Kirjojen hintavertailu – 12 859 818 kirjaa ja 27 kauppaa
Kirjailija
Maria Sjöberg
Kirjat ja teokset yhdessä paikassa: 12 kirjaa, julkaisuja vuosilta 1996–2026, suosituimpiin kuuluu Allvarligt talat : Berättelser om livet. Vertaile teosten hintoja ja tarkista saatavuus suomalaisista kirjakaupoista.
Maria Sjöberg; Meri Alarcón; Henrik Alexandersson; Matilda Amundsen Bergström; Elisabeth Arwill-Nordbladh; Anneli Blom; Martin Dackling; Izabela A. Dahl; Daniel Ensted; Kerstin Gunnemark; Anna Gustavsson; Lars Hansson; Katarina A. Karlsson; Lena Larsson Lovén; Christian Lenemark; Pia Lundqvist; Linda Lövkvist; Roddy Nilsson; Tomas Nilsson; Birgitta Olinder; Cecilia Pettersson; Rachel Pierce; Astrid von Rosen; Avigail Rotbain; Irene Selsvold; Katarina Streiffert Eikenland; Johanna Thorelli; Helène Whittaker; Gunhild Vidén
Allvarligt talat: Berättelser om livet utforskar det allvarliga från olika tider och sammanhang. Betydelsen av ordet allvarligt följer tre linjer. En rör människans existens, helt enkelt meningen med livet. I alla tider har denna fråga varit aktuell. En annan klargör hur sjukdom och död har gripit in i och vänt upp och ned på människors liv. Smärtorna inför insikten om livets förgänglighet bär tidlöshetens tecken, om än uttrycken varierar. Allvarets tredje betydelse poängterar orättvisa samhällsvillkor och rädslan inför genomgripande förändringar. Boken är en historisk resa, från antiken till vår tid. Olika tider skapar varierande former av allvar. Resan påminner om att det djupt mänskliga kan kännas igen från en tid till en annan. Författarna är alla verksamma forskare i humaniora. Här samlas historiker, litteraturvetare, religionshistoriker, musikvetare, språkvetare, konstvetare, antikvetare och arkeologer för att utforska livets och samhällets allvar. Forskarna studerar dödens symbolik i skiftande tider och pekar på hur rädsla för sjukdom och död alltid har varit aktuell. De visar hur könsnormer i högre grad begränsat kvinnor än män, hur det förflutna uttolkas genom manliga glasögon och vilka skeva uppfattningar som nutiden därför har. De framhåller också den oro som djupgående samhällsförändringar, krig och andra trauman har fört med sig. Biografiska perspektiv används för att komma nära det allvarliga i livet. Genom bokens alla aspekter på mänskligt allvar kan vi få nya kunskaper om historiens och livets skiftande förutsättningar. Budskapet är tydligt: humaniora är på allvar.
This book is for anyone who is curious about Sweden and would like to know more about its history. The book provides an overview of political, social, economic, and cultural developments from the end of the 10th century up to the 2010s. The book comprises four chronologically ordered chapters. Each chronological chapter features a portrait of a personage who illustrates the spirit of the times: St. Bridget, Queen Christina, the scientist Carolus Linnaeus, and the politician Olof Palme. Besides the chronological surveys, there are special sections devoted to overarching trends in justice, demographic trends, and the emergence of cities.
Anna Dahlgren; Lena Kättström Höök; Marianne Larsson; Andreas Nyblom; Anneli Palmsköld; Roger Qvarsell; Maria Sjöberg; Birgitta Svensson; Ulrika Torell
Kläder kan användas både för att dölja och för att visa fram den kropp som finns därunder. Man kan maskera kroppsformer och kroppsdelar som man anser vara av privat natur, mindre tilltalande eller inte överensstämmande med den egna identiteten. Men man kan också markera kroppsliga egenskaper genom glipor, slitsar och halvt genomskinliga klädesplagg. Det nästan dolda kan locka till sig fler intres
Maria Sjöberg; Henrik Alexandersson; Eva I Andersson; Elisabeth Arwill-Nordbladh; Maria Bruun-Lundgren; Annika Bünz; Martin Dackling; Lena Larsson Lovén; Audur Magnúsdóttir; Hanna Markusson Winkvist; Sari Nauman; Agneta Strömberg; Anita Synnestvedt
Vad kan bilder säga om kvinnligt och manligt i det förflutna? I Bildligt talat. Kvinnligt, manligt i 3,2 miljoner år tar vi en tvärvetenskaplig promenad genom ett historiskt bildgalleri, för att ta reda på hur mäns och kvinnors egenskaper åskådliggjorts genom tiderna. Här samlas historiker, antikvetare och arkeologer kring bild som historiskt vittnesbörd om kvinnligt och manligt. Forskarna betraktar återgivningen av "urkvinnan" Lucy, familjeporträtt på antika gravreliefer, kroppsnormer i tidiga vikingaföremål, bildskapande i isländska sagor, skiftande könsfokusering i 1500-talets klädmode, genusaspekter på kröningsceremonier under 1700-talet, kungliga snedsprång under frihetstiden, nakna stenålderskvinnor i dansk 1940-talsfilm och en såväl tillbaka- som framåtblickande utställning om människans evolution. Genom alla dessa olika bilder kan vi få kunskap om historien. Dels klargör bilderna sidor av det förflutnas samhällsliv som inte lika väl låter sig fångas i bevarade texter, dels utgör de tidsdokument i sig själva. Från vissa epoker och samhällen saknas skrifter helt, och då är det just genom bevarade lämningar och bilder som vi alls kan närma oss det förflutna. Den naturliga startpunkten är vår tids uttolkning av de fynd som visar hur länge mänskligt liv varit en realitet. Bokens tidsspann är således hisnande långt: 3,2 miljoner år! Vad som betraktats som kvinnligt respektive manligt varierar i tid och rum. Vad som däremot inte förändrats är en överallt och i alla tider återkommande vilja att göra åtskillnad mellan könen.
