Kirjojen hintavertailu – 12 859 828 kirjaa ja 27 kauppaa
Kirjailija
Maria Nilson
Kirjat ja teokset yhdessä paikassa: 10 kirjaa, julkaisuja vuosilta 2008–2026, suosituimpiin kuuluu Läsning och gestaltning : att arbeta med litteratur på mellanstadiet. Vertaile teosten hintoja ja tarkista saatavuus suomalaisista kirjakaupoista.
Kristina Hermansson; Anna Nordenstam; Malin Blix; Christoffer Dahl; Martin Hellström; Ola Henricsson; Mary Ingemansson; Peter Kostenniemi; Stefan Lundström; Maria Nilson; Olle Nordberg; Anna Smedberg Bondesson; Ann Steiner; Anette Svensson; Olle Widhe
Hur kan litteraturarbetet göras mer lekfullt och varierat på mellanstadiet? Hur kan lärare och elever arbeta kreativt och utforskande tillsammans? På vilka sätt kan olika genrer och medier användas i undervisningen? I fyra teman ger författarna ingångar till hur litteraturarbete kan bedrivas med olika litterära former och metoder. Det handlar om litteratursamtal om bilderböcker och poesi, ljudböcker och textuniversum, muntligt berättande och dramatisering, skräck, långserier och tecknade serier. Till varje tema finns konkreta förslag på kreativa övningar som är tänkta som inspel till lärarens förberedelser. Läsning och gestaltning innehåller elva nyskrivna kapitel av forskare i litteraturvetenskap, litteraturdidaktik och pedagogiskt arbete – alla med ett stort intresse för mellanstadiets arbete med litteraturläsning och gestaltning. Läsning och gestaltning vänder sig främst till grundlärarutbildningen 4–6 och verksamma lärare i grundskolan, men även till bibliotekarier och andra litteraturintresserade.
Speculative fiction opens doors for imagining beyond what is possible, conventional, or acceptable. With its acute ear for the social, the scientific and for political developments and change, speculative fiction makes frequent use of current topics. Reproduction and parenthood are pertinent social questions that are constantly being renegotiated in various arenas. By investigating the representation of families and reproduction in speculative fiction, the research collected in Populating the Future: Families and Reproduction in Speculative Fiction not only adds to the field of speculative fiction scholarship, but also contributes to the more general discussion about reproduction and family-making. Thanks to its multidisciplinary approach, this book will be of value to scholars and students of various disciplines, such as literature studies, philosophy, ethics, political science, the social sciences and gender studies. It will also be a useful resource in teacher training programmes, as well as to a more general audience interested in speculative literature, politics, society, gender and ethics.
Pixiböckerna började ges ut i Sverige på 1950-talet. De lanserades då som kvalitetsbilderböcker för en billig penning som skulle konkurrera med serietidningar. Utgivningen blev snabbt en succé. Det har kommit ut tusentals Pixititlar under åren som spridits till många läsare, bland annat eftersom de sålts via andra kanaler än den traditionella bokhandeln. I denna bok tecknar Maria Nilson Pixiutgivningens historia och gör nedslag i hur den utvecklats. Här diskuteras Pixibokens utseende, vilka titlar som inledningsvis dominerande utgivningen och hur det ser ut idag. Boken avslutas med en förteckning över publicerade Pixititlar som kan underlätta fortsatt forskning om detta barnlitterära fenomen. Maria Nilson är docent i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning handlar främst om olika slag av populära genrer för både vuxna och barn och ungdom. Ingår i Svenska barnboksinstitutets skriftserie (nr 162).
