Maria Stepanova

Maria Stepanova is one of the most powerful and distinctive voices of Russia’s first post-Soviet literary generation. An award-winning poet and prose writer, she has also founded a major platform for independent journalism. Her verse blends formal mastery with a keen ear for the evolution of spoken language. As Russia’s political climate has turned increasingly repressive, Stepanova has responded with engaged writing that grapples with the persistence of violence in her country’s past and present. Some of her most remarkable recent work as a poet and essayist considers the conflict in Ukraine and the debasement of language that has always accompanied war. The Voice Over brings together two decades of Stepanova’s work, showcasing her range, virtuosity, and creative evolution. Stepanova’s poetic voice constantly sets out in search of new bodies to inhabit, taking established forms and styles and rendering them into something unexpected and strange. Recognizable patterns of ballads, elegies, and war songs are transposed into a new key, infused with foreign strains, and juxtaposed with unlikely neighbors. As an essayist, Stepanova engages deeply with writers who bore witness to devastation and dramatic social change, as seen in searching pieces on W. G. Sebald, Marina Tsvetaeva, and Susan Sontag. Including contributions from ten translators, The Voice Over shows English-speaking readers why Stepanova is one of Russia’s most acclaimed contemporary writers.

Maria Stepanova is one of the most powerful and distinctive voices of Russia’s first post-Soviet literary generation. An award-winning poet and prose writer, she has also founded a major platform for independent journalism. Her verse blends formal mastery with a keen ear for the evolution of spoken language. As Russia’s political climate has turned increasingly repressive, Stepanova has responded with engaged writing that grapples with the persistence of violence in her country’s past and present. Some of her most remarkable recent work as a poet and essayist considers the conflict in Ukraine and the debasement of language that has always accompanied war. The Voice Over brings together two decades of Stepanova’s work, showcasing her range, virtuosity, and creative evolution. Stepanova’s poetic voice constantly sets out in search of new bodies to inhabit, taking established forms and styles and rendering them into something unexpected and strange. Recognizable patterns of ballads, elegies, and war songs are transposed into a new key, infused with foreign strains, and juxtaposed with unlikely neighbors. As an essayist, Stepanova engages deeply with writers who bore witness to devastation and dramatic social change, as seen in searching pieces on W. G. Sebald, Marina Tsvetaeva, and Susan Sontag. Including contributions from ten translators, The Voice Over shows English-speaking readers why Stepanova is one of Russia’s most acclaimed contemporary writers.

War of the Beasts and the Animals is Russian poet Maria Stepanova’s first full English-language collection. Stepanova is one of Russia’s most innovative and exciting poets and thinkers, and founding editor of Colta.ru, an online independent site which has been compared to Huffington Post in its status and importance. IImmensely high-profile in Russia for many years, recognition in the West has followed the publication of her documentary novel In Memory of Memory, first in German translation in 2018 and now with Sasha Dugdale's English translation – published by Fitzcarraldo in the UK and by New Directions in the US – longlisted for the International Booker Prize in 2021. War of the Beasts and the Animals includes her recent long poems of conflict ‘Spolia’ and ‘War of the Beasts and Animals’, written during the Donbas conflict, as well as a third long poem ‘The Body Returns’, commissioned by Hay International Festival in 2018 to commemorate the Centenary of the First World War. In all three long poems Stepanova’s assured and experimental use of form, her modernist appropriation of poetic texts from around the world and her constant consideration of the way that culture, memory and contemporary life are interwoven make her work both pleasurable and deeply necessary. This collection also includes two sequences of poems from her 2015 collection Kireevsky: sequences of ‘weird’ ballads and songs, subtly changed folk and popular songs and poems which combine historical lyricism and a contemporary understanding of the effects of conflict and trauma. Stepanova uses the ready forms of ballads and songs, but alters them, so they almost appear to be refracted in moonlit water. The forms seem recognisable, but the words are oddly fragmented and suggestive, they weave together well-known refrains of songs, apparently familiar images, subtle half-nods to films and music.