Metodövningar är ett sätt att lära sig historieforskningens hantverk. De ger insikt i hur man värderar skriftliga källor av skilda slag för att få kunskap om förflutna samhällen. Men metodövningar ger också träning i hur man förhåller sig till tidigare forskning, hur man formulerar intressanta frågor till källorna och hur man skall avgränsa en undersökning. I denna bok, som främst vänder sig till studerande vid universitet och högskolor, finns sju metodövningar med stor spännvidd vad gäller teman och typer av källmaterial, från medeltidens Engelbrektsuppror till andra världskrigets Midsommarkris.
I den här boken behandlas svensk historia från Ansgars ankomst 829 till nedgången för det karolinska enväldet och stormakten Sverige. Samhällets utveckling skildras i två större tidsavsnitt. Perioderna benämns ”Klerkernas tid” (800–1520) och ”Adelns tid” (1520–1720). Beteckningarna är valda för att tydligt betona de grupper som socialt, politiskt och ekonomiskt var tongivande under dessa århundraden. Författarna skildrar utvecklingen ur både klass- och könsperspektiv. Det svenska samhället 800–1720 är främst avsedd för studenter i historia på universitet och högskolor. En fortsatt skildring av det svenska samhällets framväxt finns i Det svenska samhället 1720–2022 av Susanna Hedenborg och Lars Kvarnström. Från och med åttonde upplagan ges denna bok ut som mjukband. I denna upplaga har ett antal mindre uppdateringar gjorts jämfört med sjunde upplagan.
I den här boken behandlas svensk historia från Ansgars ankomst 829 till nedgången för det karolinska enväldet och stormakten Sverige. Samhällets utveckling skildras i två större tidsavsnitt. Perioderna benämns ”Klerkernas tid” (800–1520) och ”Adelns tid” (1520–1720). Beteckningarna är valda för att tydligt betona de grupper som socialt, politiskt och ekonomiskt var tongivande under dessa århundraden. Författarna skildrar utvecklingen ur både klass- och könsperspektiv. Denna sjunde upplaga av boken är reviderad och uppdaterad. Det svenska samhället 800–1720 är främst avsedd för studenter i historia på universitet och högskolor. En fortsatt skildring av det svenska samhällets framväxt finns i Det svenska samhället 1720–2022 av Susanna Hedenborg och Lars Kvarnström.
Martin Gustavsson; Yvonne Svanström; Anna Dahlgren; Martin Dribe; Jani Marjanen; Andreas Melldahl; Tom Mels; Anna Nilsson Hammar; Maria Sjöberg; Johan Söderberg; Malin Thor Tureby; Maria Ågren
Metodkunskaper är nödvändiga för att både skriva, läsa och förstå vetenskaplig text. För att kunna få fram och ta del av information i historiska källor krävs både kvalitativa och kvantitativa metoder av olika slag. Den här grundboken har därför ett brett anslag och presenterar ett flertal praktiska tillvägagångssätt inom historiska studier. Boken har tre delar. I den första behandlas de inledande faserna av en historisk studie, med kapitel om undersökningsdesign och källkritik. Den andra delen har en kvalitativ inriktning och samlar kapitel om textanalys, begreppshistoria, diskursanalys, bild som källa och muntlig historia. I den tredje delen är fokus kvantitativt och här tar författarna upp beskrivande statistik, korrelations- och regressionsanalys, kollektivbiografi och korrespondensanalys samt rumslig metod. Metod - guide för historiska studier är avsedd för studenter i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen med historisk inriktning vid universitet och högskolor. I denna utökade upplaga har samtliga kapitel uppdaterats.
