Maria Bühler

Vårdmöten vid autism och ADHD är en bred teoretisk och praktisk introduktion till neuroaffirmativ vård samt en introduktion till ett kommande paradigmskifte. ADHD och autism, diagnostiserad eller självidentifierad, förekommer bland både vårdpersonal och patienter. För att vården ska kunna främja god hälsa och lika villkor för alla behöver levda erfarenheter få ta mer plats och styrkorna med olika funktionssätt lyftas fram. Bokens tre delar presenterar det rådande medicinska perspektivet, den framväxande synen på neurodiversitet och hur vården kan utföras utifrån ett neurodiversifierat synsätt. Boken beskriver även hur arbetsmiljön i vården kan göras mer neuroaffirmativ. Det personcentrerade förhållningssättet genomsyrar hela boken och läsaren får tydliga, praktiska tips om hur vården kan göras mer anpassad för personal och patienter med autism och/eller ADHD. Boken är tänkt att fungera både som fortbildningslitteratur för yrkesverksamma inom vården och som kurslitteratur för studenter inom vårdområdet. Om författarna Åsa Hedlund är autist och docent i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Hennes forskning handlar om autistiskt välbefinnande samt autism och ADHD i vården, hos både patienter och vårdpersonal. Maria Bühler är leg. psykolog och specialist i neuropsykologi. Hon arbetar med utredning och behandling av personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt med handledning och fortbildning av kollegor och andra yrkesgrupper.

Pathological demand avoidance, PDA, kallas på svenska ofta för extrem kravkänslighet. Det innebär att ett barn reagerar med utbrott och ångest på allt som liknar krav – och som omgivningen inte ens förstår är kravfyllt. Det kan handla om att bryta ihop vid beröm och uppskattning (”Vad fint du ritat”) eftersom det uppfattas som press, eller att få låsningar när ens egen kropp begär saker som att gå på toa eller äta. Barnet lider och föräldrar, pedagoger eller andra i omgivningen står ofta handfallna. Extrem kravkänslighet, PDA – att förstå och hjälpa ger en introducerande orientering i vad PDA är och hur det kan yttra sig. Inte minst får du strategier för hur du kan bemöta och stötta barn med extrem kravkänslighet. Genom föräldrars erfarenheter och insikter från forskare och yrkesverksamma ges en mångsidig bild av hur förståelse och rätt förhållningssätt kan göra stor skillnad. Eftersom det ännu saknas etablerade behandlingsmetoder bygger boken på erfarenheter från både professionella och föräldrar. Det är en praktisk och hoppfull vägledning för alla som möter barn med PDA – i hemmet, skolan eller vården. Även vuxna personer som känner igen sig i PDA-begreppet har nytta av innehållet.

Barn är olika. Vissa har större utmaningar än andra vilket kan komplicera tillvaron när barnet börjar förskolan. Ju bättre kunskap pedagoger har om hur barns olikheter och sårbarheter kan se ut, desto lättare har de att bemöta det unika barnet så att det får rätt stöd, i rätt tid. I NPF i förskolan får läsaren följa barn och pedagoger genom en typisk dag på en förskola. Författaren ger exempel på vardagssituationer med barn som fungerar på olika sätt och hur man som pedagog systematiskt kan kartlägga svårigheter och hitta alternativa metoder. Barnen beskrivs utifrån vissa drag som är typiska vid exempelvis autism, adhd, intellektuell funktionsnedsättning och PDA (kravundvikande). Boken har ett enkelt tilltal och författaren ger många konkreta tips på hur pedagoger kan bemöta barn som behöver extra anpassningar. NPF i förskolan riktar sig till barnskötare, förskollärare och specialpedagoger. Boken vänder sig också till studerande inom området och till alla som möter barn i förskoleåldern.

