Maria Blomster

Det är år 120 e. Kr. och folklandskungen Finn Vimundsson ligger för döden på kungsgården i Högom vid dagens Sundsvall. Till sig kallar han fru Ella, gift med kungens närmaste man och tilltänkte efterträdare Erik Hallgrimsson, som nyss rest söderut med hirden för att idka handel. På dödsbädden lämnar kung Finn oväntat över ansvaret för folklandet till fru Ella, en uppgift han anser att ingen annan kan axla. Högom är hotat av jägarfolket med Ellas före detta man och plågoande i spetsen, den elake jägarhövdingen Torkil Vimundsson, men kungen är beslutsam. Högom ska beskyddas av fru Ella och ingen annan tills Erik kommer tillbaka. Ledaren i kungens råd rasar och Ella kastas ofrivilligt in i en kamp med Högoms mäktiga män, en krets där människor hon minst anar är involverade och där ingen kvinna tidigare har tagit plats. Hur ska hon klara av att axla uppdraget och hålla löftet till kung Finn, då varken männen i rådet eller Högoms folk tror att hon talar sanning om sin uppgift? Och hur ska hon bevisa både för dem och för sig själv att även en kvinna kan styra ett folkland? Vikmännens Rike – Drottningen av Högom är den tredje, fristående delen i en historisk romantrilogi om de första bofasta människorna i Höga Kusten och Mellannorrland under järnåldern. Första delen, Vikmännens Rike – I kungens tjänst, utkom 2021 (Visto), andra delen, Vikmännens rike – Gudinnans folk, utkom 2022 (Visto).

Innehåll Hövdingen i Högom och livet under järnåldern (Maria Blomster) De ståtliga höggravarna i Granlo vittnar om att det som senare skulle bli Sundsvall var ett mellannorrländskt maktcentrum. Då var Selånger ett centrum för småkungar under århundradena efter Kristi födelse. Tack vare arkeologiska utgrävningar har vi fått en god inblick i det forntida Sundsvall. Följ med på en tidsresa till järnåldern där du i en dramatiserad berättelse får möta några av Sundsvalls första bosättare och den förnäme kung som fått namnet ”Högomsmannen”. Från fiskeläge till handelsmetropol (Svenåke Boström) Ett kapitel om 1600-talets och 1700-talets Sundsvall. Tillkomsten av Sundsvall, motiv för stadsgrundandet, lokaliseringen vid Åkroken, ny stadsplan och flytten österut, rysshärjningarna 1721, de viktigaste näringarna med fiske ute i kustbandet, tillkomsten av järnbruken och en begynnande handelskapitalism. Framväxten av träindustrin och senare annan tung industri samt utvecklingen mot tjänstesektor och utbildning. Den okände nyckelspelare (Göran Ledell) Ingen känner IT-staden Sundsvall så väl som Göran Ledell. Dessutom är han mannen bakom den nationella IT-konferensen Sundsvall 42. Ett evenemang som verkligen satte Sundsvall på kartan när det gäller IT-utveckling. Här tar han oss med på en vandring bland ledande verksamheter där datoriseringen haft stor betydelse och företag och statliga verk som drivit IT-utvecklingen framåt. Kulturens och nöjenas virvlar (Björn Brånfelt) Om äldre tiders kultur och nöjen vet vi inte så mycket. Men från och med pressens tillkomst kan man följa hur musik- och teaterlivet utvecklades i Sundsvall. Teater spelades på olika platser, bland annat på Casino i hamnen och på Rullan. Senare kom varietéerna, revyerna och stadsfesterna. En småstad med toppidrott (Peter Arnström) Med utgångspunkt från när GIF Sundsvall öppnade Norrlandsfönstret berättar Peter Arnström om de viktigaste sporthändelserna i Sundsvalls historia. Olympisk odyssé med Sundsvallsögon (Roland Engström) Vilka lokala idrottsprofiler har satt avtryck på den internationella arenan och kommit hem med medaljer av högsta valör. Rolle Engström presenterar sitt urval av de viktigaste prestationerna. Livet på malmarna (Nils Johan Tjärnlund) Runt stadskärnan fanns flera stadsdelar med sin särprägel. ”Väst på stan” låg bryggerier och andra småindustrier. ”Norrstranna” var en stadsdel med många hantverkare och småföretagare. På Stenhammaren och vretarna däromkring bodde arbetare. Det varnades för lönnkrogar och bordeller nattetid. Dessutom fanns Stadsbacken med många av societetens pampiga villor samt nöjesetablissemanget Tivoli. Bränderna som skapade en unik stadskärna (Svenåke Boström) Stadsbranden 1803 var en omfattande katastrof som också utplånade stora delar av 1700-talets Sundsvall. Effekten var att staden därefter blev väl försäkrad, något som gjorde att ett nytt Sundsvall kunde resa sig ur askan efter nästa storbrand, 1888. Därav fick Sundsvall en unik stadskärna med en mångfasetterad arkitektur. Den nya staden (Svenåke Boström) Efter branden 1888 tar ett nytt Sundsvall form. Redan före branden fanns tecken på att staden hade börjat ömsa skinn med tillkomsten av ståtliga stenhus, men nu byggdes hela centrum upp i sten med palatslika hus. Inom loppet av några få år fanns den nya Stenstaden som blev Sveriges modernaste stadskärna. Vi tittar också på vad som hände under 1900 och 2000-talen. Folkrörelserna och deras arv (Hasse Boström/Svenåke Boström) De många frikyrkorna, körsången, elitlagen i idrott – de har sitt ursprung i folkrörelserna som satte en stark identitet på Sundsvall med början på 1800-talet. Väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, idrottsrörelsen och övriga föreningslivet hade alla en viktig del i formandet av staden. Sundsvalls-strejken 1879 hade dessutom stor betydelse för utvecklingen på arbetsmarknaden. Mediemetropolen (Svenåke Boström) Sundsvall har en speciell ställning i mediesverige. Allt från en av de äldsta dagstidningarna som ännu ges ut, till en journalistutbildning som fostrat många av dagens verksamma journalister. I slutet av 1800-talet var Sundsvall en av de press-tätaste städerna i landet, tidningar som var snabba med att testa ny teknik. På 1920-talet fick Sundsvall en av de första radiostationerna och på 1950-talet en av de första tv-stationerna, sedan kom kabel-tv och nyheterna på nätet. Människorna i staden (Anders Öhrn) Stadens historia kan inte skrivas utan människorna, de Sundsvallsbor som i olika tider har format utvecklingen och skapat stadens liv på gator och torg. Här finns det tunga näringslivets profiler, politiker och kulturpersonligheter, men också källarmästare, torgmadammer, arbetare och några av stadens original.

