Maria Lim Falk

Brännande samhällsutmaningar i form av bland annat segregation, ohälsa och ekologisk obalans skapar efterfrågan på nytänkande lösningar som inte bara följer en ekonomisk logik utan också är socialt och miljömässigt hållbara. I antologin presenteras aktuell svensk forskning om social innovation för hållbar utveckling, med koppling till Agenda 2030. Forskare från olika discipliner och lärosäten belyser detta i förhållande till exempelvis stadsutveckling, arbetslivsinkludering, naturbaserad rehabilitering och skola. Hybridorganisering, samverkan mellan olika aktörer och en ny samhällsekonomisk styrning tas också upp. Tillsammans ger antologins kapitel en bild av det växande forskningsfältet social innovation, med tillämpning mot hållbar utveckling. Därmed diskuteras potentialen i att sammanföra dessa perspektiv för att stärka bidragen till vetenskaplig och praktisk utveckling. Social innovation för hållbar utveckling riktar sig till forskare, studenter och praktiker inom innovationsområdet, exempelvis innovatörer, innovationsfrämjare, politiker och tjänstepersoner, samt andra intresserade. Boken är framtagen i samarbete med Mötesplats Social Innovation.

I boken presenteras en konkret och utprövad arbetsmodell som är särskilt inriktad mot just ordundervisning. Den innehåller fyra steg: val av ord, introduktion, test och återkoppling. Ordinlärningen stöds av kollegiala samarbetsformer mellan lärare i olika ämnen och i boken finns förslag på hur det gemensamma ordarbetet kan läggas upp i arbetslaget. Explicit ordundervisning riktar sig främst till lärare som arbetar med nyanlända ungdomar i gymnasieåldern men även grundskollärare och lärarstudenter kan ha nytta av boken. Författarna har lett skolutvecklingsprojektet Intensivutbildning i svenska för nyanlända elever, www.intensivsvenska.se. Projektets framgångsrika resultat av arbetet med ordförrådet ligger till grund för denna bok.

Du är 16 år. Efter sommarlovet börjar du gymnasiet, och du har valt det naturvetenskapliga programmet med en engelskspråkig profil. Det innebär att undervisningsspråket kommer att vara engelska i ämnen som kemi, fysik, matematik, historia och samhällskunskap. Hur kommer ditt och dina kamraters språkbruk se ut i en sådan situation? Hur kommer skolmiljön att inverka på ditt språkliga agerande i klassrummet, på din språkutveckling i engelska och svenska och på din ämnesinlärning? I denna avhandling har jag velat ta reda på vilken inverkan engelskspråkig undervisning i Sverige, sprint (språk- och innehållsintegrerad inlärning och undervisning), har på gymnasieelevers svenska, närmare bestämt den språkliga kompetens som är knuten till skolans olika ämnesområden. Hur utvecklas elevernas ämnesrelaterade språk på svenska i tal och skrift? När används svenska och när används engelska? Går det att urskilja några mönster och strategier hos lärare och elever? Studien är etnografisk och bygger på fältarbete i två naturvetarklasser, en engelskspråkig och en svenskspråkig under elevernas tre år på gymnasier. Den språkliga praktiken undersöks med olika typer av metoder, till exempel deltagande observation, intervjuer, enkäter, analyser av elevtexter och ljudinspelningar av klassrumsinteraktion. Undersökningen synliggör språkets betydelse i undervisningspraktiken. Resultaten visar att sprinteleverna i liten utsträckning använder ett ämnesrelaterat språk i sitt eget tal- och skriftspråk. Det ger en antydan om att elevernas utveckling av ett ämnesrelaterat språk på svenska hämmas. Deras svenska allmänspråk och deras färdighet i svenskämnet förefaller däremot inte påverkas i negativ riktning. Maria Lim Falk är verksam vid Institutionen för nordiska språk på Stockholms universitet. Detta är hennes doktorsavhandling.