Maria Westman

I den här boken får du som är eller ska bli lärare fördjupa din kunskap om elevers skrivande i tidiga skolår. Här introduceras begreppet funktionellt skrivande och i fem kapitel utforskas centrala språkliga aspekter som är avgörande för elevers skrivutveckling. Dessa aspekter integreras sedan i sexton konkreta undervisningsupplägg som inkluderar allt från bokstavsinlärning till att skapa innehållsrika texter. Funktionellt skrivande innebär att eleverna skriver för att uppnå ett syfte, i ett sammanhang som engagerar dem och för en mottagare de vill kommunicera med. Genom exempel och handledning i får du konkreta verktyg för att skapa meningsfulla skrivuppgifter som intresserar och motiverar dina elever. Varje kapitel illustreras med konkreta exempel från texter skrivna av elever och avslutas med diskussionsfrågor för vidare reflektion och samarbete med kollegor. Genom boken: 1. Fördjupas kunskapen om olika språkliga aspekter av skrivandet. 2. Ges exempel på hur man kan samtala med eleverna om deras skrivande. 3. Erbjuds en struktur för att utforska funktionellt skrivande tillsammans med kollegor. Boken är tänkt att ge lärare och blivande lärare glädje och inspiration i textskapandet och i samtal om skrivande. Välkommen till det funktionella skrivandet! Bokens författare forskar inom området skrivande och läsande i skolan samt är verksamma inom lärarutbildning och lärarfortbildning. Oscar Björk är filosofie doktor i didaktik med inriktning svenska och universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet. Charlotte Engblom är lektor i didaktik med inriktning svenska vid Uppsala universitet och docent i svenska språket. Jenny W. Folkeryd är professor i didaktik med inriktning svenska vid Uppsala universitet. Åsa af Geijerstam är docent i didaktik vid Uppsala universitet. Caroline Liberg är professor emeritus i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser vid Uppsala universitet. Kimberly Norrman är doktorand i svenskdidaktik med inriktning flerspråkighet vid Uppsala universitet. Maria Rasmusson är lektor i didaktik vid Uppsala universitet med över 20 års erfarenhet som lärarutbildare. Maria Westman är filosofie doktor i nordiska språk, docent och universitetslektor i didaktik med inriktning svenska vid Uppsala universitet.

För att effektivt hantera dagens och morgondagens utmaningar krävs det samarbete och delaktighet från alla inblandade. Men hur skapas möten eller processer där de bästa idéerna tas tillvara och där gruppen leds mot sina mål på ett sätt som engagerar och inkluderar alla deltagare? Facilitera mera. Elva röster om att leda möten i praktiken - syftar till att sprida idéer och kunskap om hur facilitering kan användas för att skapa mer effektiva och engagerande möten. Facilitering förknippas i växande grad med professionell mötesledning. I boken delar kunniga facilitatorer med sig av sina erfarenheter, samt sin kunskap och passion för facilitering. Du får läsa om elva olika ingångar till facilitering; praktik och handfasta råd varvas med reflekterande och undersökande texter eller beskrivningar av faciliteringens principer. Boken vill inspirera alla som önskar bli bättre på att leda mer effektiva möten – även dig som arbetar professionellt inom området. Boken är skriven av facillitatorer som är medlemmar i den ideella organisationen SFN – Svenska Facilitatornätverket.

Språket uppfattas ofta som det mest betydelsefulla redskapet vi har för att lära och utvecklas. Men hur utnyttjas språket eller, mer specifikt, skrivande i skolan? I denna avhandling undersöker författaren hur skrivande används inom ramen för gymnasieprogram inriktade mot mer praktiska yrken: byggprogrammet och omvårdnadsprogrammet. Båda förbereder för yrken som normalt inte räknas som skriftyrken. Skrivande används inom skolans alla ämnen, trots att skrivande oftast förknippas med svenskämnet. I studien undersöks skrivande inom samtliga ämnen i en bygg- och en omvårdnadsklass, för att få en bild av elevers hela skrivverklighet. Frågor som undersöks är: Vad skriver gymnasielever under en vanlig skoldag? I vilka ämnen och vilka sammanhang skrivs det? Vilken plats och funktion har skrivandet i skolan? Skrivna texter tillkommer i och påverkas av den situation de uppstår i. Texter och situationer analyseras därför här tillsammans för att förklara och förstå hur och till vad skrivande används i de bägge klasserna. Undersökningen lyfter fram att varken bygg- eller omvårdnadsklassen använder skrivande i hög grad. Skrivandet används dock på delvis olika sätt och i olika omfattning, vilket gör att man kan tala om olika skriftpraktiker i de båda klasserna. Maria Westman är verksam vid Akademin Humaniora och medier vid Högskolan Dalarna. Detta är hennes doktorsavhandling.