Marie Lennersand

Stockholm har alltid lockat till sig människor som bara stannat tillfälligt i staden. Många har kommit som turister, eller för att arbeta eller studera en begränsad period. Andra, inte minst i senare tid, har kommit till Stockholm som flyktingar, och för en del av dem blir huvudstaden första anhalten på en resa mot ett nytt hem. Tillfälliga stockholmare handlar om några av dessa människor. Tidsperspektivet sträcker sig från 1400-talet till i dag, och vi får möta alltifrån diplomater och identitetsbytare till internationella konferensdeltagare, gästarbetare och flyktingbarn. Den kortvariga vistelsen kan se ut på många olika sätt, men ett har de tillfälliga stockholmarna gemensamt. De har fått möta en ny stad och dess invånare. Hur har de uppfattat staden och hur har staden uppfattat och bemött dem? Frågorna är tidlösa men också brännande aktuella i vår tids globala och mångkulturella värld där människors rörlighet är större än någonsin förr.

Slaget vid Narva är en av den svenska krigsmaktens mest berömda segrar. Slaget stod utanför staden Narvas murar den 20 november år 1700 mellan svenska och ryska arméer och resulterade i att den ryska belägringen av staden hävdes och den svenska armén kunde räkna sig som segrare. Det var en seger som innehöll alla ingredienser för att en triumferande berättelse skulle spridas över Europa, om en ung och oerfaren kung, en numerärt överlägsen motståndare och en seger mot alla odds. I Minnet av Narva belyser författarna skildringen om den makalösa segern och hur den berättats och förvaltats i historieskrivningen. Det svenska krigsbytet var stort flera hundra ryska fanor och kanoner hade erövrats och skickades till Sverige. I Stockholm firades segern storslaget med segerparad och fest, och i kyrkorna proklamerades Karl XII:s storslagna triumf. Här får vi perspektiv på det kulturarv som krigsbytet från Narva utgör, hur berättelsen om slaget har förändrats över tid och fått olika betydelser inte minst genom de sätt slaget kommit att användas i krigspropaganda.

Som namnet antyder är Från Afrikakompaniet till Tokyo en bok som tar oss med på en resa genom tid och rum. Den innehåller artiklar som rör sig från 1600-talet till nutid, runt om i världen till så skilda platser som Saint Barthélemy, Zambia och Grönland. Bokens texter tar upp en rad olika teman, som minnes-kulturen kring slaveriet under svensk flagg, synen på pirater, svensk sjöfart i Sydeuropa, sökandet efter försvunna polarforskare, jordbruk under och efter kolonial-tiden i Afrika, disciplinen vid kadettutbildningen på Karlberg, det militära indelningsverket och antirasisters syn på antisemitism. Från Afrikakompaniet till Tokyo är en vänbok till György Nováky, med artiklar skrivna av historiker från Sverige och Finland.

Stormaktstiden var ett viktigt skede i den svenska historien. Mycket av det vi idag uppfattar som självklara delar av vårt moderna samhälle har sitt ursprung i utvecklingen under stormaktstiden. Samhället genomgick under denna tid en fundamental omstrukturering. Ett av de viktigare områdena var rättssystemet, där stora förändringar ägde rum med avseende på både administration, förvaltning och lagstiftning. I föreliggande skrift diskuteras rättssystemets förändringsprocess. Förändringarna var dock varken rätlinjiga eller enkla att genomdriva. Vi har koncentrerat oss på två aspekter av processen, nämligen kvinnornas roll och kommissionernas funktion.