With the death of her aunt, Maria Stepanova is left to sift through an apartment full of faded photographs, old postcards, letters, diaries, and heaps of souvenirs: a withered repository of a century of life in Russia. Carefully reassembled with calm, steady hands, these shards tell the story of how a seemingly ordinary Jewish family somehow managed to survive the myriad persecutions and repressions of the last century. In dialogue with writers like Roland Barthes, W. G. Sebald, Susan Sontag and Osip Mandelstam, In Memory of Memory is imbued with rare intellectual curiosity and a wonderfully soft-spoken, poetic voice. Dipping into various forms - essay, fiction, memoir, travelogue and historical documents - Stepanova assembles a vast panorama of ideas and personalities and offers an entirely new and bold exploration of cultural and personal memory.

Den 9 september 2020 försökte belarusiska säkerhetsstyrkor bryta sig in i Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitjs lägenhet i Minsk. I den appell hon skrev under tiden vände sig Aleksijevitj bland annat till sina ryska kollegor: »Varför tiger ni?« I essän "Brev till en lycklig tid" har den ryska prosaisten Maria Stepanova lagt örat både mot den ryska tystnaden och mot de röster som ändå hörs. Hennes essä är både ett försök att från rysk horisont närma sig den belarusiska erfarenheten och en diagnos över den politiska apati som präglat Ryssland efter protestvågen 2011–12. Med den protestvåg som svept också över Ryssland sedan texten skrevs har den dubbel ­aktualitet.

With the death of her aunt, the narrator is left to sift through an apartment full of faded photographs, old postcards, letters, diaries, and heaps of souvenirs: a withered repository of a century of life in Russia. Carefully reassembled with calm, steady hands, these shards tell the story of how a seemingly ordinary Jewish family somehow managed to survive the myriad persecutions and repressions of the last century. In dialogue with writers like Roland Barthes, W. G. Sebald, Susan Sontag, and Osip Mandelstam, In Memory of Memory is imbued with rare intellectual curiosity and a wonderfully soft-spoken, poetic voice. Dipping into various forms--essay, fiction, memoir, travelogue, and historical documents--Stepanova assembles a vast panorama of ideas and personalities and offers an entirely new and bold exploration of cultural and personal memory.

Belönad med Berman Literature Prize 2023.» Åh, vilken bok. Läs den.« Expressen. När faster Galja dör lämnar hon efter sig en lägenhet full av bråte. Ingen vet var alla gamla saker kommer ifrån och fotoalbumen är fyllda av gåtfulla, främmande ansikten. Författaren börjar sortera bland släktens minnen, och fram växer en märkvärdig text som hon burit inom sig hela livet: en förening av familjekrönika, memoar, essä och historia. Maria Stepanovas jakt efter släktminnen går genom en rad berättelser om fotoalbum, grötdockor, kärleksbrev och angivarbrev, från judiska begravningsplatser till Leningrads belägring. I dialog med författare som Mandelstam, Proust och Sebald skapar hon en på samma gång riktningslös och mycket vittfamnande berättelse. Maria Stepanova, född 1972 i Moskva, är poet, essäist, journalist och chefredaktör för nättidningen colta.ru. Minnen av minnet, hennes första roman, har fått stor uppmärksamhet både i Ryssland och internationellt och bl a belönats med Bolshaya Kniga-priset och Jasnaja Poljanas läsarpris. Nominerad till The 2021 International Booker Prize.» Det blir en akut och djupt berörande skildring skriven ur den personliga erfarenheten av att mitt i den större historiens sönderslitande virvlar bära de döda och efterhandsminnet på sina skuldror.« Expressen»Det är som om Stepanova skakar ett kalejdoskop för att vrida det mot en enhetlig bild och sedan skakar om igen (. . .) en säregen kombination av tungt allvar, ett precist språk och en lättsam smekning.« Svenska Dagbladet»Hennes roman är en serie resor utan mål eller slut, jag absorberas av dem och sörjer bara att själva boken ändå tar slut.« Dagens Nyheter»Resultatet är ett smärre monster till bok som knappast låter sig baxas in i någon känd genrefålla, men också ett verk av det där slaget som läsaren kan slå upp praktiskt taget var som helst och vara säker på att hitta något spännande eller överraskande.« Aftonbladet»Det var länge sedan jag läste en så rik och generös bok. Så på en och samma gång virvlande och distinkt, sträng och lätt, rolig och gripande. Minnen av minnet är inget mindre än ett ömsint praktverk av skönhet och intelligens.« Sydsvenska Dagbladet

Maria Stepanova (Russia) is a poet, essayist, and journalist. She is the author of ten poetry collections and three books of essays, and a recipient of several Russian and international literary awards, including the Bolshaya Kniga Prize, the Russia's main literary award, as well as the NOS Prize and Andrey Bely Prize.

