Maria Ludvigsson

Varje dag kämpar det ukrainska folket för sin frihet, sin framtid och sitt land. Varje måndag samlas människor på Norrmalmstorg för att visa sin solidaritet. Unga och gamla och med olika bakgrund och åsikter – i stödet för Ukraina står Sverige enat som aldrig förr. Ukrainas kamp för frihet, demokrati och rätten att råda över sitt eget land är också vår. Stödet till Ukraina har enat Sverige som ingen annan fråga i modern tid. Boken Måndag kl 12 – För Ukrainas frihet och vår egen är en unik dokumentation i text och bild över Ukrainas frihetskamp och hur den samlat och enat Sverige. Vi möter människorna, talarna och volontärerna som ställt upp för Ukrainas sak. Med bidrag från namnkunniga författare, forskare och journalister såsom Andrij Ljubka, Hans Petter Midttun, Tove Lifvendahl, Per Enerud m. fl. och bilder av Yanan Li berättar boken om kriget, dess bakgrund och livet i krigets skugga. I samarbete med Måndagsrörelsen för Ukraina görs boken med ideella krafter och bidrag, så att hela försäljningsintäkten går till det svenskukrainska samarbetsprojektet Nadija Children s Hospital & Research Institute – ett sjukhus och rehabcenter för krigsskadade barn i Ukraina. Vi må ha skilda politiska åsikter, och vi talar olika språk, vi är religiösa eller inte alls religiösa, vi läser olika böcker och har olika musiksmak, men idag står vi enade och är beredda att dö just för denna rätt till olikhet. Och detta är Europas fundament, förutsättningen för all medmänsklig respekt och för all förmåga att hantera den underbara olikhet som finns bland människor.– Andrij Ljubka, ur texten "Vi har vaknat upp mitt i Alien"

Något större finns knappast för en politiskt engagerad person än att av sin partiledare och statsminister bli ombedd att dela ansvaret för rikets styrelse. Gemensamt för kvinnorna som porträtteras – förutom att alla är moderater – är just att de har varit statsråd med allt vad det innebär i form av omänskligt långa arbetsdagar, interna och externa konflikter och plågsamma mediedrev. Men att vara statsråd i en moderatledd regering innebär också lojalitet och vänskap, väljarkontakter och möten med partimedlemmar och internationella kolleger. För att inte tala om den oförställda glädjen att från högsta politiska nivå aktivt få arbeta som fackminister med nödvändiga politiska reformer till gagn för landet och dess invånare. Tillvaron som statsråd är långt ifrån en dans på rosor. Bokens olika intervjuporträtt talar inte bara om framgång utan lika mycket om frustration, tårar och uppgivenhet. Någon frestas kanske att lägga ett förklarande könsraster över statsrådens vittnesbörd. Som redaktör och medförfattare avstår jag från detta och konstaterar i stället att den moderata kvinnokraften kännetecknas av kompetens, mod och obändig politisk vilja.