Marie-Louise Ekman

Under 2024 beslutade sig konstnären Marie-Louise Ekman för att omvandla tre hyllplan i sin ateljé till ett verk, med titeln Testamentet. Hyllorna är överfulla med souvenirer, samlade saker, gåvor, leksaker, uppstoppade djur och konst. Nu är verket installerat i ett av seminarierummen på Handelshögskolan som ett led i deras satsning att låta kulturen ta större plats i utbildningen. Testamentet är en reportagebok där skribenten Sara Teleman och fotografen Anna Drvnik följer arbetet med verket, och vilka nycklar till Marie-Louise Ekmans konstnärskap det rymmer. Boken innehåller också ett förord av Handelshögskolans rektor Lars Strannegård samt en essä av Christopher Garplind. Marie-Louise Ekman har varit en framträdande del av det svenska kulturlivet sedan 1960-talet. Hon är konstnär, filmare, dramatiker och författare, samt har varit rektor för Kungliga Konsthögskolan och chef för Dramaten.

Marie-Louise Ekman fångar allt så elegant i sin nya bok. ... Elegant, kärleksfullt och omtänksamt pusslar hon ihop sitt eget dödsvakande med Göstas egna tankar om livet och döden från en annan tid. ... Det är trösterikt att följa Marie-Louise Ekmans öppenhjärtliga sorgeprocess och känna hennes starka vilja att hålla kvar sin älskade Gösta... Aftonbladet Läsningen blir som att lyssna på ett insiktsfullt samtal... Texterna är skrivna på ett rakt och okonstlat språk. De är välformulerade iakttagelser, reflektioner och tvivel... De brutna raderna ger boken en känsla av lättillgänglig prosalyrik. Marie-Louise Ekmans tio insprängda delar har samma karaktär, bara ännu mer förtätade. Alltsammans skapar en genuin närvaro. Göteborgs-PostenJag har nog aldrig läst en så ömsint och nära skildring av livets slut. På många sätt är den väldigt trösterik. Detta är att vara människa, detta är något vi alla ska möta. Och får vi göra det omhuldade av så mycket kärlek som fanns mellan Marie-Louise och Gösta Ekman är det en ynnest. Kerstin Särneö, M-MagasinEtt samtal utan slut. En ung man som inte vet vad han ska bli, utföra eller uppföra sig, och mår dåligt och misslyckas gång på gång, skriver ner detta i väntan på vad som egentligen kommer att ske. Det är början på en mans liv, som sedan blev en av de mest uppburna inom sitt yrke. Skådespelarens. Boken handlar om hur man är som ofärdig, omogen, letande, sökande. På samma gång som den också utspelar sig under den så småningom mest uppburne yrkesmänniskans sista dygn i livet. Marie-Louise och Gösta Ekman delade allt under ett trettioårigt äktenskap. Gösta Ekman gick bort den 1 april 2017. Marie-Louise Ekman fortsätter deras samtal och öppnar nu hans dagböcker en gång till för sig själv och för första gången för läsarna. Det är ett ömsint och skickligt urval av Göstas dagboksanteckningar hon gjort, Marie-Louise Ekman. Sydsvenskan En bok att läsa långsamt och eftertänksamt. Helhetsbetyg: 4, Mycket bra Bibliotekstjänst

