Marianne Levin

Rättsfallssamling i Dynamisk immaterialrätt syftar till att samla centrala rättsfall som är av intresse för studenter, praktiker och forskare i immaterialrätt. Boken tar ett svenskt perspektiv. Avgörandena från de särskilda svenska patentoch marknadsdomstolarna, Högsta domstolen, EU-domstolen och från det europeiska patentverkets stora överklagandenämnd har alla effekt för svensk rätt. Rättsfallen avser immaterialrätt (patent, varumärke, upphovsrätt, mönster) samt marknadsrätt och konkurrensrätt. Varje delavsnitt inleds med en övergripande presentation av det särskilda temat. Där hänvisas även till rättsfall som inte tagits med i fulltext i boken men som kan vara av intresse för den som undersöker sammanhanget. Boken fungerar såväl som del av det övergripande paketet Dynamisk immaterialrätt som separat.

Författningssamling i Dynamisk immaterialrättär en samling centrala rättskällor på immaterialrättsområdet. Boken kan fungera såväl som del av det övergripande paketet Dynamisk immaterialrätt som helt självständigt. De konventioner, EU-rättsakter och nationella rättsakter som ingår utgör ett urval av de rättskällor som får anses centrala för studenter, forskare och praktiskt verksamma jurister som arbetar med immaterialrätt. Utöver de källor som återges i fulltext i boken, får läsaren en förteckning över andra utvalda internationella konventioner, EU-rättsakter och nationella författningar som kan vara av betydelse.

Skyddet för intellektuella prestationer och kännetecken spelar i våra dagar en stor ekonomisk och kulturell roll. Upphovsrätt, patenträtt, rätt till formgivning och design utgör liksom rättigheter till kännetecken, inklusive geografiska kvalitetsbeteckningar, centrala värden i alla företag. Samtidigt innebär den moderna och snabba tekniska utvecklingen med AI, bioteknik, digitala plattformar och kvantdatorer ständigt nya utmaningar. Det gäller att vara uppdaterad. Att det behövs inte bara en, två eller några nya upplagor på 20 år, utan 14(!) säger något om förändringarnas takt och omfattning på området. De berör lagstiftning, domstolssystem, rättspraxis och omvärld. EU-rätten tvingar till uppmärksamhet på ökad harmonisering, enhetsrätter och EU-domstolens centrala roll. Vi har på 30 år fått nya immaterialrättsliga hierarkier, metoder och rättskällor. Immaterialrättsliga frågor står, liksom innovationer, högt på den nationella, europeiska och internationella dagordningen, bl.a. i samband med kunskapsspridning, klimathantering, hållbar utveckling och förbättrad folkhälsa. I denna fjortonde upplaga av Lärobok i immaterialrätt behandlas immaterialrätten i första hand i belysning av rättspraxis, dels av de särskilda domstolarna, dels av unionsdomstolarna och dels av den nya domstolen för enhetliga patent. Boken vänder sig till varje jurist som vill fördjupa sina kunskaper i immaterialrätt eller ha en pålitlig bok att slå i. Den insiktsfulla och problemorienterade framställningen liksom de många hänvisningarna till praxis och doktrin gör den till en värdefull rättskälla på området.

Rättsfallssamling i Dynamisk immaterialrätt syftar till att samla centrala rättsfall som är av intresse för studenter, praktiker och forskare i immaterialrätt. Boken tar ett svenskt perspektiv. Avgörandena från de särskilda svenska patent- och marknadsdomstolarna, Högsta domstolen, EU-domstolen och från det europeiska patentverkets stora överklagandenämnd har alla effekt för svensk rätt. Rättsfallen avser immaterialrätt (patent, varumärke, upphovsrätt, mönster) samt marknadsrätt och konkurrensrätt. Varje delavsnitt inleds med en övergripande presentation av det särskilda temat. Där hänvisas även till rättsfall som inte tagits med i fulltext i boken men som kan vara av intresse för den som undersöker sammanhanget. Boken fungerar såväl som del av det övergripande paketet Dynamisk immaterialrätt som separat.

