Marianne Nordman

Detta är en biografi, en annorlunda biografi, där huvudpersonen är en vanlig människa, en kvinna som ytligt sett utan större dramatik levat sitt liv på den österbottniska landsbygden och som i sitt förvärvsliv stått vid det löpande bandet i ett ångbageri. Hennes liv med glädje, ro, oro och vånda omspänner hela 1900-talet. Genom dagböcker, brev och andra anteckningar får du följa hennes känslor, reflektioner, och handlingar och möta henne i en upprörande vägfrågas hektiska tankeutspel. Omkring henne pågår hela närmiljöns samhällsutveckling och förändring. Seni Alina. Hette hon så? Vem var hon, den vanliga kvinnan? Marianne Nordman är fil.dr. och professor emeritus i svenska språket vid Vasa universitet. Hon har forskat i svenskt fackspråk och i stil i olika typer av texter. Till hennes intresseområden hör även studier med etnologisk anknytning, bl.a. om minnen från ungdomsdanser, om dansorkestermusiker i Österbotten med fokus på perioden 1950 till 1980, om krigsveteraners minnen men också om de egna barndomsminnena som i boken Två sanningar (2022).

Minnen, dessa trogna, otrogna följeslagare på nostalgins väg. Med åren blir våra minnen allt viktigare och tillbakablickarna känns alltmer meningsfulla. Hos oss två syskon är perspektiven i dag långa och det som har hänt i oss själva och i samhället omkring oss har förändrats stort och skiftat i form och karaktär. Den bok som vi har byggt upp kring våra minnen från barndom och tonår speglar oss själva i den miljö som 1940-, 1950- och 1960-talen i Svenska Österbotten representerade. Men det finns också en vidare horisont. Våra minnen är en produkt av oss själva som individer men samtidigt av det samhälle och den kultur där vi fostrats, där vi finns. Så har de fått sin utformning och så har de fått sin färg. Minnena styrs av våra personligheter, är personminnen, men också lokala minnen, kulturminnen, tidsminnen. Hur fick våra minnesvärldar sin början? Och vad hände sen? Vad är gemensamt i våra minnen och vad skiljer dem åt? Vilken är din sanning? Vilken är min? När och hur möts de två? De frågorna och andra har vi sökt svar på i vår bok om två syskon med sina minnen och om minnenas nyckfulla sanningar.

Varje danskväll öppnar dörren till en värld fylld av känslor, stämningar och upplevelser. Denna värld byggs upp av dem som dansar, av musiken som det dansas till och av dem som bjuder på musik. I tre böcker har Margareta Södergård, Marianne Nordman och Alice Lillas låtti de dansande dela med sig av sina minnen och erfarenheter. I boken Scenen är vår är det de österbottniska dansmusikernas tur att träda fram och i ord och bild berätta om det som de minns från tiden 1950 och framåt. Boken innehåller dels en sammanfattning av enkätsvar och dels musikernas egna berättelser. Vad minns de då de från sin tid med musiken? Det första instrumentet, den första orkestern, musiken, spelningarna och publiken? Den täta gemenskapen och samhörigheten musiker emellan? Med ett rikhaltigt material bjuder de på sig själva och du som läsare har förmånen att följa dem i deras musikaliska potpurri. Här är scenen deras!

Med boken Det var dans bortom vägen ger Margareta Södergård, Marianne Nordman och Alice Lillas sitt tredje bidrag till dokumentationen av ungdomsdanserna i Österbotten, nu med ett bredare tidsperspektiv och en vidare innehållslig synvinkel än förr. Österbottningar delar med sig av dansminnen och andra ungdomsminnen från sent 1920-tal till sent 1990-tal, med en tyngdpunkt på 1960-talet. Det är texter som de själva har skrivit eller som har kommit till i intervjuer med dem, allt ackompanjerat av ett rikt bildmaterial ur arkiv och privata gömmor. Vad är det då som deras berättare minns av ungdomstidens upplevelser? Det är det första dansbesöket, dansinlärning, klädsel, men också trubbel som mött på vägen till och från dansen, hinder som kringgåtts eller övervunnits och upptåg och små olagligheter. Det var dans bortom vägen visar en bit av ungdomstiden så som österbottningar har upplevt den.

Utan rätt finns inget samhälle, utan språk ingen rätt. Boken Juridik på svenska i Finland illustrerar detta faktum. De fem författarna behandlar det övergripande temat ur både ett historiskt perspektiv och ett samtidsperspektiv. Boken behandlar teman som är centrala för jurister, språkvetare samt studenter inom juridik, språkventenskap, samhällsvetenskap och ekonomi. Juridik på svenska, liksom språk och rätt i Finland, angår och berör även en bredare publik.