Maria Josephson

Vilken roll har medial uppmärksamhet spelat för den medicinska forskningen, för sjukvården eller för de många medicinska kontroverser som präglat det sena 1900-talet? Hur har mediebilden av patienten, läkaren och den medicinska verksamheten förändrats över tid? Och vad har det inneburit för journalistiken, vården och vår syn på hälsa, sjukdom och liv?

Berättelsen om veterinärmedicinaren Elis Sandberg och kalvthymusextraktet THX är en unik och dramatisk svensk medicinhistoria. Den spänner över nästan fyra decennier, befinner sig i olika bryt- och brännpunkter och sätter förstoringsglaset på avgörande frågor i samhällsutvecklingen. Det handlar om synen på patienten, om lidande och död, men också om konflikterna mellan alternativmedicin och evidens, stad och landsbygd, allmänhet och etablissemang. Det är en berättelse om Sveriges väg in i moderniteten. Den första THX-patienten, en grannes ko, tillfrisknade snabbt och gjorde Elis Sandberg övertygad om att han hade löst cancerns gåta. Från 1950-talet och framåt fick mellan 50 000 och 150 000 människor injektioner med extraktet. Hela tiden i konflikt med den svenska medicinalstyrelsen och stora delar av läkarkåren. Som mest fanns 25 THX-kliniker spridda över Sverige och Sandberg var en rikskändis. Det här är utan konkurrens vår största medicinska konflikt genom tiderna och den kom att påverka svensk sjukvård i grunden. En veterinärmedicinare från Småland banade väg för en ny syn på den sjuka människan i Sverige.

Humanmedicin möter djurmedicin i en rad högaktuella historiska fallstudier. Forskare skriver kort och spännande - både roande och oroande - om epidemier, vaccination och dissektion, om mat, medicin och bot ur historiskt och nutida perspektiv. De sätter in välkända fakta i nya sammanhang, visar på oväntade samband och ställer angelägna frågor. Boken handlar om vår relation till djur för olika syften, och handlar därmed också om vår relation till oss själva. Den är rikligt illustrerad med historiskt bildmaterial.

Macchiarini-affären har kallats värsta skandalen i svensk medicinhistoria. Men vad avgör att vissa händelser och företeelser inom vetenskap, medicin och vård ifrågasätts och betraktas som kontroversiella eller skandaler? Enligt vilka medicinska, vetenskapliga, etiska eller rättsliga normer? I antologin behandlar forskare inom medicin- och vetenskapshistoria olika händelser och företeelser ur medicinsk teori och praktik i Sverige under 1900-talet, som hyllats eller kritiserats eller har passerat obemärkt fram till nu. Kapitlen är fallstudier i olika medicinska moraler och vad som i vissa fall även betraktats som skandaler. Författarna beskriver hur händelserna hanterades då respektive idag, och diskuterar varför den etablerade historieskrivningen ser ut som den gör. Föreliggande antologi är ett utmärkt exempel på de slags analyser som ger en fördjupad förståelse av utvecklingen i den moderna medicinens värderings- och föreställningsvärld. Den sätter på ett unikt sätt ljus på de svenska medicinska och medicinetiska kontroverserna. Då medicinen idag är en angelägenhet för alla i samhället så har boken ett värde för en bred läsekrets. För medicinen och den medicinska etiken bidrar den till att leva upp till den klassiska devisen: känn dig själv. Ur förordet av Niklas Juth, Gert Helgesson & Niels Lynöe, Karolinska Institutet Motzi Eklöf, docent i tema hälsa och samhälle, är bokens initiativtagare och redaktör. Hon är verksam som vård- och medicinhistoriker och har tidigare skrivit om bl.a. läkarens ethos, kurortskulturer, kontroverserna kring homeopatin och statens bakteriologiska laboratorier i Läkare och läkekonster (2010) och Kurkulturer: Bircher-Benner, patienterna och naturläkekonsten 1900-1945 (2008).