Författningssamling i Dynamisk immaterialrätt är en samling centrala rättskällor på immaterialrättsområdet. Boken kan fungera såväl som del av det övergripande paketet Dynamisk immaterialrätt som helt självständigt. De konventioner, EU-rättsakter och nationella rättsakter som ingår utgör ett urval av de rättskällor som får anses centrala för studenter, forskare och praktiskt verksamma jurister som arbetar med immaterialrätt. Utöver de källor som återges i fulltext i boken, får läsaren en förteckning över andra utvalda internationella konventioner, EU-rättsakter och nationella författningar som kan vara av betydelse

Skyddet för intellektuella prestationer och kännetecken spelar i våra dagar en stor ekonomisk och kulturell roll. Upphovsrätt, patenträtt, rätt till formgivning och design utgör liksom rättigheter till kännetecken, inklusive geografiska kvalitetsbeteckningar, centrala värden i alla företag. Samtidigt innebär den moderna och snabba tekniska utvecklingen med nät, plattformar och robotar ständigt nya utmaningar. Det gäller att vara uppdaterad. Att det behövs inte bara en, två eller några nya upplagor på 20 år, utan 13(!) säger något om förändringarnas takt och omfattning på området. De berör lagstiftning, domstolssystem, rättspraxis och omvärld. EU-rätten tvingar till uppmärksamhet på ökad harmonisering, enhetsrätter och EU-domstolens centrala roll. Vi har på 30 år fått nya immaterialrättsliga hierarkier, metoder och rättskällor. Immaterialrättsliga frågor står, liksom innovationer, högt på den nationella, europeiska och internationella dagordningen, bl.a. i samband med kunskapsspridning, klimathantering, hållbar utveckling och förbättrad folkhälsa. I denna trettonde upplaga av Lärobok i immaterialrätt behandlas den nationella immaterialrätten i första hand i belysning av rättspraxis, dels av de nya särskilda domstolarna, dels av unionsdomstolarna och dels av den nya domstolen för enhetliga patent. Boken vänder sig till varje jurist som vill fördjupa sina kunskaper i immaterialrätt eller ha en pålitlig bok att slå i. Den insiktsfulla och problemorienterade framställningen liksom de många hänvisningarna till praxis och doktrin gör den till en värdefull rättskälla på området.

Rättsfallsamling i Dynamisk immaterialrätt syftar till att samla centrala rättsfall som är av intresse för studenter, praktiker och forskare i immaterialrätt. Boken tar ett svenskt perspektiv. Avgörandena från de särskilda svenska patent- och marknadsdomstolarna, Högsta domstolen, EU-domstolen och från det europeiska patentverkets stora överklagandenämnd har alla effekt för svensk rätt. Rättsfallen avser immaterialrätt (patent, varumärke, upphovsrätt, mönster) samt marknadsrätt och konkurrensrätt. Varje delavsnitt inleds med en övergripande presentation av det särskilda temat. Där hänvisas även till rättsfall som inte tagits med i fulltext i boken men som kan vara av intresse för den som undersöker sammanhanget. Boken fungerar såväl som del av det övergripande paketet Dynamisk immaterialrätt som separat.

Marknadsföringsrätten har över tid gett upphov till ett ganska stort antal böcker och artiklar på olika nivåer allt sedan Sverige blev ett europeiskt föregångsland genom 1970 års lag mot otillbörlig marknadsföring. Däremot har marknadsföringslagen aldrig tidigare blivit föremål för en regelrätt lagkommentar. Förklaringen kan vara att området är det närmaste vi i Sverige kommer det man kan kalla för ett system av judge made law. Lagen fastställs och utvecklas av rättsliga prejudikat. Författningens centrala delar är ganska öppna och domarnas tolkning görs på ett sådant sätt att det kontinuerligt skapas ny lag på grundläggande rättsliga principer. Den här boken vänder sig i första hand till jurister som har anledning att tolka och tillämpa marknadsföringslagen. Men den kan säkert genom sin omfattande och översiktliga redovisning av praxis även komma till nytta både i undervisning och som referensbok. Marianne Levin är efter emeritering år 2009 återanställd som professor i civilrätt på Stockholms universitet, där hon framgångsrikt har ägnat sig år immaterialrätt och marknadsrätt. Marianne Levin är ordförande i Svenska Föreningen för Immaterialrätt (SFIR) och sitter i styrelsen för Institutet för Immaterialrätt och Marknadsrätt vid Stockholms universitet (IFIM). Hon promoverades år 2004 till hedersdoktor vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors.

