Maria Olson

Skolan är i kris. Skolan levererar inte det som önskas. Elever uppnår inte kunskapskraven och lärare är undermåliga. Dessa är några exempel på återkommande teman i en ofta förenklad samtida skoldebatt. Behovet av en mer nyanserad diskussion om komplexiteten i skolans problem är högst nödvändig. I Perspektiv på skolans problem identifierar ett flertal forskare problem som de menar att skolan i dag står inför. Det handlar bland annat om problem som rör demokrati, rasism, språkplikt, skolvåld, betyg, ledarskap, skolmarknaden, juridifiering, distansundervisning, förskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolan, och inte minst skoldebatten i sig. Boken ger perspektiv genom inspel från en rad initierade och etablerade forskare från olika discipliner verksamma inom det breda utbildningsvetenskapliga fältet. Med olika nedslag i utbildningslandskapet är ambitionen att stimulera till en skoldebatt som är förankrad i aktuell forskning om skola och utbildning. Perspektiv på skolans problem vänder sig till studerande inom lärarutbildningens olika inriktningar, verksamma inom utbildningsområdet samt andra som är intresserade av debatten om skolans problem.

Begreppet likvärdighet har under tre decennier varit ett nav i kampen mellan olika synsätt på utbildning och i reformer på utbildningsområdet. Bidragen i denna bok analyserar likvärdighetsbegreppets olika betydelser och dokumenterar tre faser i den utbildningspolitiska striden om begreppet. Under 1960- och 1970-tal samt tidigt 1980-tal hade begreppet en relativt omfattande betydelse och var kopplat till jämlikhet, enhetlighet, fostran till en gemensam referensram och kompensation. Under slutet av 1980- och under 1990-talet utvecklas en kamp om begreppet och successivt knyts likvärdighet till valfrihet och föräldrarätt. Individualisering ses nu inte i första hand som kompenserande behandling utan som att lägga till rätta för individers möjligheter att utnyttja sina komparativa fördelar. Under slutet av 1990-talet och under 2000-talet, kopplas likvärdighet alltmer till måluppnående och betygsättning. Likvärdighetsbegreppet förlorar nu successivt sin tidigare roll till förmån för kvalitetsbegreppet. I dagens diskussion bryts fortfarande dessa uttolkningar mot varandra, och de kommer som flera av bokens bidrag visar till uttryck på det kommunala planet, där det kan föras helt olika politik i likvärdighetens namn. Den enligt författarna i dag dominerande kvalitetsdiskursen om likvärdighet analyseras i flera bidrag och sätts också in i ett internationellt sammanhang. Tomas Englund är professor i pedagogik vid Örebro universitet och har under många år lett en forskargrupp om utbildning och demokrati. Denna bok är ett resultat av ett forskningsprojekt. Ann Quennerstedt är FD och lektor i pedagogik. Hon forskar och undervisar vid Pedagogiska institutionen, Örebro universitet.

Adult Education and the Formation of Citizens turns attention towards normative claims about who adults should become through education, and what capacities and skills adults need to develop to become included in society as ‘full’ citizens. Through these debates, adults are construed as not yet citizens, despite already being citizens in a formal sense; this book problematises such regimes of truth and their related notions of the possibilities and impossibilities of adult education and citizenship. Drawing on empirical examples from the two main adult education institutions in Sweden, folk high schools and municipal adult education, it argues that, through current regimes of truth, these institutions become spaces for the re-shaping of the "abnormal" citizen. The book suggests that only certain futures of citizenship and its educational provision are made possible, while other futures are ignored or even made impossible to imagine. Offering a unique focus on critically problematising the role of adult education in relation to the fostering and shaping of citizens, the book addresses the important contemporary challenges of the role of adult education in a time of migration. Adult Education and the Formation of Citizens will be of great interest to academics, researchers and postgraduate students in the fields of adult education, lifelong learning and education.

Utbildning är inte bara en fråga om kunskaper och färdigheter, utan också om att forma morgondagens medborgare. Vilken roll har utbildning i samhällsbygget och vilken roll bör den ha? Vad är det för slags medborgare som ska fostras och för vilket samhälle? Den här boken handlar om utbildning som medborgarfostran och vilken sorts samhälle denna skapar. Med utgångspunkt i efterkrigstidens Sverige visar författarna hur medborgarfostran har tagit form och hur den har förändrats över tid. Boken gör nedslag vid fyra olika tidpunkter: 1940-talet, 1960-talet, 1990-talet och tidigt 2000-tal. Vid var och en av dessa tidpunkter visar författarna vilken slags medborgare utbildningen fostrar till, hur det går till och vilket samhälle individen fostras för. Utbildning, demokrati, medborgarskap bidrar inte bara med kunskaper om det förflutna utan även till en ökad förståelse av samtiden och de vägval som pedagoger står inför. Den nya upplagan är uppdaterad utifrån aktuella samhällsförändringar och debatter om migration, växande populism, kunskapsmätningar och marknadsstyrning. Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete och verksam vid Linköpings universitet. Maria Olson är professor i ämnesdidaktik vid Stockholms universitet och professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna.

Adult Education and the Formation of Citizens turns attention towards normative claims about who adults should become through education, and what capacities and skills adults need to develop to become included in society as ‘full’ citizens. Through these debates, adults are construed as not yet citizens, despite already being citizens in a formal sense; this book problematises such regimes of truth and their related notions of the possibilities and impossibilities of adult education and citizenship. Drawing on empirical examples from the two main adult education institutions in Sweden, folk high schools and municipal adult education, it argues that, through current regimes of truth, these institutions become spaces for the re-shaping of the "abnormal" citizen. The book suggests that only certain futures of citizenship and its educational provision are made possible, while other futures are ignored or even made impossible to imagine. Offering a unique focus on critically problematising the role of adult education in relation to the fostering and shaping of citizens, the book addresses the important contemporary challenges of the role of adult education in a time of migration. Adult Education and the Formation of Citizens will be of great interest to academics, researchers and postgraduate students in the fields of adult education, lifelong learning and education.