanalyser av motiven, fallstudier med fördjupade analyser och förslag på undervisningsupplägg riktar sig boken både till läsare som vill utforska ungdomsdystopier som genre och till lärare och lärarstudenter som vill förverkliga genrens didaktiska potential i klassrummet. Malin Alkestrand har en doktorsexamen i litteraturvetenskap från Lunds universitet och är biträdande lektor vid Linnéuniversitetet. Hon undervisar och forskar inom barn- och ungdomslitteratur, och hon har publicerat forskning om fantasylitteratur och ungdomsdystopier. Alkestrand är också utbildad gymnasielärare i svenska och historia. Hon utbildar lärare i skolämnet svenska med fokus på barn- och ungdomslitteratur och hur denna typ av litteratur kan användas i skolundervisningen.***Since the publication of Suzanne Collins' The Hunger Games in 2008, there has been a boom in literature about dystopias with authoritarian regimes, featuring adults who oppress children and adolescents. Dystopian literature for young adults asks important questions about the consequences of the adult generation's inability to deal with challenges such as discrimination and dictatorial tendencies. It also illustrates how young people can be oppressed by adults in non-fictional societies by exaggerating the power inequalities between children, adolescents and adults. Mothers and Murderers explores power relationships between adults and the young, using a corpus of around one hundred Anglophone and Swedish dystopian novels for young adult (YA) readers. It highlights the power relationships that come into play when dystopian regimes force young characters to become killers. It also illuminates the relationship of power between children, adolescents and adults by analysing the motif of the adolescent mother. In this dystopian literature, adolescent mothers must be prepared to do whatever it takes to protect their child, even while being oppressed by adults. This book analyses how the power category of age relates to other categories such as gender, race, (dis)ability and class. The genre's problematisation of adult oppression of the young incorporates an educational potential that can be harnessed in the classroom. By exaggerating actual age-related power inequalities, it can support students and teachers in questioning assumptions about what the young generation needs and what elements of society it needs protecting from. Combining text analyses of the motifs in the corpus, case studies with in-depth analyses of these motifs, and suggestions for teaching plans, this book is aimed at readers who want to explore dystopian literature for young adults, as well as teachers and trainee teachers who want to actualise the educational potential of this genre in the classroom. Malin Alkestrand has a Ph. D. in Comparative Literature from Lund University, Sweden, and is assistant professor at Linnaeus University, Sweden. She teaches and researches in the field of children's and young adult literature, and she has published on fantasy literature and dystopian literature for young adults. Alkestrand is also a qualified secondary school teacher in Swedish and History. She educates trainee teachers in the school subject Swedish, with a focus on children's and YA literature and how to teach these types of literature in the classroom.

Den som skriver barn- och ungdomslitteratur behöver både kunskap om litterära verktyg och insikter i hur andra författare har löst berättartekniska problem. Att skriva barn- och ungdomslitteratur behandlar skrivandets hantverk samtidigt som den utifrån ett litteraturvetenskapligt perspektiv fördjupar förståelsen för hur man skriver i olika genrer för en ung läsekrets. Boken tar bland annat upp vad som kännetecknar en berättelse för barn och ungdomar och hur den skrivs: Vad har den för egenart, vad skiljer den från vuxenlitteratur, och hur skapar man ett tilltal som passar unga? Genrer som fantasy, magisk realism och historiska berättelser behandlas, men också gränsgenrer och gränsmedier som fan fiction, datorspel och filmmanus. Här diskuteras också strategier för att gestalta det hotfulla eller svåra moraliska dilemman samt hur man kan undvika genusfällor. Att skriva barn- och ungdomslitteratur vänder sig till alla som är intresserade av barn- och ungdomslitteratur och som vill utveckla sitt eget skrivande. Den är avsedd för kurser i kreativt skrivande, men lämpar sig också i fortbildning för lärare, bibliotekarier och andra som vill fördjupa sin förståelse för barn- och ungdomslitteratur.

Sedan den första Harry Potter-boken publicerades år 1997 har intresset för fantasylitteratur ökat lavinartat. Miljoner och åter miljoner barn, ungdomar och vuxna har följt sina mest omtyckta fantasyhjältar och -hjältinnor på deras äventyr in i magiska världar, där verklighetens lagar utmanas, överskrids och ställs på ända. Men vilka insikter kan läsare få om sin egen värld via karaktärernas upptäcktsresor in i de magiska världarna? Och hur kan fantasylitteratur användas i klassrummet, när verklighetens maktförhållanden behandlas? Malin Alkestrands avhandling undersöker hur tre fantasyserier för barn och ungdomar - J. K. Rowlings Harry Potter-serie (1997-), Eoin Colfers Artemis Fowl-serie (2001-2012) samt Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Engelsforstrilogi (2011-2013) - kan fungera som en utgångspunkt för arbetet kring demokrati, mänskliga rättigheter och kulturell mångfald i klassrummet. De tre problemkomplexen utgör en del av skolans värdegrund. Denna måste alla lärare inom det svenska skolsystemet, oavsett ämnestillhörighet, integrera i sin undervisning. I detta arbete kan fantasyböckernas skildring av de magiska världarnas maktförhållanden fungera som allegorier över verklighetens motsvarigheter, samtidigt som de skapar en främmandegörande effekt som hjälper läsaren att betrakta maktfrågor utifrån, med en distanserad blick. Det är denna rörelse mellan närhet och distans som ger upphov till fantasylitteraturens magiska möjligheter i värdegrundsarbetet. Boken, som är den första svenskspråkiga avhandlingen om fantasylitteratur, riktar sig till litteraturvetare och litteraturdidaktiker, lärare, lärarutbildare och lärarstudenter, samt till alla som gillar att läsa fantasy.