Malin Thor Tureby

This anthology is the result of an international workshop with the aim to initiate new discussions and new research on cultural heritage – contested as well as uncontested. The workshop was held at the Department of Society, Culture and Identity at Malmö University, in October 2022. Contested heritage, sometimes also referred to as “dissonant heritage” or “difficult heritage” has been discussed, explored and studied by cultural heritage scholars from various disciplines over the last two decades. However, there is still limited knowledge about what contested or dissonant heritage is. How, when and by whom heritage can be contested and how it is related to or understood in relation to uncontested heritage are also unresolved questions. The contribution of this anthology thus falls at an intersection between the process-perspectives of critical heritage studies of cultural heritage, the empirical-historical studies of power and agency in social and cultural history (after the archival turn), and the conceptual fields that examine the use of history and history mediation. It rests firmly on the collective expertise drawn from historians and other scholars, at different stages of their careers, from researchers with theoretical proficiency as well as practical experience from cultural heritage work, both within and outside of traditional cultural heritage institutions. The result, if not a comprehensive rendering, is a range of multifaceted insights into research on why and how cultural heritage can be both contested and (un)contested.

Metodkunskaper är nödvändiga för att både skriva, läsa och förstå vetenskaplig text. För att kunna få fram och ta del av information i historiska källor krävs både kvalitativa och kvantitativa metoder av olika slag. Den här grundboken har därför ett brett anslag och presenterar ett flertal praktiska tillvägagångssätt inom historiska studier. Boken har tre delar. I den första behandlas de inledande faserna av en historisk studie, med kapitel om undersökningsdesign och källkritik. Den andra delen har en kvalitativ inriktning och samlar kapitel om textanalys, begreppshistoria, diskursanalys, bild som källa och muntlig historia. I den tredje delen är fokus kvantitativt och här tar författarna upp beskrivande statistik, korrelations- och regressions­analys, kollektivbiografi och korrespondensanalys samt rumslig metod. Metod - guide för historiska studier är avsedd för studenter i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen med historisk inriktning vid universitet och högskolor. I denna utökade upplaga har samtliga kapitel uppdaterats.

Under det senaste seklet har samhällsutvecklingen formats av migration. Sverige har gått från att vara ett utvandrarland till ett mångkulturellt samhälle. Hur gick det till när berättelser om migration, mångkultur och de invandrades erfarenheter blev en del av det nationella kulturarvet? I Migration och kulturarv undersöker historikerna Malin Thor Tureby och Jesper Johansson hur kulturarvsinstitutioner med Nordiska Museets arkiv som exempel har inkluderat och exkluderat de invandrades berättelser och erfarenheter i kulturarvet. Ett kulturarv skapas när någon bestämmer sig för att värdera något som betydelsefullt att dokumentera eller bevara för framtida generationer. Vad som utgör ett kulturarv är emellertid inte självklartutan förändras och omdefinieras kontinuerligt. I boken undersöks tre olika samlingar med migrationstema i relation till samhällspolitiska debatter om migration och kultur under 1970-talet till 2010-talet. Vem tog initiativet till de olika dokumentationsprojekten? Vilket inflytande hade de invandrade över hur och vilka berättelser som samlades in? Med utgångspunkt i dessa frågor visar författarna hur migration som kulturarv ständigt har omförhandlats, inte bara av kulturarvsinstitutioner och andra aktörer utan också av de personer som har bidragit med sina berättelser.

Migration är ett av vår tids tongivande fenomen och har djupgående effekter i samhället. Museerna kan i dess spår inta en roll med potential att påverka vår förståelse av världen. När museer är som bäst utgör de platser där människor kan utforska transnationella kontakter, migrationens verkligheter och mänskliga rättigheter. Därigenom blir de relevanta som kulturinstitutioner och kan bidra till positiv social förändring, uppmuntra solidaritet och hållbar utveckling. I Museums in a time of migration reflekterar ledande forskare och museikuratorer över museernas engagemang i migrationsfrågor. Författarna presenterar nya och nyskapande projekt från hela världen tillsammans med grundliga analyser av de teoretiska och praktiska villkoren bakom dem. Särskild uppmärksamhet ägnas museernas roller, representationer, samlingar och samarbeten.