Marie Kawthar Daouda

Vad är en dygd och vad är en synd? Går det att säga om våra handlingar är onda eller goda? Varje epok och kultur har haft sina respektive svar på dessa eviga frågor. I en västerländsk, protestantisk tradition har människokroppen och dess begär exempelvis ansetts vara inneboende onda, men det är ingen självklarhet i andra kulturer. Dygd och synd verkar representera en dualitet som är lika gammal som mänskligheten. Denna antologi utforskar hur uppfattningar om dygder och synder har förändrats genom historien. Essäerna tar avstamp i antikens Grekland och Rom, rör sig över den tidiga kristna perioden från Augustinus till Dante, och fram till sentida tänkare som Friedrich Nietzsche. Skribenterna, såväl svenska som internationella forskare, gör också nedslag i alltifrån det konfucianska Kina och forntida Indien till självhjälpsböcker, transhumanism och AI, samt de mänskliga rättigheternas vara eller icke vara. Boken utkommer även på svenska, Dygder och dödsynder.

Vad är en dygd och vad är en synd? Går det att säga om våra handlingar är onda eller goda? Varje epok och kultur har haft sina respektive svar på dessa eviga frågor. I en västerländsk, protestantisk tradition har människokroppen och dess begär exempelvis ansetts vara inneboende onda, men det är ingen självklarhet i andra kulturer. Dygd och synd verkar representera en dualitet som är lika gammal som mänskligheten. Denna antologi utforskar hur uppfattningar om dygder och synder har förändrats genom historien. Essäerna tar avstamp i antikens Grekland och Rom, rör sig över den tidiga kristna perioden från Augustinus till Dante, och fram till sentida tänkare som Friedrich Nietzsche. Skribenterna, såväl svenska som internationella forskare, gör också nedslag i alltifrån det konfucianska Kina och forntida Indien till självhjälpsböcker, transhumanism och AI, samt de mänskliga rättigheternas vara eller icke vara. Boken finns även på engelska.

Från det romerska torget till digitala valutor – hur har marknaden utvecklats under historiens gång och hur kan den komma att se ut i framtiden? Denna antologi gör en djupdykning i marknadsutvecklingen och tittar närmare på marknaders avgörande roll i att utforma samtiden men tar också upp den brännande frågan om hur vi ska navigera mot en hållbar framtid. I tankeväckande essäer skrivna av internationella forskare, politiker och andra sakkunniga utforskas marknadens dynamik. Med utgångspunkt i de antika torgen och i det medeltida Europas marknader undersöker författarna hur tekniska framsteg, konsumentbeteende och geopolitisk strategi – till exempel den politik som utövades under Reagan-eran – har format nutida marknader. Slutligen tar boken upp de utmaningar för stabiliteten på marknaden som utgörs av auktoritära stater och AI. Boken finns även i engelsk utgåva, The Market.

Hur har idén om frihet utvecklats och förändrats under århundradena? Vad betyder frihet idag och vad behöver vi göra för att behålla de friheter som generationer män och kvinnor har kämpat, och till och med dött, för? Frihet är en grundförutsättning för att ett samhälle ska frodas och utvecklas. Dess historia är brokig: mänsklighetens eviga kamp mot ödet, våra förfäder som outtröttligt stred för att upprätta tanke- och religionsfrihet, demokratiska friheter i samhället i stort och kampen mot auktoritära regimer och tyranner världen över. I denna essäsamling utforskar ledande akademiker, författare och historiker vad frihet har betytt genom tiderna. De reflekterar över detta ständigt pågående drama och varför vi så villigt offrar oss för friheten när den hotas.

Ikonoklasm, eller bildstormande, är en del av vår historia: från förstörelsen av religiösa bilder under den tidiga kristendomen till dagens nedrivning av statyer på sydstatsgeneraler och slavhandlare. Bilder, byggnader och föremål som strider mot religiös eller ideologisk övertygelse måste förstöras. De som utför rensningen, ikonoklasterna, är övertygade om att de utför en reningsaktion. Det förflutna välts över ända i en önskan att börja om från början. De olika bidragen till antologin Ikonoklasm: förkastandet av det förflutna visar med all önskvärd tydlighet konsekvenserna. Inte bara ovärderliga kulturskatter utan också människoliv går förlorade när fanatismen får fritt spelrum. Vi ser det när Islamiska staten slår sönder flera tusen år gamla museiföremål, när Maos rödgardister bränner böcker och förföljer oliktänkande under den kinesiska kulturrevolutionen eller när ryska bolsjeviker spränger kyrkor och skändar ikoner. Exemplen på de destruktiva krafternas skadegörelse genom seklen kan mångfaldigas. Att ikonoklasmens stridsrop ljuder så starkt i vår tid visar på dess fortsatta lockelse. Ikonoklasm är en varningsklocka, ett larm för hotet mot det demokratiska samhällets tolerans och öppenhet.

En France comme en Grande-Bretagne, la fin du XIXe siècle semble hantée par les formes destructrices ou malveillantes de la féminité, que la figure de Salomé incarne d’une manière omniprésente et contradictoire. La danseuse fatale ne peut pourtant se comprendre que comme l’image inversée d’une féminité bienveillante et édifiante qui favorise, par son aptitude au sacrifice, le passage d’une ère à l’autre. L’auteur montre comment, sous la plume de Jean Lorrain, de Marie Corelli, de Henry Rider-Haggard ou de Renée Vivien, des silhouettes mythologiques, bibliques, typiques ou historiques invitent à nuancer l’omniprésence de la femme fatale dans le second dix-neuvième siècle et à interroger la notion même de fatalité. Alors que le XIXe siècle touche à sa fin, les représentations de la féminité bienveillante sont convoquées pour donner corps à des désirs symétriques, parfois inquiétants de similitude, à ceux incarnés par la hantise saloméenne. Dans cet ouvrage, la Vierge Marie, Ève, Lilith, l’androgyne, la religieuse, Jeanne d’Arc, Marie-Madeleine, Sapho ou encore Hypatie sont étudiées de manière à désenclaver la Décadence de ses ornières thématiques. Au miroir de la féminité bienveillante, la fin de siècle des héritiers de Baudelaire et du Cardinal Newman est ici étudiée comme une période de transition où s’exerce une tension entre fascination pour la chute et rêve de construction.