Marie Karlsson-Tuula

I juli 2010 avgår G­ertrud Lennander med pension från tjänsten som Justitieråd vid Högsta domstolen. För att hedra hennes mångåriga och framstående gärningar har ett antal kolleger, vänner och lärjungar beslutat att tillägna henne en festskrift. Redaktionskommittén har bestått av Johan G­ernandt, Jan Kleineman och Stefan Lindskog. Festskriften ges ut inom ramen för verksamheten i Stockholm Centre for Commercial Law (SCCL).

Gäldenärens avtal är en av de viktigaste tillgångarna vid såväl företagsrekonstruktion som konkurs. Rättsområdet är komplext och regleras på flera olika ställen i lagstiftningen. Vid företagsrekonstruktion finns bestämmelserna i 3 kap. lagen om företagsrekonstruktion. I konkurslagen saknas dock bestämmelser om hur gäldenärens avtal ska hanteras. Vid konkurs tillämpas därför lagrum från andra lagstiftningar, såsom bland annat 63 § köplagen och 12 kap. 31 § jordabalken, bestämmelser som kan användas analogt för andra avtalstyper än köp och hyra av fast och lös egendom. Med vägledning från doktrin och praxis försöker författaren kartlägga gällande rätt på området. I det avslutande kapitlet diskuteras även de lege ferenda det nya förslaget till överlåtelse av gäldenärens avtal vid så kallade prepack-förfaranden. Boken vänder sig till både teoretiker och praktiker och är lämplig att använda som kurslitteratur på obeståndskurser på grund- och fördjupningsnivå inom såväl jurist- som rättsvetenskapliga program.

En handbok som beskriver hur insolvensdirektivet har införlivats i lagen om företagsrekonstruktion. Vänder sig till såväl studenter som till praktiker som inte har hunnit sätta sig in i de nya reglerna.

Detta verk kommenterar den nya lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion. EU antog under sommaren 2019 ett rekonstruktions- och insolvensdirektiv. Det fick till följd att 1996 års lag om företagsrekonstruktion upphävdes och en ny lag, med samma namn, infördes infördes med ett nytt innehåll. Genom den nya lagen har insolvensdirektivet implementerats i svensk rätt. Direktivet har två utgångspunkter. För det första talas det om att det är företagets verksamhet som ska räddas genom företagsrekonstruktion, inte företaget i sig. Det som ska förhindras är att livskraftiga företag (verksamheter) i onödan försätts i konkurs för att inte gå miste om arbetstillfällen, kunskaper och färdigheter. För det andra ska en företagsrekonstruktion ske med beaktande av att kunna maximera värdet för borgenärerna. Tanken är också att en företagsrekonstruktion ska gynna företagets ägare och samhällsekonomin i stort. Lagen innehåller flera nyheter, bl.a. har offentligt ackord ersatts med planförhandling vid vilken en rekonstruktionsplan kan läggas fram och ska fastställas av rätten. Nytt är också att en gäldenär har möjlighet att i en uppgörelse med borgenärerna indirekt binda även de borgenärer som inte samtyckt till den ekonomiska uppgörelsen i rekonstruktionsplanen, s.k. cram-down.

Preskription av skattefordran innebär att staten förlorar sin rätt att kräva ut sin fordran och att någon åtgärd för att få betalt för denna inte får göras. Detta är av stort intresse för såväl staten som den skattskyldige. Staten riskerar att förlora stora skatteintäkter om preskriptionsreglerna är alltför generöst utformade. Men om reglerna verkar alltför ensidigt till statens fördel riskerar den skattskyldige att drabbas av oproportionerligt hårda ekonomiska påföljder som i värsta fall kan försätta honom i konkurs eller medföra andra irreparabla skador. Boken behandlar framför allt preskription av skattefordringar, men även andra viktiga näraliggande områden som misstagsbetalning (condictio indebiti) till skattekonton och preklusion tas upp. Boken vänder sig såväl till praktiskt verksamma ekonomer och jurister som till studenter.

I boken behandlas de ekonomiska brott som en gäldenär kan göra sig skyldig till vid konkurs och vid offentligt ackord inom ramen för företagsrekonstruktion. Gäldenären kan begå brott när obestånd föreligger eller när påtaglig fara föreligger för att gäldenären kommer på obestånd och konkurs är nära förestående. De brott som aktualiseras är bl.a. oredlighet mot borgenär, försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning, vårdslöshet mot borgenär, otillbörligt gynnande av borgenär samt bokföringsbrotten. Brottsbalkens 11 kap. reviderades den 1 juli 2005 för att underlätta lagföring och straff. Straffbestämmelserna har förenklats och moderniserats i syfte att underlätta rättstillämpningen. Grovt bokföringsbrott har erhållit en egen rubricering med de rekvisit som ska vara uppfyllda för att grovt bokföringsbrott ska föreligga. I boken beskrivs brotten i den ordning de stipuleras i 11 kap. brottsbalken. Vidare behandlas den anmälningsplikt som åligger en konkursförvaltare, rekonstruktör och revisor. Utöver detta beskrivs företagarens ansvar för brott i näringsverksamhet. I boken behandlas också företagsbot och sanktionsavgifter. Boken innehåller också ett kapitel om EU- och straffrätten före och efter Lissabonfördraget infördes. Boken avslutas med ett kapitel om borgenärsbrotten de lege ferenda. Boken vänder sig främst till de som är intresserade av borgenärsbrott och är praktiskt verksamma. Men boken kan även vara lämpad som kurslitteratur på juristprogrammen, på de affärsjuridksa programmen, i handelsrätt eller på enstaka kurser med inslag av obestånd och ekonomisk brottslighet. Marie Karlsson-Tuula är docent i civilrätt, universitetslektor och verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och har tidigare gett ut flera titlar inom området för obeståndsrätt. Marie Karlsson-Tuula har dessutom tidigare varit verksam som polischef, extra åklagare och adjungerad ledamot i Hovrätten för Västra Sverige.