När faster Galja dör lämnar hon efter sig en lägenhet full av bråte. Ingen vet var alla gamla saker kommer ifrån och fotoalbumen är fyllda av gåtfulla, främmande ansikten. Författaren börjar sortera bland släktens minnen, och fram växer en märkvärdig text som hon burit inom sig hela livet: en förening av familjekrönika, memoar, essä och historia. Maria Stepanovas jakt efter släktminnen går genom en rad berättelser om fotoalbum, grötdockor, kärleksbrev och angivarbrev, från judiska begravningsplatser till Leningrads belägring. I dialog med författare som Mandelstam, Proust och Sebald skapar hon en på samma gång riktningslös och mycket vittfamnande berättelse. Maria Stepanova, född 1972 i Moskva, är poet, essäist, journalist och chefredaktör för nättidningen colta.ru. Minnen av minnet, hennes första roman, har fått stor uppmärksamhet både i Ryssland och internationellt och bl a belönats med Bolshaya Kniga-priset och Jasnaja Poljanas läsarpris.» Det blir en akut och djupt berörande skildring skriven ur den personliga erfarenheten av att mitt i den större historiens sönderslitande virvlar bära de döda och efterhandsminnet på sina skuldror. Åh, vilken bok. Läs den.« Expressen»Det är som om Stepanova skakar ett kalejdoskop för att vrida det mot en enhetlig bild och sedan skakar om igen (. . . ) en säregen kombination av tungt allvar, ett precist språk och en lättsam smekning.« Svenska Dagbladet»Hennes roman är en serie resor utan mål eller slut, jag absorberas av dem och sörjer bara att själva boken ändå tar slut.« Dagens Nyheter»Resultatet är ett smärre monster till bok som knappast låter sig baxas in i någon känd genrefålla, men också ett verk av det där slaget som läsaren kan slå upp praktiskt taget var som helst och vara säker på att hitta något spännande eller överraskande.« Aftonbladet »Det var länge sedan jag läste en så rik och generös bok. Så på en och samma gång virvlande och distinkt, sträng och lätt, rolig och gripande. Minnen av minnet är inget mindre än ett ömsint praktverk av skönhet och intelligens.« Sydsvenska Dagbladet

Kun Galja-täti kuolee hän jättää jälkeensä huoneiston täynnä vanhoja papereita, merkillisiä kapineita, rojua. Kukaan ei tiedä mistä kaikki vanhat esineet ovat peräisin. Valokuva-albumeista tuijottaa arvoituksellisia vieraita kasvoja. Kirjailija alkaa järjestellä jäämistöä ja kerätä perheensä ja sukunsa muistitietoa, ja työstä kehkeytyy vähitellen merkillinen teksti, jota hän tajuaa kantaneensa sielussaan koko elämänsä ajan. Maria Stepanovan sinnikäs sukumuistojen metsästys kuljettaa lukijaa valokuva-albumien kertomuksiin, juutalaisille hautausmaille ja Leningradin piiritykseen. Maria Stepanova käy dialogia Osip Mandelstamin, Marcel Proustin ja W. G. Sebaldin kaltaisten kirjailijoiden kanssa ja luo yhtä aikaa harhailevan ja maailmaa syleilevän kertomuksen. Stepanovan romaanissa koko lähihistoria näyttäytyy siirtyminä kollektiivisesta traumasta toiseen. Kirjoittaminen osoittautuu ainoaksi tavaksi tallentaa ihmisyksilön ainutlaatuinen elämä ja arvo.