Marie Lindstedt Cronberg

Äktenskapet, "instiftat till samhällets bestånd" som det heter i vigselformuläret, är en institution under kontinuerlig förändring. Vägen är lång från 1600-talets bondehushåll, arbetsenheter med tydlig arbetsfördelning, till dagens regnbågsfamiljer och jämställdhetsdiskurser. Men det är inte ens hundra år sedan gifta kvinnor myndighetsförklarades i de nordiska länderna. Fördömandet av utomäktenskaplig sexualitet och accepterandet av inomäktenskaplig kvinnomisshandel har också levt kvar in i vår tid. I denna antologi gör historiker, genusvetare, socialantropologer och religionsvetare från Sverige, Danmark och Norge nedslag i 400 års familje- och reproduktionshistoria.

När William blir stor vill han öppna en restaurang med mat från alla tider. Men vad åt vi egentligen på stenåldern? Och på medeltiden? William får hjälp av sin vän homininen, som är en urtidsmänniska. Homininen vet allt om vad vi har ätit och tar med William på en spännande tidsresa genom matens historia. Första stoppet - fyra miljoner år sedan! Tillsammans fortsätter de från östra Afrika till odlingar i Mellanöstern, vikingatidens Sverige och ända fram till vår egen tid. Följ med och se vad vi åt innan vi visste hur man gjorde eld, under tiden vi var jägare och samlare och när vi blev odlare. Författaren Marie Lindstedt Cronberg är docent i historia och berättelsen bygger på aktuell arkeologisk och historisk forskning.

Historien ser olika ut beroende på vilket perspektiv vi anlägger. Historiker är i allt väsentligt överens om vilka händelser och processer som har ägt rum i det förflutna, men hur de beskrivs eller vad de anses betyda varierar beroende på just perspektiv. Poängen med den här boken är att lyfta fram faktorer och begrepp som är viktiga för att förstå komplicerade sammanhang. Boken innehåller tio kapitel som vart och ett tar upp ett specifikt tema:Människan och naturenLevnadsförhållandenGenusSociala grupperTeknik och vetenskapEkonomiPolitik och organiseringReligion och ideologiFöreställningsvärldGlobalhistoriaI kapitlen blandas abstrakta och översiktliga resonemang med konkreta. På så vis kan läsaren knyta de allmänna och de specifika diskussionerna till varandra och förstå det lilla genom det stora och det stora genom det lilla. Därmed hoppas författarna kunna bidra till förståelsen att historia är något både svårare, djupare, roligare och mer intressant än bara kunskap om enskilda fakta ur det förflutna. Boken är främst avsedd för grundutbildningen i historiska ämnen vid universitet och högskolor.

Dygd och last har varit centrala begrepp i det västerländska tänkandet ända sen Aristoteles och antiken,och de röner idag ett nyväckt intresse. Dygden har ständigt återkommit som inslag i individens utveckling och i samhällets önskan att fostra goda, rättrådiga medborare. I Dygder och laster belyser författarna begreppens innebörder från förmodern tid och framåt. De beskriver rötterna till de sju dödssynderna och fördjupar sig i ämnen som tystnaden i klostren, hur de teologiska dygderna om att dominera, och hur dygdetänkandet legitimerade ståndssamhället. Dygdeläran sipprade ned genom samhällsskikten och skilda ideal såsom förnöjsamhet, blyghet, tålamod och patriotism kom att betonas underolika epoker. Den tvärvetenskapliga författargruppen i Dygder och laster bidrar med nya perspektiv till detta pånyttfödda forskningsområde. Tankar om dygder bör artikuleras, granskas och diskuteras, och här undersöker forskarna hur olika aspekter påverkat sin samtid. Bokens författare: Charlotte Christensen-Nugues, Christoffer Collstedt, David Durnér, Andreas Hellerstedt, Mikael Häll, Kenneth Johansson, Rebecka Lettevall, Per Lind, Bo Lindberg, Marie Lindstedt Cronberg, Anna Nilsson, Andreas Norlander, Leif Runefelt, Henrik Rydell Johnsén, Annika Sandén, Kristiina Savin, Catharina Stenqvist, Eva Österberg, Joachim Östlund

Synen på brottslingar och oskyldigt drabbade i samband med incest, våldtäkt och barnamord har varierat under århundradena. På 1930-talet sågs en flicka som utsattes för incest som medskyldig och så sent som på 1960-talet fanns det ingen statlig hjälp för de som utsatts för brott. På 1970-talet användes ordet "brottsoffer" för första gången i media. I slutet på samma årtionde såg Brottsoffermyndigheten dagens ljus. Idag har vi omkring 110 brottsofferjourer runt om i landet. I boken Offer för brott diskuterar tre historiker viktiga perspektiv på samhällets syn på offer genom historien. De resonerar kring människors etiska och existentiella villkor i ett tidsperspektiv som sträcker sig från 1600-talet till nutid. I rättsfallen lyfter författarna fram människorna bakom händelserna och deras berättelser. Eva Österberg är professor i historia vid Lunds universitet och känd som förmedlare av historia i populärvetenskapliga sammanhang, bland annat i dagspress och tv. Hon har gett ut ett flertal böcker och är en flitig föreläsare. Marie Lindstedt Cronberg är fil.doktor och anställd som forskare vid Historiska institutionen i Lund. Hon forskar för närvarande om våld i familjen under 1800- och 1900-talen. Eva Bergenlöv är doktorand vid Historiska institutionen i Lund och arbetar på en avhandling om rättslig diskurs och rättspraxis kring barnkvävning och barnamord i det tidigmoderna Sverige.