Många med autism beskriver att möten med vårdpersonal går snett – att de inte känner sig tagna på allvar, inte fick fram det de ville eller inte riktigt förstod vad personalen sa. Det vill den här boken ändra på. Man pratar ofta om att individer med autism kan ha svårt att kommunicera och att förstå människor utan autismdiagnos (neurotypiker). Men neurotypiker kan ha lika svårt att förstå autister. Eftersom svårigheterna går åt båda hållen behöver vårdpersonal som är neurotypiker anpassa sitt beteende och bemötande, så att patienter med autism får en bra vård. Att möta autister i vården ger gedigen förståelse för autism och presenterar konkreta råd och tips om hur personal och hela mottagningar kan skapa bättre förutsättningar för goda möten – och därmed mer jämlik vård. Innehållet bygger på forskning, erfarenheter från klinisk praktik samt intervjuer med både autister (i rollen som patienter) och professionella inom vården (som ofta, men inte alltid är neurotypiker). Boken riktar sig till dig som är neurotypiker och jobbar inom hälso- och sjukvård, men även inom omsorg, elevhälsa och liknande verksamheter, som kurator, sjuksköterska, undersköterska, mentalskötare, logoped, arbetsterapeut, fysioterapeut, läkare, tandläkare eller psykolog. Som autist kan du redan mycket inom området, men boken kan förhoppningsvis bidra med nya insikter även till dig.” Jag upplever att vissa kollegor säger att de kan npf, men att de i själva verket inte har så djupgående erfarenheter. Psykologer lutar sig gärna mot teorier och metoder, och jag är rädd för att vi blir lite för metodtunga. Psykologerna måste förstå och kunna npf på djupet, inte bara ha läst kriterierna och luta sig mot metoderna.” Läs Psykologtidningens porträtt av Maria Bühler och Att möta autister i vårdenhär. Sagt om boken:”Boken är väl strukturerad, pedagogiskt upplagd och försedd med fylliga fallbeskrivningar inte minst vad gäller mötet mel­lan autister och vården. Boken skulle kunna vara av intresse inte bara för vårdpersonal utan även för var och en som är intresserad av att bättre förstå autister och sig själv i relation till dem.” Björn Wrangsjö, Svensk psykiatri, mars 2025”Texten är väl underbyggd med referenser samt citat från intervjuer med patienter och vårdpersonal. Boken ger många konkreta råd kring hur vårdpersonal kan arbeta för bättre förutsättningar för autister som söker vård, och riktar sig till vårdpersonal men är även relevant för specialpedagoger eller annan personal inom skolans elevhälsa, samt ytterligare personer som möter människor inom autismspektrat.” Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 5, 2024

Hur är det att vara flicka med autism och/eller adhd? Hur påverkar autism och adhd en flickas psykiska hälsa, skolgång, vardagsliv, samspel och vänskapsförhållanden? Det skildras i denna bok. Traditionellt har forskningen på området utgått från pojkars situation och kunskapen om flickors problematik har därför släpat efter. Detta har bland annat lett till att flickors symtom tidigare har feltolkats och inte tagits på allvar av omvärlden. I boken beskrivs på ett lättillgängligt sätt bland annat hur flickorna mår, hur deras vardag, lek, samspel och skolsituation fungerar, hur det är att vara anhörig samt utredning av just flickor. Boken växlar mellan forskning och klinisk erfarenhet, men lägger stor vikt vid inifrånperspektivet, alltså hur det är att leva som flicka med autism och/eller adhd och hur det är att vara anhörig. Flickor med autism och adhd riktar sig till personal i olika verksamheter som kommer i kontakt med flickor med autism och/eller adhd, men också till föräldrar och anhöriga.

Problematisk skolfrånvaro och hemmasittare är ett växande problem i våra skolor. Att försöka förstå och komma tillrätta med fenomenet är en angelägen uppgift för alla som befinner sig i närheten av barn och unga. Den här boken presenterar hur man kan förstå problematisk skolfrånvaro utifrån ett lågaffektivt förhållningssätt. Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro utgår från att det är förhållningssättet och miljön runt eleverna som behöver förändras för att främja skolnärvaro. I boken ges alternativa förklaringsmodeller till vad som kan ligga bakom problematisk skolfrånvaro. Därefter presenteras hur man praktiskt kan arbeta lågaffektivt och förebyggande med kartläggningar och handlingsplaner. I bokens avslutande del ges många konkreta verktyg och tips på hur man i skolan kan arbeta för att göra skolan tillgänglig – för alla. Boken riktar sig till alla som arbetar inom skolan. Den riktar sig även till vårdnadshavare som vill lära sig mer om problematisk skolfrånvaro. Boken lämpar sig väl för lärar- och psykologutbildningen. Den är även användbar på utbildningar för specialpedagoger och rektorer.