Maria Sjöberg; Henrik Alexandersson; Ann-Sofie Andersson; Elisabeth Arwill-Nordbladh; Eva Borgström; Johannes Daun; Daniel Enstedt; Anna Forné; Jakob Winther Forsbäck; Kerstin Gunnemark; Anna Ihr; Lisbeth Larsson; Christian Lenemark; Katarina Leppänen; Lena Larsson Lovén; Pia Lundqvist; Sara Ellis Nilsson; Jarl Nordbladh; Britta Olinder; Brita Planck; Astrid von Rosen; Serena Sabatini; Ulla Åkerström; Linnea Åshede
Vad är en person och vad kan en person säga om samhällsvillkoren nu och i det förflutna? I Personligt talat. Biografiska perspektiv i humaniora utforskar vi ett antal personer och deras livshistorier. Resultatet är en historisk resa: olika rum och tider skapar varierande former för mänskligt liv. Men det är också en klassresa, för vilka personer har haft förutsättningar att göra avtryck i historien? Det är även en resa i definitionerna av kvinnligt och manligt; flera av bokens bidrag bekräftar att kvinnors livsvillkor har varit och fortfarande är andra än mäns. Här samlas historiker, litteraturvetare, konstvetare, religionshistoriker, etnologer, språkvetare, antikvetare och arkeologer kring människors livsvillkor. Genom alla dessa livsberättelser kan vi få kunskap om historien och livets skiftande förutsättningar. Samtidigt ges en provkarta på utforskandets prövningar. Hur kan vi veta något om det förflutnas människor då det saknas skriftligt vittnesbörd? Även då det finns skrift tillstöter svårigheter: vem har skrivit och i vilket syfte? I boken möter resonemang om idéernas och källornas betydelse för vad vi kan veta, vad varierande metoder och perspektiv innebär, på vad sätt platser och ting kan knytas till det mänskligt levda samt hur utsagornas form påverkar innehållet, i det förflutnas såväl som i våra berättelser.
Utgångspunkten för denna bok är att välkända historiska företeelser, så som de skildras i läroböcker och översiktsverk, inte enbart bygger på kunskap. De är också tidsbundna och ibland färgade av politiska värderingar. I boken framhålls tre aspekter som enligt författaren i särskilt hög grad präglar översiktsverkens framställningar: eurocentrism, evolution och könsblindhet. I sju kapitel, från utforskandet av de första människorna till 1700-talets upplysning, diskuteras och ifrågasätts grunderna för vårt historiska vetande. Syftet är att uppmuntra till kritiska reflektioner kring vad vi vet och vad vi tror oss veta. Samtidigt vill boken bidra till en medvetenhet om att historia både är ett politiskt ämne och en tolkande vetenskap. Kritiska tankar om historia riktar sig till historiestudenter vid högskolor och universitet, men också till andra intresserade som vill fördjupa, problematisera och bredda sitt perspektiv på historien.
Mikael Alm; Anders Björnsson; Max Engman; Torkel Jansson; Klas Nyberg; Eva Silvén; Matti Similä; Maria Sjöberg; Birgitta Svensson; Charles Westin; Ann-Catrin Östman
Med freden i Fredrikshamn 1809 förlorade Sverige Finland som blev ett ryskt storfurstendöme. I anslutning till tvåhundraårsminnet av freden utkom en rad böcker om kriget 18081809 och om dess följdverkningar. Uppfattningarna går isär. Innebar rikssprängningen en förlust för båda parter, eller var den början på något nytt och bättre? På Nordiska museet hölls vid slutet av det så kallade märkesåret 2009 en konferens, svenskt i Finland finskt i Sverige, där forskare från både Finland och Sverige belyste utvecklingen på ömse sidor om Bottniska viken under de senaste tvåhundra åren. En del av föredragen har nu samlats i denna volym. I ett tiotal bidrag diskuteras bland annat språk, historieskrivning och konstitutionella villkor. Boken fördjupar perspektiven på den identitetsformering som varit aktuell i de båda länderna.
Stormaktstidens Sverige kan beskrivas som ett knektänkornas land. Men det finns också en annan historia. Vid sidan om soldaterna i fält fanns deras hustrur och barn som en naturlig del av de europeiska arméernas sociala sammansättning. Kvinnornas närvaro har dock sällan lämnat några omfattande avtryck i vare sig källor eller historieskrivningen om dessa krig. Hur var det möjligt för soldater under 1600-talet att ha med hustru och barn i fält? När och varför uppstod denna företeelse? Och varför upphörde den? I Kvinnor i fält 1550 1850 analyserar historikern Maria Sjöberg, verksam vid Göteborgs universitet, förutsättningarna för kvinnors närvaro i fält. Förhållandena i flera länders arméer berörs, men tyngdpunkten ligger på de svenska fälttågen under en epok då Sverige spelade en avgörande roll i europeisk politik, stormaktstiden. Utifrån olika källor blottläggs fälttågens brokiga sociala villkor. Här fanns såväl en hushållsorganisation med hustrur och barn som manligt enkönade homosociala kompanier och regementen. I boken diskuteras hur dessa förhållanden etablerades, integrerades med varandra och hur denna samverkan sedan avvecklades.