Marianne Påsse

Boken redogör för grunderna för sociala rörelser som en samhällsförändrande kraft. Det handlar om människor som går samman och utför ett ideellt arbete för förbättrade villkor på olika områden. Världens utveckling är inte ekologiskt hållbar, främst beroende av överanvändningen av fossila bränslen. Därav risken för en framtida klimatkatastrof och en energichock när oljan sinar. Men som visas i denna bok är utvecklingen inte heller hållbar i ekonomiskt, socialt och kulturellt hänseende. Finansindustrin och den ekonomiska tillväxtmodellen behöver reformeras och de farliga sociala klyftorna utjämnas. Om så inte sker kommer våra barn och barnbarn att få betala ett högt pris, kanske också vi som lever nu. Är världens styrande eliter villiga och kapabla att leda den stora omställningen till ett hållbart samhälle på egen hand? Många tvivlar och en del rentav förtvivlar. Men det finns också medborgare som inte ger upp utan tar saken i egna händer och tillsammans med likasinnade börjar bygga det hållbara samhället underifrån. Bokens första del handlar om utmaningarna, den andra delen om vår tids konstruktiva gräsrotsrörelser och den tredje visar vad gräsrötterna kan åstadkomma när de bygger ekosamhällen på eget initiativ. Detta är en lättillgänglig och engagerande antologi grundad i aktuell forskning. Den riktar sig till studenter på grund- och avancerad nivå med ett hållbarhetsintresse och till dem som är engagerade i olika gröna rörelser samt till en upplyst allmänhet. Om författarnaMats Friberg (red), emeritus docent i sociologi samt freds- och utvecklingsforskningErling Bjurström, professor i medierad kulturEva Björkander-Mannheimer, fil.lic., socialfilosof och universitetslärareHans Eek, arkitektBjörn Forsberg, miljöforskare och författareJohan Galtung, professor i fredsstudierHillevi Helmfrid, konsult inom hållbar utveckling och författareLars Ingelstam, civilingenjör i teknisk fysik och laborator (professor) i matematikHildur Jackson, jurist, kultursociolog och permakulturdesignerRoss Jackson, ekonom och expert på internationell finansLena Jarlöv, arkitekt, docentJohan Lindgren, förläggareMarianne Påsse, grundskollärare och föreläsarePeter Rundkvist, kulturproducent, copywriter och marknadsföringskonsultRonny Svensson, fil.lic. i kulturgeografiMarie Thynell, docent i freds- och utvecklingsforskningStellan Vinthagen, docent i sociologiJoachim Vogel, professor i sociologiMagnus Wennerhag, fil. dr i sociologi

Varje människa föds inom en given kulturell ram. Ramen består av förtänkta antaganden om hur verkligheten är beskaffad. Vi »vet‹‹ en massa saker utan att ifrågasätta dem. Detta gäller i högsta grad vårt ekonomiska system och synen på vad pengar är. Varför är det så svårt att begripa vårt ekonomiska system och pengars natur? Jo, för att vi försöker förstå det ur vårt eget perspektiv. Där handlar ekonomi om försörjning av basbehov och hushållning med naturens resurser. Pengar fungerar som bytesmedel, de representerar arbete eller fysiska resurser. Bankerna lånar ut det andra har på sina konton. Utgifter och inkomster förväntas gå ihop. Ur ett sådant perspektiv är det svårt att förstå följande:Idag är den globala skuldsättningen nästan tre gånger så stor som världens sammanlagda BNP. 85 enskilda personer äger lika mycket som den fattigaste hälften av jordens befolkning och 98 procent av alla pengar har lämnat jordelivet för att jaga vinster i spekulationssyfte. Tänk OM problematiserar vårt nuvarande ekonomiska system. Den ställer frågor om vad pengar är, hur de skapas och vem som har makt och kontroll över utgivning och cirkulation. Liksom vilka effekter systemet har på oss själva och våra livsvillkor.

Hur skapas de nya pengarna? De gamla pengarna, som vi fortfarande är beroende av, skapas ju som skuld med vinst-och räntekrav på sig. De skapas som krediter när vi lånar från banken. De saknar täckning, åtminstone till 90 procent. När det gäller de nya pengarna som beskrivs i denna bok, så skapas de på lite olika sätt. Gemensamt för dem alla är dock att ingen privatperson kan tjäna pengar på dess utgivning! I de flesta fall skapas de som krediter med en överenskommen kreditgräns. Deras täckning är det arbete, de resurser eller de produkter som finns, eller skapas, inom den lokala ekonomin där pengarna används. Eller inom den grupp där de används. Idag talar vi om gåvoekonomi som är känd ifrån ursprungsfolkens sätt att tänka. De nya pengarna ges i många fall ut som gåvor. Det innebär ett helt nytt sätt att tänka och fungera på. Kan staten också ge ut pengar som gåvor? Svaret ge i boken.