Maria Wolrath Söderberg

Människor är verkligen olika, tänker olika, skriver olika, men känner kanske ofta på samma sätt. Vad vet jag? Trots allt, leve mångfalden. Och i den mångfalden kan man ju också få chansen att möta dem som passar en allra bäst.

Brukar du också källsortera som en galning, och tänka att det i alla fall balanserar andra saker du gör som är mindre bra för klimatet? Du är inte ensam. Vi brukar resonera med oss själva om val vi gör, i både stort och smått. Vi försöker hitta ursäkter som fungerar. Det gäller också för klimatet. Och ibland hindrar det en större omställning till ett hållbart samhälle. Den här boken är för dig som vill ställa om och leva ett hållbart liv och som tycker att det är ganska jobbigt. Här finns exempel på hur vi resonerar när vi inte lyckas riktigt. Men också hur man kan tänka och handla annorlunda. Du kommer nog att känna igen dig. Kanske är det fortfarande jobbigt, men också hjälpsamt att se hur andra kämpar, och hur man kan hitta nya vägar. Nina Wormbs och Maria Wolrath Söderberg har i sin gemensamma forskning försökt förstå varför omställningen till ett hållbart samhälle går så trögt, trots att vi vet och kan så mycket. Båda arbetar för att få ut sin och andras forskning till allmänheten. Den här boken är ett exempel på det. Nina är professor i teknikhistoria på KTH och Maria är docent i retorik på Södertörns högskola.

Det är inte svårt att se vår samtid och vår del av världen som allvarligt drabbade av frosseri. Det handlar inte bara om all mat vi äter (och slänger), utan kanske framför allt om västvärldens enorma konsumtion, där det tycks som om vi inte kan få nog av grejer. Sedd ur ett globalt perspektiv och med hänsyn tagen till den klimatkris som vi själva orsakat, är den västerländska konsumtionen av prylar inte bara att betrakta som problematisk, utan faktiskt som en dödssynd, som till slut kan komma att förgöra våra livsbetingelser på jorden. Trots utbredd kunskap om detta tycks det vara svårt att bryta gamla vanor. De allra flesta fortsätter precis som vanligt. Vad beror det på? Och vilka är det som trots allt ändrar sitt beteende? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2023 bidrar sju forskare med essäer på temat Dödssynderna i vår tid, i form av häften som samlas i en box. Essäerna finns även som pdf-filer för fri nedladdning från RJ:s hemsida. I boxens andra häfte skriver retorikforskaren Maria Wolrath Söderberg om frosseri som konsumtion i klimatkrisens spår och om vad som driver dem som faktiskt ställer om, slutar flyga och konsumerar mindre. Maria Wolrath Söderberg är docent i retorik på Södertörns högskola. I sin forskning intresserar hon sig för hur människor resonerar i målkonflikter. De senaste åren har hon fokuserat på vad som hindrar respektive befordrar klimatomställning och nu leder hon ett projekt som handlar om hur omställningsaktörer kan arbeta för minskad energianvändning. Wolrath Söderberg deltar flitigt med analyser i medier och samhällsdebatt och medverkar i forskarpodden "Klimatgap".

”Det kan väl inte vara så svårt att hålla förhör, jag kan ju snacka med folk”, tänkte Gunilla Blomberg i början av sin poliskarriär. Men erfarenheten lärde henne snart att det är en komplex utmaning. Utöver kännedom om relevanta lagar kräver det bland annat psykologisk kunskap, kommunikativa strategier, tolkningsförmåga, förtrogenhet med rättssystemet och praktisk klokhet. I den här essän analyserar Gunilla Blomberg, tillsammans med Maria Wolrath Söderberg, ett fall som ruskade om henne och som gjorde att hon kom att se på förhörsledarrollen på ett nytt sätt.

Den här avhandlingens långsiktiga mål är att bidra till en högskoledidaktik som förmår hantera föränderlighet, motstridighet och mångsidiga problem. En sådan didaktik bör emellertid vara förankrad i en reflekterad teori om meningsskapande. Avhandlingen prövar vilka bidrag den retoriska toposläran kan ge till en sådan teori. Toposläran utvecklades som en kognitiv verktygslåda för tänkande och argumentation i problematiska, föränderliga och mång­facetterade frågor. Den byggde på antagandet att teman, skäl och ­resonemangssätt som tidigare fungerat för liknande syften skulle kunna återvinnas på nya frågor. Genom att ställa dem mot varandra i debatt och på så vis kritiskt undersöka dem kunde man åstadkomma en mångsidig perspektivprövning. Toposläran var kopplad till ett ­doxologiskt synsätt som har mycket gemensamt med dagens socialkonstruktivistiska förståelse av kunskap, men den var inte på samma vis förbunden med någon utbyggd teori om lärande. Denna avhandling undersöker förutsättningarna för en sådan teori.