Maria Vallström

Skolans uppdrag är brett. Förutom att förmedla kunskap ska utbildning bygga på beprövad vetenskap, förmedla en värdegrund och fostra samhällsmedborgare. Som lärarstudent och som framtida lärare är detta viktigt att förhålla sig till. Boken anlägger ett etnografiskt och forskningsanalytiskt perspektiv på skolans, förskolans och fritidshemmets verksamheter, med fokus på tre centrala aspekter:• Demokratiuppdraget• Interkulturalitet• HållbarhetDet komplexa uppdraget utgår från det konkreta, vardagliga arbetet och introducerar de kulturanalytiska verktygen perspektivering, kontrastering och dramatisering i relation till skolkontexten. På så sätt bidrar boken till att bredda blivande och verksamma lärares förståelse för skolpraktiken. Dessutom erbjuder den läsaren redskap för att se, reflektera över och utveckla det egna handlandet, något som i förlängningen kan bidra till förändring av praktiken.

Att bli omhändertagen av samhället är ett djupt ingrepp i en människas liv. De individuella mötena med anstalten uppmärksammas sällan, men i Inspärrad får vi följa personer som varit intagna på sinnessjukhus, sanatorier, fängelser, uppfostrings- och alkoholistanstalter i Sverige någon gång mellan 1850 och 1992. Genom att ta del av de intagnas berättelser får vi kunskap om hur de förhållit sig till sin situation och sin omvärld, såväl innanför som utanför anstaltens väggar. Författarna är forskare i skilda discipliner och möts i sitt engagemang för den inspärrades röst. Genom att även höja blicken från de enskilda fallen fångar skribenterna också in övergripande drag och samhälleliga strukturer. I centrum för studierna står uttryck för makt och motstånd, förhandling, identiteter och strategier. Skribenterna belyser de intagnas erfarenheter och vill med dessa exempel utveckla ett forskningsfält som fått förnyad aktualitet.

Varför fungerar inte modellerna för hållbar utveckling av den svenska landsbygden? Är brukssamhällen, omstrukturerade industriorter och norrländsk glesbygd den globala ekonomins hopplösa förlorare? Kanske kan vi vända på perspektiven och i stället utgå från de lokala förutsättningarna för ett uthålligt samhällsbygge? Frågorna står i fokus för När verkligheten inte stämmer med kartan. Författarna har mött invånare på några mindre orter som trots motgångar rymmer oväntade möjligheter. I småstaden Söderhamn ifrågasätter en grupp unga vuxna de urbana idealen och talar om downshifting, medan bruksandan i Ljusne kommer till uttryck i en ny typ av kollektiv mobilisering. Och när landsbygdens eldsjälar tar fram en konkret plan för lokalsamhällets omställning omformuleras synen på ekonomi och demokrati till en radikal vision om en framtid som vilar i invånarnas egna händer. Boken visar hur mer långsiktiga mål kan vara möjliga att nå om de bygger på platsernas sociala och kulturella resurser. Budskapet är att det behövs nya utgångspunkter för att komma tillrätta med vår tids kanske mest svårlösta fråga: den om det hållbara samhället.