Piia K Posti; Vasilis Papageorgiou; Ann-Margreth Willebrand; Marianne Enge Swartz; Dagmar Brunow; Margareta Petersson; Hans Hägerdal; Magnus Eriksson; Gunlög Fur; Astrid Regnell; Anna Forssberg; Malin Alkestrand; Gunilla Byrman; Cecilia Davidsson; Maria Nilson; Anna Sjöblom; Sara Wiking; Jørgen Bruhn; Anker Gemzøe; Anna Salomonsson; Åsa Nilsson Skåve; Martin Hellström
Boken Litteraturen i arbete består av bidrag som undersöker hur litteraturen, litteraturvetenskapen och andra humanistiska inriktningar kan arbeta i relation till sin omgivning. Texterna är skrivna på svenska, danska och engelska, och omfattar skilda genrer och ämnen: mellan pärmarna samsas litteraturvetenskapliga och historiska artiklar med dikt, essäer och dialoger, och många bidrag kretsar kring ämnen som modernitet, genus och klass, några av dem i kombination med ekokritiska eller postkolonialafrågeställningar. Litteraturen i arbete är en vänskrift tillägnad Peter Forsgren, professor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. De som medverkar i skriften är kollegor och vänner som alla haft förmånen att samarbeta med Peter Forsgren i olika sammanhang och som inspirerats av hans gärning.
Birgit Th. Sparre och Margit Söderholm är två av Sveriges allra mest lästa författare. Sparres och Söderholms romaner var oerhört populära under 1930-, 40- och 50-talen och har under de senaste åren blivit tillgängliga igen som e-böcker. Deras verk, som gärna utspelade sig i historiska miljöer, har ofta setts som romantiska och melodramatiska, men dessa etiketter säger inte hela sanningen. I Blott Sverige svenska kvinnor har? undersöker litteraturvetaren Maria Nilson de föreställningar om det svenska och de idealbilder av maskulinitet och femininitet som lyfts fram i romanerna. Nilson ser verken som på en gång traditionella och visionära. Hos dessa två författare samsas tidstypiskt rasistiska föreställningar med drömmar om ett framtida jämställt samhälle; här finns ett konservativt tillbakablickande samtidigt som romanerna på många sätt är kritiska till den dåtid de skildrar. Studien diskuterar genus och etnicitetskonstruktioner, men också olika former av nostalgi. Sparres och Söderholms författarskap, som hittills varit relativt outforskade, berättar en egen, intressant historia om svenska föreställningsvärldar under 1900-talet. Maria Nilson är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hon disputerade 2003 med avhandlingen Att förhålla sig till moderniteten. En studie i Gertrud Liljas författarskap och har sedan dess främst forskat om populärlitteratur och ungdomsromaner.
Steampunk brukar ofta beskrivas som viktoriansk science fiction, där ångdrivna maskiner av olika slag spelar en väsentlig roll. Kugghjul, goggles och korsetter dyker också gärna upp när genren presenteras. Men steampunk kan vara mer än så. I denna bok presenterar Maria Nilson och Helene Ehriander genren ur en rad olika perspektiv, där det historie- och samhällskritiska inslaget speciellt diskuteras. Samtidigt ger boken mängder av lästips för den som är intresserad. Maria Nilson är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet och undervisar där bland annat om romance, fantasy och science fiction. Helene Ehriander är docent i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hon undervisar främst på kurser i barn- och ungdomslitteratur och kursen Att skriva barnlitteratur. Båda har skrivit ett flertal titlar utgivna på BTJ förlag som exempelvis Feministisk Fantastik - en läslustbok (skriven tillsammans med Emma Tornborg).
Helene Ehriander; Malin Alkestrand; Anna Arnman; Katarina Eriksson Barajas; Peter Kostenniemi; Corina Löwe; Martin Malmström; Maria Nilson; Åsa Nilsson Skåve; Linda Piltz; Cecilia Trenter; Emma Tornborg; Eva Söderberg; Åsa Warnqvist
Den som skriver barn- och ungdomslitteratur behöver både kunskap om litterära verktyg och insikter i hur andra författare har löst berättartekniska problem. Att skriva barn- och ungdomslitteratur behandlar skrivandets hantverk samtidigt som den utifrån ett litteraturvetenskapligt perspektiv fördjupar förståelsen för hur man skriver i olika genrer för en ung läsekrets. Boken tar bland annat upp vad som kännetecknar en berättelse för barn och ungdomar och hur den skrivs: Vad har den för egenart, vad skiljer den från vuxenlitteratur, och hur skapar man ett tilltal som passar unga? Genrer som fantasy, magisk realism och historiska berättelser behandlas, men också gränsgenrer och gränsmedier som fan fiction, datorspel och filmmanus. Här diskuteras också strategier för att gestalta det hotfulla eller svåra moraliska dilemman samt hur man kan undvika genusfällor. Att skriva barn- och ungdomslitteratur vänder sig till alla som är intresserade av barn- och ungdomslitteratur och som vill utveckla sitt eget skrivande. Den är avsedd för kurser i kreativt skrivande, men lämpar sig också i fortbildning för lärare, bibliotekarier och andra som vill fördjupa sin förståelse för barn- och ungdomslitteratur.