Marie-Louise Ekman fångar allt så elegant i sin nya bok. ... Elegant, kärleksfullt och omtänksamt pusslar hon ihop sitt eget dödsvakande med Göstas egna tankar om livet och döden från en annan tid. ... Det är trösterikt att följa Marie-Louise Ekmans öppenhjärtliga sorgeprocess och känna hennes starka vilja att hålla kvar sin älskade Gösta ... AftonbladetLäsningen blir som att lyssna på ett insiktsfullt samtal. ... Texterna är skrivna på ett rakt och okonstlat språk. De är välformulerade iakttagelser, reflektioner och tvivel. ... De brutna raderna ger boken en känsla av lättillgänglig prosalyrik. Marie-Louise Ekmans tio insprängda delar har samma karaktär, bara ännu mer förtätade. Alltsammans skapar en genuin närvaro. Göteborgs-PostenJag har nog aldrig läst en så ömsint och nära skildring av livets slut. På många sätt är den väldigt trösterik. Detta är att vara människa, detta är något vi alla ska möta. Och får vi göra det omhuldade av så mycket kärlek som fanns mellan Marie-Louise och Gösta Ekman är det en ynnest. Kerstin Särneö, M-MagasinEtt samtal utan slut En ung man som inte vet vad han ska bli, utföra eller uppföra sig, och mår dåligt och misslyckas gång på gång, skriver ner detta i väntan på vad som egentligen kommer att ske. Det är början på en mans liv, som sedan blev en av de mest uppburna inom sitt yrke. Skådespelarens. Boken handlar om hur man är som ofärdig, omogen, letande, sökande. På samma gång som den också utspelar sig under den så småningom mest uppburne yrkesmänniskans sista dygn i livet. Marie-Louise och Gösta Ekman delade allt under ett trettioårigt äktenskap. Gösta Ekman gick bort den 1 april 2017. Marie-Louise Ekman fortsätter deras samtal och öppnar nu hans dagböcker en gång till för sig själv och för första gången för läsarna. Det är ett ömsint och skickligt urval av Göstas dagboksanteckningar hon gjort, Marie-Louise Ekman. SydsvenskanEn bok att läsa långsamt och eftertänksamt. Helhetsbetyg: 4, Mycket bra Bibliotekstjänst

Marie-Louise Ekman är en av Sveriges mest älskade konstnärer. Hennes konstnärskap kännetecknas av hur hennes egensinniga universum tar plats i en unik bredd av uttryck, i måleri, skulptur, film, scenkonst och bilderbok! I Godnattsagan eller sagan om Rebecka och mormor får vi vara med när mormor försöker berätta en saga. Det går inte så jättebra, men det blir liksom fint ändå. Och ett verkligt möte uppstår! Ett möte över generationer, mellan de som finns och inte längre finns, mellan det som finns ovan och under jord och mellan dag och natt. Självklart uppstår också ett möte mellan text och bild i Marie-Louise Ekmans bilderbok! Marie-Louise Ekman har varit en framträdande del av det svenska kulturlivet sedan 1960-talet. Hon är konstnär, filmare, dramatiker och författare, samt har varit rektor för Kungliga Konsthögskolan och chef för Dramaten. 2017 visades hennes hittills största retrospektiv på Moderna Museet i Stockholm, där publiken fick ta del av över 350 verk inom måleri, film och skulptur. 2018 utkom hennes kritikerrosade bok Få se om hundarna är snälla ikväll där Marie-Louise Ekman kärleksfullt skildrat den svåra tiden då Gösta Ekman var sjuk. Godnattsagan eller sagan om Rebecka och mormor är Marie-Louise Ekmans första bok på Lilla Piratförlaget." En kärleksfull skildring av relationen mellan en mormor och hennes barnbarn ... Rikt illustrerad med författarens oefterhärmliga teckningar." Ingalill Mosander, Aftonbladet

En modern klassiker i efterlängtat nytryck! Marie-Louise Ekman skapade serien Arty Stiffneck för Aftonbladet 1994. Tanken var att ta upp aktuella ämnen som identitet, kommunikation och om önskan om att passa in. Dialogen kretsar kring relationer och den osäkerhet som kan uppstå när man pratar förbi varandra. Det är en berättelse om en lite sorglig figur gestaltad med stor kärlek och humor. Här återges samtliga 13 delar om Arty Stiffnecks liv, vissa aldrig tidigare publicerade. Förord av Joakim Pirinen. Marie-Louise Ekman (f. 1944) har sedan debuten 1967 varit en framträdande gestalt i svenskt kulturliv. Hon har arbetat med varierande tekniker, medier och genrer, men allt som oftast hållit sig i gränslandet mellan tecknade serier och klassiskt måleri där hon funnit en helt egen bildvärld.