Harald Hovsmed och hans ätt har skickats norrut av folklandskungen i mellannorrländska Högom för att skapa ett nytt hövdingasäte. Men de är visst inte ensamma i landet med den höga kusten. När deras timmerman brutalt dödas av jägarfolket inleds en seglivad vendetta mellan de bofasta och icke bofasta som kommer att bestå längre än någon av dem kan ana. Haralds fiende, den hänsynslöse jägarhövdingen Torkil Vimundsson, ger order till den tillfångatagne bondesonen Erik att leta rätt på och dräpa Harald. Men Erik har andra planer. Tillsammans med jägarhövdingens kloka och vackra tjänarinna Ella blir Erik en bricka i maktspelet mellan jägare och bönder där han får utstå en bitter kamp om frihet och kärlek. Vikmännens Rike Gudinnans folk är den andra delen i en historisk romantrilogi om de första bofasta människorna i Höga Kusten under järnåldern och deras öden och äventyr. Första delen, Vikmännens Rike I kungens tjänst utkom 2021.

Det första århundradet efter Kristi födelse lider mot sitt slut och allt fler människor slår sig ner som bönder i det bördiga folklandet Högom vid dagens Sundsvall. Högom styrs med järnhand av den maktlystne kungen Vimund Ingulfsson som har stora planer för sitt folkland och som gör allt för att hålla det kringvandrande jägarfolket utanför Högoms gränser. Med allt fler invånare ökar efterfrågan på järnföremål och i kungsgårdens smedja sliter Harald Hovsmed tillsammans med sina drängar, bonden Ulf Munvig och jägaren Hallgrim Hallgrimsson. Harald är en skicklig hantverkare och en ungkarl som gärna roar sig med fester och besök hos den vackra Tyrvi Mannalös, en ogift, driftig kvinna som lever ensam med sina barn i utkanten av Högom. En dag sker ett oväntat avslöjande som ställer Haralds inrutade tillvaro på ända, tvingar honom att välja mellan kärlek och politiska strategier och får honom att ge sig av på en resa som förändrar hans liv för alltid. Vikmännens rike är en berättelse från romersk järnålder med arkeologiska teorier som grund om människorna i Mellannorrland och hur området Höga Kusten fick sin första bofasta befolkning för ungefär tvåtusen år sedan. Den utspelar sig långt innan Sverige blev ett rike, i en tid då ätter, hövdingar och småkungar styrde och då bofasta och kringvandrande människor levde sida vid sida. Den är också en berättelse om den tidlösa kampen mellan gott och ont, mellan olika folkgrupper och om den lilla människans viktiga roll i historien.