Marie-Louise Snellman

Utvärdering, uppföljning och granskning i socialt arbete är numera en självklarhet. Men vad innebär det och hur går man tillväga? För att svara på frågorna har redaktörerna för Utvärdering, uppföljning, och granskning i socialt arbete samlat forskare som utifrån svenska förhållanden förmedlar grundläggande kunskaper inom området. De tar upp olika perspektiv, angreppssätt och metoder. De speglar områdets bredd och har ett problematiserade förhållningssätt för att på så vis tydliggöra olika ansatsers förtjänster och brister. Antologin är en omarbetad och utvidgad version av Utvärdering i socialt arbete: utgångspunkter, modeller och användning, som utkom 2011, och innehåller ett tjugotal kapitel ordnade i fyra delar:Del 1 presenterar centrala utgångspunkter och förutsättningar för utvärdering, uppföljning och granskning i socialt arbete. Del 2 tar upp både traditionella och nya utvärderingsmetoder, till exempel programteoretisk utvärdering och ett nytt sätt att göra samhällsekonomisk utvärdering. Del 3 berör bland annat systematisk uppföljning ur olika perspektiv (nationellt, regionalt, lokalt) och olika aktörsnivåer (individ- och gruppnivå). Del 4 behandlar bland annat granskningssamhället, dess aktörer och konsekvenser på olika nivåer samt en beskrivning av vad brukarrevision är och hur den kan genomföras. Den sista delen innehåller även en summerande diskussion, där författarna diskuterar för- och nackdelar med uppföljning, utvärdering och granskning. Björn Blom är professor i socialt arbete vid Umeå universitet. Magnus Larsson är lektor vid Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet. Marie-Louise Snellman är lektor i socialt arbete vid Umeå universitet. Carolina Klockmoär forskare på FoU-enheten vid Kommunförbundet Västernorrland. Sheila Zimicär forskare på FoU-enheten vid Kommunförbundet Västernorrland. Övriga författare är knutna till olika universitet, FoU-enheter och myndigheter.

Att arbeta för social hållbarhet är nödvändigt då det i grund och botten handlar om vår gemensamma framtid. I Sverige är socialtjänsten en nyckelaktör i detta arbete. I den här boken diskuteras bland annat vad social hållbarhet är, kopplingen mellan social hållbarhet och socialtjänstens arbete, samt hur socialtjänsten arbetar med frågor som rör social hållbarhet. I boken ger forskare och yrkesverksamma praktiker initierade och konkreta exempel på socialtjänstens arbete med social hållbarhet på olika samhällsnivåer. Författarna beskriver även hur arbetet med social hållbarhet har sett ut över tid och med utgångspunkt i lagförslag och aktuell forskning diskuteras hur socialtjänstens framtida arbete med social hållbarhet kan utvecklas. Socialtjänstens arbete med social hållbarhet vänder sig framför allt till studenter på socionomprogrammet och till studerande på andra professionsutbildningar inom det samhälls- och beteendevetenskapliga området. Boken kan med fördel läsas även av yrkesverksamma socionomer och annan personal i människobehandlande organisationer. Den är också relevant för beslutsfattare, lärare och forskare.