Maria Rönnlund

Yrkesämnena och yrkesläraren befinner sig i skärningspunkten mellan utbildning och yrkesliv. Inom yrkesprogram finns en stark tradition av att innehållet är tydligt kopplat till arbetsplatspraktiker och undervisningen sker genom specifika moment och arbetsuppgifter. Som en följd av detta har demokrati- och medborgarfostran ofta hamnat i skymundan, trots att det står i läroplanen att förberedelse för demokratiskt deltagande ska genomsyra all undervisning. Därför behöver yrkesprogrammen förstärkas på områden där eleverna ges redskap att påverka och utöva inflytande. I den här boken synliggörs hur undervisning i yrkesämnen är och kan vara en väsentlig del av skolans demokratiska uppdrag. Författarna fördjupar resonemang om läroplaner och undervisningspraktik i förhållande till medborgarfrågor relaterade till klass, kön och etnicitet. Utifrån verkliga exempel diskuteras bland annat vilka kunskaper yrkesämnesundervisningen ger i att problematisera rådande förhållanden på arbetsplatsen och det vidare yrkeslivet. Vilka möjligheter ges för elever att delta i samtal om hur arbetet ska organiseras och vad som skapar yrkets förutsättningar, till exempel i arbetslag, i fackförbund och inom politiken? Yrkesämnena och skolans demokratiuppdrag bygger på resultat från forskningsprojektet Kritiskt tänkande i yrkesämnesundervisning? Medborgarskapande i yrkesprogrammens styrdokument och klassrumspraktik. Bokens författare Per-Åke Rosvall och Maria Rönnlund är docenter i pedagogiskt arbete, Kristina Ledman är lektor i pedagogik vid Umeå universitet och Mattias Nylund är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Rasten har funnits så länge utbildningsverksamhet har förekommit. Historiskt har rasten snarast setts som en tid för ”ickelärande”, ett kortare uppehåll då eleverna fick paus från lärandet. Den här antologin förespråkar i stället att rasten ses som ett möjligheternas mellanrum, ett rum för lek, kreativitet och rörelse som också ger rekreation och vila. Frågor som behandlas i antologin är följande:Vilken betydelse har lek och rörelse på rasten och hur kan det uppmuntras? Vilken betydelse har rasten för elevers identitetsskapande? Vad kan vi lära av rastens historia? Hur ser en skolgård ut som inspirerar eleverna till lek och lärande? Ska rasten fortsätta att organiseras på det sätt som alltid gjorts? Hur ser en samtida rastverksamhet ut? Hur behandlas och förebyggs de problem som enligt tradition uppstår under raster? Hur ser en rastmiljö ut som ger elever en positiv upplevelse? Antologin vänder sig till studenter i utbildning till grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem och andra lärarstuderande. Den är också tänkt att kunna fungera som en introduktion till området för yrkesverksam fritidshemspersonal, lärare, rektorer och skolutvecklare. Antologins författare har sin bakgrund i flera olika discipliner och bidrar också med olika ingångar i ämnet, de är forskare och praktiker med olika erfarenhet av rastverksamhet. Varje kapitel ger förslag på vidare läsning inom det behandlade området samt frågor som hjälp för att diskutera kapitlet exempelvis under utbildning eller i arbetslaget.

De flesta av oss har minnen kopplade till vår gamla skolgård raster med avsides ro eller vild lek, gymnastik lektioner med idrott och tävlingar eller undervisning, kanske i naturkunskap eller bild. Idag har skolgården blivit en naturlig del av skolan, men hur har denna plats blivit så självklar? I sin intresseväckande bok redogör författarna Anna Larsson, Björn Norlin och Maria Rönnlund för den svenska skolgårdens historia uti ån historiskt källmaterial och människors minnesberättelser. De beskriver hur skolgården har tagit form och förändrats som koncept, hur den fysiskt har formgetts och utvecklats, och hur den har använts för social samvaro. Boken ger en ny och samlad kunskap om skolans utemiljö som ett pedagogiskt och socialt rum, både i en historisk och nutida kontext.

All samhällskunskap innehåller antaganden om rummet – hur rummet uppfattas påverkar vilken typ av frågor som formuleras och ges utrymme och avgör vilken form av kunskap som produceras. Den här boken går bortom vardagliga förståelser av rummet och visar på vikten av att teoretisera rummet. Läs merBoken ger prov på hur forskare sedan 1900-talets senare hälft utvecklat rumslig teori och skapat ett språk för att tala om och förstå rumslighet. Här tas också upp hur rumslig teori idag används inom forskning om människors vardag och livsvillkor, urbanisering, gentrifiering, globalisering och regional omvandling och vad det rumsliga perspektivet kan bidra med. Boken vänder sig till studenter inom olika samhällsvetenskapliga ämnen, samt till geografer, pedagoger, arkitekter, sociologer, statsvetare och historiker. Om författarnaAina Tollefsen är docent i kulturgeografi och verksam vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet. Hon forskar inom ekonomisk geografi och utvecklingsgeografi och har skrivit om migration och arbete i Latinamerika, Asien och Europa. Maria Rönnlund är filosofie doktor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet. Hennes forskning handlar om demokrati, genus och identitet i olika utbildningskontexter." Den övergripande frågan är vad det rumsliga perspektivet kan tillföra samhällsvetenskapen i vidare bemärkelse. Läsaren får möta teoretiker som Bourdieu och Giddens i en framställning som är språkligt avancerad och innehåller många svåra begrepp. Det är en intellektuellt nyskapande och läsvärd bok. Målgruppen är högre studenter inom samhällsvetenskapliga ämnen. Boken är illustrerad med enstaka svartvita fotografier. Fotnoter, referensförteckning och register finns." ur BTJ-häftet nr 8, 2016. Lektör Mats K. G. Johansson