Maria Simonsson

Nästan en halv miljon svenska elever går i fritidshem. Där får de möjlighet att träffa kompisar, leka och delta i lärande i olika former. För de många barn som tillbringar stora delar av sin dag i fritidshemmet är det avgörande att undervisningen håller hög kvalitet. Det är också viktigt att undervisningen utgår från fritidspedagogiska lärandeformer och att elever ges möjlighet att lära på nya sätt utifrån sina intressen och behov. I boken presenterar författarna en rad centrala områden som visar hur fritidshemmet kan bidra till elevers allsidiga utveckling och lärande. Bland annat lyfts fritidshemmets undervisningsuppdrag kopplat till språk, matematik, naturvetenskap och teknik samt arbetet med sociala relationer och lek fram. Denna reviderade utgåva innehåller nya kapitel om specialpedagogik, samtalande och fritidshemmets samhällsorienterande uppdrag. Boken vänder sig till både lärarstudenter och redan yrkesverksamma inom fritidshemmet och ger en stabil grund för fritidspedagogisk undervisning.

Samarbetet mellan förskola och vårdnadshavare är centralt och komplext. I mötet med vårdnadshavare kombineras professionell myndighetsutövning med nära samarbete och medmänsklighet, vilket kräver juridiska baskunskaper, förståelse för förskolans uppdrag och inblick i samarbetets sociala och kommunikativa dimensioner. I Uppdrag samarbete förenas aktuell forskning med praktiknära exempel för att visa hur tillitsfulla relationer kan upprätthållas och utvecklas, från första introduktionen till det avslutande övergångssamtalet vid skolstart. Boken är uppdelad i fyra delar vilka behandlar både vardagliga och mer utmanande situationer och aspekter: juridiska ramar och internationella perspektiv, kommunikativa miljöer och aktivt lyssnande, formella och informella samtals- och samarbetsformer, samt svårare frågor som anmälningsplikt och stödinsatser. Boken riktar sig främst till förskollärarstudenter och yrkesverksamma i förskolan. Om författarna Tuula Vuorinen är bokens redaktör och universitetslektor i pedagogik vid Örebro universitet. Medförfattarna Lotten Arkestad Aronsson, Linn Eckeskog, Pernilla Hedin, Pernilla Kallberg, Anne Lillvist och Maria Simonsson är verksamma vid olika universitet.

Svenska som andraspråk i praktiken ger nycklar till förskolans unika möjligheteter att arbeta med språkutveckling. Här finner du handfasta exempel på planering, genomförande och uppföljning med fokus på ett rikt och nyanserat ordförråd. Utgångspunkten är att det språkliga samspelet mellan personal och barn är avgörande för barns kommunikation och språkutveckling. Bland annat presenteras en modell för ett språkutvecklande förhållningssätt och insikter om hur förskolepersonal, oavsett modersmål, kan förbättra sin språkundervisning. Målet är att främja den språkliga bredden likaväl som det språkliga djupet hos barn för att nå en mer likvärdig undervisning. Rotad i både forskning och praktik, vänder sig den här antologin till alla er som arbetar inom förskolans område. Oavsett om du är verksam eller blivande förskollärare, barnskötare, logoped eller förskolechef/rektor, är detta en viktig guide för att skapa en inkluderande lärmiljö med likvärdiga förutsättningar. Svenska som andraspråk i praktiken tar avstamp i aktuell forskning om flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Den är också en praktiknära uppföljning av den mer teoretiskt inriktade boken Svenska som andraspråk i förskolan, Natur & Kultur 2018.” Ett språkutvecklande förhållningssätt ska inte vara ett mål som är isolerat från resten av förskolans verksamhet. Det är ett arbete som bör pågå i all utbildning och undervisning under årets alla dagar, år ut och år in, och ständigt kroka arm med utbildningens pågående mål.” Hanna Walsö, citat ur boken

Antologin Bilder för barn och bilder av barn handlar om barn och bilder, och relationen mellan dem i olika utbildningssammanhang. Författarna ger olika infallsvinklar på hur bilder för barn och av barn kan användas för att utveckla pedagogisk verksamhet. Några av de frågor som boken behandlar är: Hur pratar man om färger och former och estetiska upplevelser? Hur ser barns möten med bildkonst ut? Hur kan bilder utgöra stöd för kommunikation? Hur kan barns teckningar användas i NO-undervisning? Syftet med boken är att skapa förståelse för och ge insyn i vilka bilder som produceras för barn, hur bilder och konst används i utbildningskontexter samt hur barn själva producerar visuella uttryck. Boken bygger på olika datamaterial och utgår från såväl ett barnperspektiv som barns perspektiv. Bilder för barn och bilder av barn vänder sig till lärarstuderande, studenter som läser kurser i bild och bilddidaktik, verksamma lärare och forskare med intresse för bilder.

Varje dag, före och efter skolan och på lov, går nästan en halv miljon svenska elever i fritidshem. På fritids träffar elever kompisar, får leka och pröva spännande aktiviteter. Att fritidshem är väl fungerande är avgörande för de många barn som tillbringar stora delar av sin dag där. Fritidshemmets uppdrag har under de senaste åren delvis förskjutits, t.ex. har undervisning fått en allt mer framskjuten plats. I Fritidshemmets möjligheter – att arbeta fritidspedagogiskt presenterar författarna en rad viktiga områden om hur fritidshemmet kan bidra till barns allsidiga utveckling och lärande. I boken lyfts kärnfrågor som fritidshemmets sociala uppdrag, lek, föräldrasamverkan, fritidshemsutveckling. Här tas även ­nyare innehåll om fritidspedagogiskt arbete upp, som t.ex. hur man kan arbeta med språk, matematik, naturvetenskap och teknik. Fritidshemmets möjligheter – att arbeta fritidspedagogiskt ger en god grund för att skapa ett inspirerande innehåll för de många barn som tillbringar stora delar av sin tid på fritidshemmet. Boken vänder sig till studerande på lärarutbildningar och redan yrkesverksamma.

Hur genomförs utvecklingssamtal i förskolan, vad handlar de om och vilka funktioner har dessa samtal? Boken handlar om relationen mellan hem och förskola med fokus på utvecklingssamtal och vad som kännetecknar desamma. Boken bygger på forskning om samtal och utvecklingssamtal och hur de kan gå till i praktiken. I boken behandlas vad som kännetecknar kommunikation i det specifika institutionella samtalssammanhang som förskolans utvecklings­samtal utgör. Författarna bidrar med förståelsen av hur utvecklingssamtal kan utgöra ett professionellt kommunikativt verktyg för verksamma lärare i förskolan, men också hur denna typ av samtal kan förstås som en bedömnings- och granskningspraktik. I boken argumenterar författarna för vikten av att reflektera över frågor om vilka normer och värderingar som förmedlas och förhandlas om barn, barndom, föräldraskap men också om de professionella i dessa samtal. I den här reviderade upplagan har nya delar förts in i flera av kapitlen avseende förskolans förändrade uppdrag, styrdokument och ny forskning. Denna upplaga innehåller även ett helt nytt kapitel som handlar om att föra och leda samtal med föräldrar. Utvecklingssamtal – kommunikation mellan hem och förskola vänder sig till studenter och verksamma inom förskola och skola, men även till ­andra yrkesgrupper som använder samtal som en del i sin yrkes­utövning i möten med barn och familj, t.ex. socionomer, ­psykologer och sjuksköterskor.