Malin Isaksson

Textsamtalet är en central arbetsform på skrivutbildningar, oavsett om de hålls på folkhögskola eller på universitet. Men vad är egentligen ett textsamtal och hur ger man konstruktiv respons som leder till utveckling snarare än bedömning? Hur läser man en text i process, inför och under ett textsamtal? Hur skapar man gemensamt ett samtalsklimat som präglas av nyfikenhet, kunskap och respekt? Och vilken roll har samtalsledaren? I den här boken förenas teori och praktik kring textsamtal och respons. Med utgångspunkt i den egna erfarenheten av textsamtal, och intervjuer med författare, lärare och deltagare på skrivutbildningar, diskuterar Granwald och Isaksson hur respons kan bli textnära, utvecklande och inspirerande. Boken erbjuder konkreta verktyg och reflektionsfrågor för att leda och delta i textsamtal - och för att förstå den komplexa relationen mellan text, läsare och författare. Det kreativa textsamtalet är en grundbok för skrivpedagoger, lärare och studenter i kreativt skrivande - och för alla som vill fördjupa sina kunskaper om litterära och kreativa textsamtal.

Flickan går rakt in i skogen. Förbi de höga granarna, tallarna och fram till flickbjörken i gläntan. Hon är hela skogen och älven och himlen över mormorhuset. Hon är kommunhuset och bensinmacken och dagiset med gungis och kuddis och plask&leken. Flickan heter Molly Eriksson Bloom och bor i det röda huset vid älven. Hon går sitt sista år på dagis och är på höjden av sin levnads­ bana. I kortromanen Den oändliga flickan följer vi med in i hennes gränslösa inre och yttre världar. När Mollys förståelse för världen växer, liksom insikten om dess begränsningar, föds frågan: Vad kan en flicka göra? Med barnets kompromisslöshet mäter hon sin barnkropp mot världsalltets - sitt eget vara mot smärtan i världskroppens muskler och senor och brusande blod. På daghemmet Kosmos, avdelningen Mångrus, startar Molly tillsammans med de fyra dagisama­zonerna det livsviktiga arbetet att förändra världen. Men saker går så lätt över styr. Kommer amazonerna att lyckas i sin mission? Med en rasande prosa undersöker Malin Isaksson desperationen hos en flicka som aldrig nöjer sig och som alltid vill mer. Den oändliga flickan är en skruvad, men djupt allvarlig berättelse om frihet, motstånd, språk och fantasi - en vild betraktelse över vår samtid.

Ulla Isaksson slog igenom med romanen Ytterst i havet, 1950. Den satte tonen för ett författarskap som drevs av nyfikenhet på människans inre motsättningar. På sin tid var Isaksson en central gestalt i offentligheten och hon stod även bakom ett flertal filmmanus, bland andra »Jungfrukällan« skriven i samarbete med Ingmar Bergman. I Boken om U följer vi författaren och barnbarnet Malin Isakssons sökande efter sin farmors arv. Hur startar ett skrivande inom en människa? Hur samverkar livet och skrivandet? Med utgångspunkt i en stor mängd efterlämnat material av brev, arbetsdagböcker och anteckningar synliggör hon skrivandets premisser och visar hur våra livsberättelser formas och omformas genom tid och generationer." Det är personligt, gripande och mycket intressant. Berättelser ur Ullas liv och skildringar av hennes författarskap varvas med utdrag ur brev, arbetsdagböcker, manusutkast och dagboksanteckningar. Detta berikas med beskrivningar från Malins egen skrivprocess. Texten böljar fram och tillbaka, så som livet så ofta gör och vardagen flätas samman med skrivandet. Det är starkt, välskrivet och välformulerat med ett glödande språk och närvaro. Boken om U är en mycket läsvärd bok för alla med intresse för litteratur, film, kvinnohistoria eller livsöden." BTJ, Carola Forslund"Boken om U väcker en längtan efter mer. Nog vore Ulla Isaksson värd en tegelstenstjock biografi? Fast till dess får det räcka med Boken om U som ändå är ett försök med fragment ur Ulla Isakssons anteckningar, det som är känt om hennes liv, och ett barnbarns ibland pricksäkra minnen av en engagerad farmor som brydde sig om barnbarnets tankar inför konfirmationen och alltid var beredd att diskutera: hon var snabb i fotarbetet som bara den, nyfiken och livrädd och perspektivlös. Hon var ett öppet fält. Det är i såna iakttagelser Malin Isaksson är som bäst." Dagens Nyheter, Lotta Olsson"...som en tidig julafton att hålla i "Boken om U" ett gediget porträtt av en engagerad skribent, manusförfattare till några av förra århundradets mest angelägna svenska filmer och tv-draman ( ). Varsamt och systematiskt gör Malin Isaksson plats för de många Ullor som har kommit till tals i farmoderns karaktärer. Det är skönlitterärt uppslukande hur texten rör sig fritt över tid och rum och kopplar samman livets dramatiska skeenden och nedtecknade tankar med de så välskrivna verken." Uppsala Nya Tidning, Kasia Syty"...en effektivt berättad, drygt 200-sidig historia om kvinnoliv, relationer och skrivande. (..) Med till synes lätt hand tecknar Isaksson kontur utan att stänga tolkningsvägarna." Göteborgs-Posten, Åsa Arping

Twilight, True Blood and The Vampire Diaries have sparked intense fan activity and generated a large quantity of fan fiction: stories which test the limits of an already existing fictional work and explore gaps and discrepancies within it. Working from the idea that texts constitute archives, expanded and altered by each addition, close readings of a selection of fanfics illustrate particular transformative practices in the online environment. The central figure of the vampire is read through the lens of fanfic authors' contributions to the archives, particularly regarding how figuratively or literally refanged versions of the trope are used to subvert norms established in the source texts concerning depictions of sexuality, sexual practices, and monstrosity. Complex relationships between authorial power and subversion, between mainstream messages and individual interpretations, are examined through fanfic analyses, the findings contributing to discussions about contemporary literary creativity.

Quelle image de l'adolescente trouve-t-on dans le roman français contemporain « à la première personne » ? Dans Adolescentes abandonnées, une trantaine de romans écrits entre 1950 et 1999 sont lus dans une perspective genre. L'étude thématique révèle un univers romanesque assez sombre pour les jeunes filles, surtout par rapport à celui des garçons. Comme les romans en question sont narrés par un je adolescent potentiellement non fiable, ils ne laissent pas évaluer uniquement à partis d'une étude thématique. Lorsqu'on tient compte de la perspective spécifiquement adolescente dans laquelle le narrateur ou la narratrice voit le monde, l'image se brouille un peu - d'autant plus que la perspective adolescente est entièrement fictive, créé par un/e auteur/e adulte pour un lectorat adulte. Un examen de l'instance narrative met en lumière des indices textuels ouvrant la voie à des lectures moins pessimistes, voire subversives.