Det finns förvånansvärt nog ingen sammanställning över de många rättsliga problem som dyker upp i samband med läkemedel och immaterialrätter. Den här boken råder i viss mån bot på det förhållandet med ett antal uppsatser om en mängd läkemedelsrelaterade immaterialrättsproblem från patentkravsformulering via användning av varumärken, mönster och upphovsrätter till missbruk av dominerande ställning. Speciella förhållanden för läkemedelsbranschen som så kallade särläkemedel (orphan drugs), generisk substitution och läkemedelsregistrering behandlas också. Läkemedelsrätt och Immaterialrätt m.m. vänder sig till både dem som är aktiva i läkemedelsbranschen på skilda nivåer och dem som vill studera ett särskilt område eller skaffa sig en överblick över området, exempelvis advokater, ombud, bolagsjurister och tjänstemän. Den är skriven av unga jurister i första hand för jurister, men bör i sina delar också väl kunna tillgodogöras av andra. Boken är resultatet av studenternas idoga arbete under kursen Experimentell immaterialrätt höstterminen 2006. Den har redigerats och uppdaterats av professor Marianne Levin och jur. kand. Hanna Nilsson, som var en av studenterna på kursen. Marianne Levin är professor i civilrätt vid Juridicum, Stockholms universitet och föreståndare för Institutet för Immaterialrätt och Marknadsrätt där. Hon är också ordförande i Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd (SFIR). Hanna Nilsson arbetar numera som handläggare på Awapatent i Stockholm.

Rätt till egen bild och personbildsanvändning i massmedier är idag ett mycket aktuellt ämne. Bilder och information sparas digitalt och information sprids över hela världen i en allt högre hastighet, där människans integritet blir sårbar. Offentliga personers utsatthet i media analyserades genomgående av den Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter i juni 2004 i fallet med prinsessan Caroline av Monaco, efter att hon hade förföljts av s.k. paparazzi-fotografer som senare publicerade bilder på henne. Tyska domstolar kom fram till att sådana bilder fick publiceras i yttrandefrihetens namn. Europadomstolen däremot ansåg att de tyska fotograferna och tidningarna hade gått för långt och att prinsessans rätt till personlig integritet hade kränkts. Genom detta fall har massmedia haft allt större anledning att mer noga överväga konsekvenserna av att publicera en personbild och inkräkta på rätten till privatliv och integritet, inte bara när det gäller offentliga personer. Slutsatsen av fallet med prinsessan av Monaco är ett förtydligande av rätten att säga nej till publicering av egen bild och att varje person, som inte arbetar offentligt eller deltar i ett offentligt evenemang, alltid bör tillfrågas och ge sitt godkännande innan publicering sker. Denna bok är en studie av nationell lagstiftning och rättsfall i 30 europeiska länder och ger en överblick av olika attityder och erfarenheter av publicering av personbilder och drar utifrån detta preliminära slutsatser och riktlinjer för publicering av dessa. Boken är skriven på engelska. Marianne Levin är professor i civilrätt och kursföreståndare för magisterprogrammen Master of Comparative and International Law och European Intellectual Property Law vid Stockholms Universitet samt föreståndare för Institutet för Immaterialrätt (IFIM). Lydia Lundstedt är juris doktor och skriver för närvarande en avhandling i ämnet internationell privaträtt.