Måns Lundstedt

Sociala rörelser har spelat en viktig roll i många av de samhällsförändringar som präglat Sverige efter andra världskriget. Rörelserna har fört upp nya frågor på samhällets dagordning, ifrågasatt dominerande normer och formulerat nya framtidsvisioner långt innan de spridits bland befolkningen i stort. De sociala rörelsernas betydelse har inte minskat med tiden – tvärtom har olika former av politisk aktivism tilltagit i intensitet sedan 1945, samtidigt som medborgarnas engagemang i politiska partier har avtagit. Sociala rörelser i Sverige introducerar femton sociala rörelser som varit betydelsefulla i Sverige från 1945 och fram till i dag, från fackföreningsrörelsen, kvinnorörelsen och miljörörelsen till den radikal­nationalistiska rörelsen, djurrättsrörelsen och ortenrörelsen. Boken belyser vilka frågor rörelserna uppmärksammat, hur de försökt påverka politik och samhällsdebatt, vilka idéer och visioner som varit centrala för deras agerande, hur de organiserat sig och inte minst vilken betydelse de har haft för det svenska samhällets utveckling. I boken introduceras också de teorier och begrepp som används i forskningen om sociala rörelser. De medverkande författarna är forskare i sociologi, statsveten­skap, historia, socialt arbete, etnologi och religionshistoria. Boken vänder sig till studenter och forskare inom samhällsvetenskap och humaniora samt till alla som intresserar sig för det svenska samhällets utveckling.

Hur vanligt är det att svenskarna protesterar? Vilka metoder använder de och vilka protestfrågor är viktiga för dem? Vilka typer av demonstrationer har de deltagit i – och vilka skulle de kunna tänka sig att delta i? Hur starkt är stödet bland svenskarna för rätten att demonstrera? I den här forskningsrapporten undersöks hur människor i Sverige protesterat mellan 2022 och 2025 och hur de ser på olika protestmetoder. Rapporten bygger dels på en kartläggning av protester som uppmärksammats i svenska rikstäckande dagstidningar, dels på enkätfrågor som ställts till ett representativt urval av befolkningen. I anslutning till internationell forskning diskuteras både övergripande historiska tendenser och utvecklingen under senare år. Politiska protester är i dag en etablerad del av den svenska demokratin. Nästan var tredje person har någon gång demonstrerat. Ännu fler är de som aldrig demonstrerat men skulle kunna tänka sig att göra det. Ytterst få motsätter sig den grundlagsstadgade demonstrationsfriheten. Fredliga och konventionella protestformer är kraftigt dominerande, medan våldsamma protester är sällsynta. Samtidigt finns det skillnader i vilka frågor som mobiliserar flest deltagare och vilka sociala och politiska grupper som oftast tar plats på gator och torg.

Pathways to Violence Against Migrants traces the different pathways, or combinations of causal mechanisms, that lead from nonviolent opposition to migration into anti-migrant violence. Applying the conceptual apparatus of social movement studies (frames, relations, opportunities, and collective emotions), the book develops six distinct sequences of causal mechanisms. These show how violence can develop through rapid processes of moral outrage and far-right mobilisation, through long processes of uneven demobilisation and escalation or independently of any nonviolent protest at all. The six pathways are developed through a comparative, mixed-methods study of 81 cases of anti-migrant violence in Sweden between 2012 and 2017. The cases involve various actors (ranging from unorganised youth gangs and village associations to neo-Nazi organisations) as well as very different types and intensities of violence (from death threats to arson attacks and bombings). Demonstrating the diversity of pathways to violence in a restricted setting and against a restricted category of targets, the book argues strongly against reducing the causes of violence to individual pathology, to ideological “extremism”, or to any single explanatory model. This book will be of interest to researchers of political violence, the far right, anti-migrant politics, racism, and social movements.

Pathways to Violence Against Migrants traces the different pathways, or combinations of causal mechanisms, that lead from nonviolent opposition to migration into anti-migrant violence. Applying the conceptual apparatus of social movement studies (frames, relations, opportunities, and collective emotions), the book develops six distinct sequences of causal mechanisms. These show how violence can develop through rapid processes of moral outrage and far-right mobilisation, through long processes of uneven demobilisation and escalation or independently of any nonviolent protest at all. The six pathways are developed through a comparative, mixed-methods study of 81 cases of anti-migrant violence in Sweden between 2012 and 2017. The cases involve various actors (ranging from unorganised youth gangs and village associations to neo-Nazi organisations) as well as very different types and intensities of violence (from death threats to arson attacks and bombings). Demonstrating the diversity of pathways to violence in a restricted setting and against a restricted category of targets, the book argues strongly against reducing the causes of violence to individual pathology, to ideological “extremism”, or to any single explanatory model. This book will be of interest to researchers of political violence, the far right, anti-migrant politics, racism, and social movements.