Malin Rönnblom

Demokrati är ingen självklarhet. Idén om demokrati i betydelsen folkstyre går tillbaka till antikens Aten, men vilka som ska utgöra folket och hur styret ska bedrivas har debatterats alltsedan dess. Över tid har allt fler grupper av människor inkluderats i demos. Samtidigt har det under demokratins hela historia funnits ett motstånd mot att gemene man och kvinna ska ha inflytande över politiska angelägenheter. Borde int­e styret skötas av experter? Räcker det inte med att en upplyst ledare eller ett parti med bred förankring kanaliserar folkviljan? Bokens redaktörer, Jonny Hjelm och Christer Nordlund, är professorer i historia respektive idéhistoria vid Umeå universitet. Övriga med­verkande är: Magnus Blomgren, Anders Burman, S­andra Grahn, Staffa­n I. Lindberg, Anna Lührman, Erland Mårald, Malin Rönn­blom och Josefi­n Rönnbäck.

I skuggan av de mer uppenbara hoten mot demokratin pågar en annan process. Under de senaste trettio åren har styrningen av offentlig politik i Sverige genomgått genomgripande förändringar som successivt förvandlat politik till marknad. Köp- och säljsystem, resultatenheter, konkurrensutsättning och upphandling har gett politiken nya logiker, där politiska intressemotsättningar ersätts av marknadens rätta svar. Denna förändring undergräver demokratin som livsform. Trängd demokrati belyser den nyliberala styrningens destruktiva konsekvenser för demokratin. Genom att studera det vardagliga görandet av offentlig politik synliggörs hur marknadens principer urholkar de värden som demokratin vilar på. Boken innehåller både analys av fyra politikområden - kultur, jämställdhet, mäns våld mot kvinnor och upphandling - och ett kapitel som syftar framåt, mot en gemensamhetens demokrati.

Feminism som byråkrati beskriver utvecklingen av svensk jämställdhetspolitik. Främst behandlas idén om jämställdhetsintegrering. En historieskrivning, men också en analys. Från början av 1990-talet fram till idag. Vilka frågor och krav har kunnat ställas inom ramen för denna politik? Och inte minst, vad har gjorts omöjligt? Kerstin Alnebratt är kommunalrådet som skolade om och blev fil. dr i genusvetenskap. Idag arbetar hon som föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning. Malin Rönnblom är docent i statsvetenskap och verksam vid Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet, och vid statsvetenskap, Karlstads universitet. Hon har framförallt skrivit om regionalpolitik och jämställdhet och brytpunkterna däremellan. Båda är verksamma inom forskningsprojektet Kritiska studier av jämställdhet att teoretisera politik och praktik .

Denna bok är en ovärderlig introduktion till feministisk statsvetenskaplig forskning. Här presenteras feministiska teorier och empiriska analyser som tillsammans tecknar en bild av ett kreativt forskningsfält som samlas kring vikten av att använda kön som analytiskt verktyg, och som rymmer både konstruktiva teoretiska debatter och intressanta empiriska resultat. Boken innehåller introduktioner till feministisk forskning inom de statsvetenskapliga subdisciplinerna politisk teori, svensk politik, jämförande politik och internationella relationer samt fördjupningar i de för fälten centrala begreppen kön, representation, medborgarskap och säkerhet. Dessutom presenteras exempel på empirisk forskning. Läsaren får här veta mer om hur närbyråkrater för omsorgsetiska resonemang, hur svensk familjepolitik drabbar ensamstående mödrar, vad som karaktäriserar olika typer av könskvotering och hur ritualerna kring begravningar av kvinnliga soldater som har dött i striderna i Afghanistan återskapar den manliga soldaten som norm. Politik och kön vänder sig i första hand till studenter i statsvetenskap och genusvetenskap.

Högre utbildning och forskning är en av de samhällsarenor där kvinnors position radikalt har förändrats de senaste trettio åren. Kvinnor är inte länge en minoritet inom akademin i stort, sam­tidigt som män fortfarande dominerar på lednings­positioner och professors­tjänster. Andra minoritiserade grupper har också uppnått en större närvaro och synlighet. Policy för jämställdhet och mångfald är ofta centralt i universitetens framställning av sig själva som framgångsrika. "Att bryta innanförskapet" är en ansats att kritiskt granska och expandera vad jämställdhet och mångfald är och skulle kunna vara inom akademin. Forskare inom genusvetenskap, sociologi, socialt arbete och rättssociologi undersöker här kopp­lingar mellan kön, etnicitet, sexualitet, klass och makt, gränser och villkor för närvaro samt hur olika grupper av anställda erfar, namnger och tolkar sina positioner och möjligheter inom ramen för de akademiska strukturförändringarna. I antologins texter undersöker vi å ena sidan vem och vilka som problematiseras och ska åtgärdas i policy, samt vilken plats policy har inom forskningspolitik och inom organisationen. Å den andra lyfter vi fram underordnade gruppers erfarenheter av att jobba och verka inom akademin. En inkluderande under­ordning i förhållande till minoritiserade grupper är fortfarande en realitet på akademiska arbetsplatser och i vetenskapliga discipliner.