Maria Börjesson

Nationalekonomins frågor är en grundläggande lärobok i nationalekonomi. Till skillnad från många traditionella böcker i ämnet fokuserar National­ekonomins frågor på aktuell forskning, aktuella forskningsmetoder och praktiska tillämpningar av dessa metoder. Boken ger på detta sätt studenter och lärare ett verktyg för att utveckla ett nationalekonomiskt tänkande bortom grundmodellerna, vilka dock är en förutsättning för denna utveckling. Genom att visa på ämnets bredd och möjligheter svarar boken på frågor av typen: Kan man verkligen säga något om verkligheten med dessa modeller? Är nationalekonomisk forskning samhällsrelevant? och kanske till och med Varför ska vi lära oss det här? Nationalekonomins frågor täcker ett brett spektrum av ämnen och visar på nationalekonomins stora spännvidd. Trots detta representerar de frågor som tas upp i boken endast en mycket liten del av den nationalekonomiska forskningen och bland läsarna kommer det säkert finnas de som tycker att flera viktiga frågor saknas. Självklart rymmer nationalekonomin många andra intressanta ämnen och förhoppningsvis kommer boken att inspirera till många framtida uppföljare som tar upp fler nationalekonomiska frågor. Boken vänder sig till studenter som läser nationalekonomi på grundnivå men fungerar förstås också utmärkt som introduktion till 18 viktiga forsknings­områden på såväl fördjupningsstudier som för den allmänintresserade läsaren.

Hur transportsystemet används påverkas i hög grad av de skatter och avgifter som betalas av användarna. Prissättningen har därför stor betydelse för såväl tillgängligheten som den samhällsekonomiska effektiviteten. I denna rapport analyserar nationalekonomerna Maria Börjesson och Jacob Lundberg hur skatter och avgifter i transportsektorn kan utformas för att bättre spegla de kostnader som transporter ger upphov till. Syftet är att ge ett samlat kunskapsunderlag om transportbeskattningen i Sverige, att sätta in de nuvarande reglerna i ett bredare institutionellt och nationalekonomiskt sammanhang samt att – med stöd i forskning och ekonomisk teori – diskutera möjliga reformer. Analysen bygger på en genomgång av vetenskaplig litteratur samt på offentlig statistik över transporter, skatteintäkter och offentliga utgifter. Utifrån detta presenterar författarna ett stort antal konkreta reformförslag. Maria Börjesson är professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut och adjungerad professor vid Linköpings universitet. Jacob Lundberg är doktor i nationalekonomi och verksam inom forskningsprogrammet Skatter och samhälle vid Institutet för Näringslivsforskning.

Kan man öka produktivitet och sysselsättning genom att förbättra tillgängligheten? Var och hur är det i såfall viktigast att förbättra den? Ska vi utöka kontaktytorna mellanarbetsplatser eller underlätta längre pendling? Vad är viktigast: stora infrastrukturinvesteringareller bättre planering och prissättning? Täta och specialiserade arbetsmarknader med stora kontaktytor mellan företag, så kalladeagglomerationer, är motorer för ekonomisk utveckling och innovation. Staten harsvårt att påverka agglomeration genom planering, men har möjlighet att påverkaden genom investeringar i transportinfrastrukturen. Kan staten på detta sättdriva på den ekonomiska tillväxten? Utifrån svenska data och studier från andraländer beskriver nationalekonomen Maria Börjesson i denna rapport potentialen iatt öka agglomerationen med hjälp av investeringar i transportinfrastruktur. Hon jämför också förtätning med regionförstoring och tar upp för- och nackdelarmed pendling. Maria Börjesson är professor i nationalekonomi med inriktning mot transporter och verksam vid Statens väg- ochtransportforskningsinstitut.

Sverige har ett väl utbyggt väg- och järnvägsnät av god standard. Men det betyder inte att transportinfrastrukturen är färdigbyggd. Nya investeringar behövs och existerande infrastruktur måste underhållas. Det kräver investeringsplaner som är väl genomtänkta och analyserade utifrån transportpolitikens uppställda mål. SNS Konjunkturråd 2016 identifierar klara skillnader mellan de mål som riksdagen har formulerat och den faktiska politiken. De pekar på betydelsen av att använda den samhällsekonomiska analysen för att på ett tydligt sätt jämföra kostnader för väg- och järnvägsprojekten med dess vinster i form av bland annat kortare restid, högre transportkvalitet, bättre miljö och minskade olycksrisker. Konjunkturrådet konstaterar att större samhällsnytta är möjlig om projekt med högre samhällsekonomisk lönsamhet prioriteras och föreslår åtgärder för att få en bättre överensstämmelse mellan faktisk politik och uppställda mål. I Konjunkturrådet 2016 medverkar Harry Flam (ordförande), professor i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, Maria Börjesson, docent i transportsystemanalys vid Centrum för transportstudier, Kungliga Tekniska högskolan, Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, och Jan-Eric Nilsson, professor i transportekonomi vid Statens väg- och trafikforskningsinstitut.