Hur feministisk är Hermione? Vilka exempel finns på queer fantasy? Hur undersöker och utmanar science fiction reproduktion och traditionella familjekonstellationer? Tanken med den här boken är att den ska ge förslag på en rad olika texter som kan få oss att ifrågasätta våra föreställningar, rucka på de stereotyper som omger oss och inspirera oss att tänka i nya banor. I boken presenteras texter som kan etiketteras som feministiska och som alla innehåller ingredienser som når bortom vår verklighet. Här finner du många korta läslust-tips tillsammans med ett antal längre analyser. Lästipsen utgörs av texter som på olika sätt diskuterar och problematiserar föreställningar om kön och genus, men även på olika sätt belyser makt. Fantastik har en lång tradition som samhällskritisk genre. Men vad är egentligen feministisk fantastik? Kan det finnas några fördelar med science fiction och fantasy som genrer när man letar efter feministiska texter? Boken ger inledningsvis en rad exempel på feministisk fantasy och science fiction, för att sedan titta närmare på respektive område. Starka flickor, tidsresor, skräck och framtidsscenarier är några av de subgenrer och ämnen som diskuteras. Litteraturen kan få oss att se nya saker och är ett utmärkt medium för att testa och experimentera med nya eller andra tankebanor. Förhoppningen är att du i denna bok ska kunna hitta texter som hjälper dig att göra just detta. Huvuddelen av boken är skriven av Maria Nilson med gästspel av Helene Ehriander och Emma Tornborg.
Vi omges av ett ständigt informationsflöde; tidningar, tv, radio, internet och reklam- affischer sprider olika budskap med olika syften. I Genus, medier och masskultur urskiljs de stereotyper som sprids genom detta brus, och författarna visar hur dessa uttrycker föreställningar om feminiteter och maskuliniteter. Boken diskuterar också hur kön och genus samverkar med andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet. I bokens analyser av bl.a. reklam, såpor och dataspel lyfts de mönster fram som styr vår syn på oss själva och andra, men författarna pekar även på hur motstånd kan skapas i de mest oväntade sammanhang. Genus, medier och masskultur är en introduktion i medie- och masskulturanalys. Den hjälper läsaren att bli en kritisk granskare av hur maktstrukturer gör sig påminda i allas vår vardag, i medier som i andra sammanhang. Bokens exempel leder läsaren vidare till egna reflektioner och analyser. Boken är främst avsedd för studerande på grundnivå inom medie- och kommunikationsvetenskap, kulturvetenskap, filmvetenskap, journalistik samt genusvetenskap. Linda Fagerström är fil. dr i konstvetenskap och Maria Nilson är fil. dr i litteraturvetenskap.
1996 kom Bridget Jones dagbok ut i Storbritannien och en ny litterär genre var född: chick lit! Under åren som följt har en strid ström författare travat i Bridgets fotspår och genren har utvecklats och expanderat. Idag skriver även svenska författare i genren: Martina Haag, Emma Hamberg, Kajsa Ingemarsson och Denise Rudberg är bästsäljare i storformat. Men vad är chick lit? De flesta skulle nog säga att det är humoristiska romaner om kvinnor i 30-årsåldern som letar efter kärleken, men det är att göra det lätt för sig. Det är mer komplicerat än så! Maria Nilson, litteraturvetare med genusglasögon, försöker besvara frågan i sin bok. Hon gör en gedigen genomgång av genren och studerar bl a motiv, personskildring och olika undergenrer, men tittar också på vem som läser chick lit-romaner och varför. Hennes redogörelse och analys är både underhållande och tänkvärd och boktipsen flödar. Avslutningsvis porträtterar Maria Nilson en rad svenska och översatta författare, såväl välkända som mindre kända. Omslag: Pia Alfredsson