Marie Nordfeldt

Människobehandlande organisationerär en antologi som ger en bred överblick över välfärdens kärnverksamheter vården, skolan och omsorgen, och beskriver vad som utmärker och skiljer dessa verksamheter från privata företag och organisationer när det gäller uppdrag, organisation, ledarskap och förändringsarbete. I den första utgåvan från 2015 var utgångspunkten de förändringar som globaliseringen, teknikutvecklingen och marknadiseringen i form av New Public Management (NPM) medfört för de människobehandlande organisationerna. I denna andra utgåva har författarna, förutom att uppdatera och förnya innehållet utifrån aktuell forskning, även tagit hänsyn till andra betydande händelser i omvärlden, som flyktingkrisen i mitten av 2010-talet och coronapandemin. Dessutom har de följt upp det ökande intresset för granskning och kontroll och den växande kritiken mot NPM. Är alternativet en mer tillitsbaserad ledning och styrning inom välfärdssektorn? Sex nya kapitel har tillkommit. De tar upp kunskapsbildning och forskning om människobehandlande organisationer, migration och flyktingmottagande, hur man hanterar hög belastning inom grässrotsbyråkratier, standardisering och horisontell kunskapsstyrning, chefers roll och vardag inom socialtjänsten samt tillsyn inom social barnavård. Människobehandlande organisationer vänder sig till studerande på socionom-, läkar-, vård- och lärarutbildningar liksom studerande inom ekonomi, statsvetenskap, psykologi, sociologi och offentlig förvaltning. Den är även avsedd för praktiskt verksamma i människobehandlande organisationer. Bokens redaktörer Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjerär professorer i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare inom socialt arbete eller angränsande områden vid ett flertal svenska universitet.

Oavsett om de benämns ideella organisationer, civilsamhälleorganisationer eller frivilligorganisationer är intresset för dessa större än någonsin både i Sverige och internationellt. Orsakerna är flera, främst att dessa organisationer förväntas spela avgörande roller för demokrati och välfärd, men även att ge oss högre livstillfredsställelse och mer mening i våra liv. Kunskaperna om den ideella sektorn har inte hållit jämna steg. Det gäller framför allt för villkoren på lokal nivå, där ideella organisationer både är engagerade i intressepolitiskt arbete och utför konkreta serviceuppgifter. I den svenska samhällsdebatten har det sedan länge funnits en tveksamhet om möjligheten för ideella organisationer att axla dessa motstridiga roller. Denna bok beskriver hur ideella organisationer verksamma inom tre viktiga socialpolitiska områden - funktionshinder, kvinnofrid och hemlöshet - upplever villkoren att verka i sina lokala välfärdssamhällen. Boken redogör dels för kommunernas politik och ekonomiska stöd, dels för de ideella organisationernas villkor att agera som röst för viktiga behov och som servicegivare. En viktig fråga som boken ger svar på är om det finns skäl att befara att den ideella sektorns roll som samhällskritiker naggats i kanten som en följd av att ideella organisationer allt oftare verkar som offentliga serviceleverantörer. Boken vänder sig till alla som vill ha en djupare förståelse kring villkoren för ideella organisationer i våra lokala välfärdssamhällen. Det gäller naturligtvis alla samhällsintresserade men kanske speciellt för högskolestudenter, forskare, politiker, offentliga tjänstepersoner och den ideella sektorns företrädare.