Marcus Agnafors

Det här är ingen vanlig uppsatshandbok. ATT TÄNKA UPPSATS stannar inte vid en genomgång av uppsatsens olika delar, utan ger läsaren en förståelse för kärnan i det vetenskapliga skrivandet och tänkandet. Med kunskap om det vetenskapliga arbetets grundstruktur – tänket bakom – är det lättare att förstå vilken roll de olika delarna i en uppsats spelar, och att bygga upp en uppsats av god vetenskaplig kvalitet. Genom att ta till sig det vetenskapliga tänket tidigt i utbildningen blir det möjligt att träna upp förmågan att arbeta med vetenskapliga texter redan innan det är dags för själva uppsatsskrivandet. För den som är bekant med hur vetenskapliga alster är uppbyggda är det lättare att kritiskt förhålla sig till befintlig vetenskaplig forskning, liksom till ovetenskapliga påståenden. Detta ger i sin tur också bättre förutsättningar att bli en skarp opponent och seminariedeltagare. ATT TÄNKA UPPSATS hämtar exempel från framför allt det samhällsvetenskapliga området, men tänket bakom uppsatsskrivandet är tillämpbart på de flesta utbildningar. Magnus Levinsson är lektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås med inriktning mot frågor som rör evidensbaserad praktik och vetenskaplig metod. Marcus Agnafors är docent i filosofi och lektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås med inriktning mot etiska frågor och handledning av studenter i uppsatsskrivande.

Traditionellt har högre utbildning och forskning ansetts vara kvalitativt annorlunda än renodlade kommersiella varor och tjänster. Precis som vi har svårt att föreställa oss en marknad för medborgerliga rättigheter eller nobelpris, så skulle många av oss inte tänka på högre utbildning och forskning som en marknad där efterfrågan är den styrande mekanismen. Att vinstintresse och konkurrensfördelar skulle få styra den akademiska verksamheten framstår närmast som blasfemiskt. Ändå är det just en sådan utveckling vi ser. Den här boken presenterar ett teoretiskt ramverk för att studera denna utveckling och undersöker vilka konsekvenser den har för olika delar av den akademiska verksamheten. I bokens inledande kapitel ramar redaktören Marcus Agnafors in de följande kapitlen genom att presentera begreppet kommodifiering. Sharon Rider och Alexandra Waluszewski diskuterar hur begreppen ”effektivitet” och ”innovation” kommer till uttryck inom högre utbildning och forskning och Johan Hyrén redogör för hur olika institutionella logiker påverkar den akademiska verksamheten. Petra Angervall och Dennis Beach undersöker vad kommodifieringen av akademins arbetskraft betyder för olika grupper. Den förlorande gruppen är, menar de, kvinnliga lektorer med undervisningstunga anställningar. Margareta Carlén och Goran Puaca ifrågasätter att en marknadsorienterad högre utbildning, där anställningsbarhet och arbetsgivarens kravbild står i centrum, faktiskt levererar det studenter själva letar efter och det som samhället behöver. Till slut undersöker Douglas Brommesson, Gissur Ó. Erlingsson, Johan Karlsson Schaffer och Jörgen Ödalen hur den pedagogiska meriteringen värderas och bedöms.