"En rörande och lågmäld bok ... en sorglig bok, men också vacker och trösterik." Dagens Nyheter"Ett kärleksmeddelande, så ömt och starkt, så generöst och trosvisst." Aftonbladet "En djupt rörande dikt till kärleken." Svenska Dagbladet"Jag har aldrig läst något liknande ... en av de mest ömsinta kärlekshistorier jag läst." Expressen Dagbok förd mellan 7 nov 2011 9 mars 2012. I form av en extra hjärna. För en som inte skulle kunna minnas själv. Anteckningarna lästes upp under sommaren 2012. Vi grät. Avbröt. Fortsatte. Tacksamma över var vi var. Och kunde ta del av detta. Som just minnen. Detta är sista akten. Vi har fått umgås igen. Men jag gråter ensam denna gång. M. L. Ekman 2018Gösta Ekman blev sjuk och hamnade på sjukhus. För att minnas den här perioden antecknade Marie-Louise Ekman det som skedde. Resultatet blev en gripande och kärleksfull skildring av en svår tid. "Ett bladvändardrama." Arbetarbladet "Ur de knapphändigt nedklottrade orden växer en stor och innerlig kärlekshistoria fram." Kulturnytt, Sveriges Radio "Djupt berörande och mycket kärleksfullt skrivet." Dala-Demokraten "En rörande berättelse om innerlig och urstark kärlek." Gefle Dagblad "Ett smärtsamt och djupt gripande drama." Upsala Nya Tidning"En ömsint skildring om en traumatisk sjukdomstid." Borås Tidning "En chosefri och rak sjukhusdagbok." Göteborgs-Posten "En lågmäld, återhållen och samtidigt mycket kärleksfull dokumentation av en närstående som befinner sig i en svår sjukdomskris ... Storartad och gripande." Arbetet

"En rörande och lågmäld bok ... en sorglig bok, men också vacker och trösterik." Dagens Nyheter"Ett kärleksmeddelande, så ömt och starkt, så generöst och trosvisst." Aftonbladet"En djupt rörande dikt till kärleken." Svenska Dagbladet"Jag har aldrig läst något liknande ... en av de mest ömsinta kärlekshistorier jag läst." Expressen Dagbok förd mellan 7 nov 2011 9 mars 2012. I form av en extra hjärna. För en som inte skulle kunna minnas själv. Anteckningarna lästes upp under sommaren 2012. Vi grät. Avbröt. Fortsatte. Tacksamma över var vi var. Och kunde ta del av detta. Som just minnen. Detta är sista akten. Vi har fått umgås igen. Men jag gråter ensam denna gång. M. L. Ekman 2018Gösta Ekman blev sjuk och hamnade på sjukhus. För att minnas den här perioden antecknade Marie-Louise Ekman det som skedde. Resultatet blev en gripande och kärleksfull skildring av en svår tid. "Ett bladvändardrama." Arbetarbladet "Ur de knapphändigt nedklottrade orden växer en stor och innerlig kärlekshistoria fram." Kulturnytt, Sveriges Radio "Djupt berörande och mycket kärleksfullt skrivet." Dala-Demokraten"En rörande berättelse om innerlig och urstark kärlek." Gefle Dagblad"Ett smärtsamt och djupt gripande drama." Upsala Nya Tidning"En ömsint skildring om en traumatisk sjukdomstid." Borås Tidning"En chosefri och rak sjukhusdagbok." Göteborgs-Posten"En lågmäld, återhållen och samtidigt mycket kärleksfull dokumentation av en närstående som befinner sig i en svår sjukdomskris ... Storartad och gripande." Arbetet