Marie Sallnäs

Hur väl skyddar det svenska välfärdssystemet sina medborgare? Vilka är det sociala arbetets och socialpolitikens akilleshälar då, nu och i framtiden? Enligt den grekiska mytologin finns en berättelse om Akilles, vars mor sökte skydda honom från spådomen att dö ung. Hon doppade honom därför i floden Styx, vars vatten ansågs ha magiska skyddande egenskaper, men höll samtidigt i hans häl varför just denna förblev oskyddad. I dag har begreppet akilleshälar bland annat kommit att användas om svaga punkter i välfärdsstaternas ekonomiska och sociala trygghets­system. En sådan svaghet är den dualism som vuxit fram i det svenska välfärdssamhället mellan å ena sidan selektiva rättigheter som vänder sig till några få fattiga och utsatta grupper och å andra sidan universella rättigheter som vänder sig till större grupper i samhället. Denna dualism präglar i hög utsträckning socialpolitiken och det sociala arbetet i dag. I antologin medverkar åtta forskare från olika lärosäten i Sverige som analyserar akilleshälar inom olika delar av det svenska välfärdssamhället. Därutöver bidrar Susanna Alakoski med ett skönlitterärt perspektiv på akilleshälar i svensk välfärd. Akilleshälar i välfärd, socialpolitik och socialt arbete vänder sig till dem som arbetar inom samhällets välfärdssystem, till forskare, politiker och till studenter vid universitet och högskolor som ska arbeta inom olika sektorer i välfärdssamhället.

Människobehandlande organisationerär en antologi som ger en bred överblick över välfärdens kärnverksamheter vården, skolan och omsorgen, och beskriver vad som utmärker och skiljer dessa verksamheter från privata företag och organisationer när det gäller uppdrag, organisation, ledarskap och förändringsarbete. I den första utgåvan från 2015 var utgångspunkten de förändringar som globaliseringen, teknikutvecklingen och marknadiseringen i form av New Public Management (NPM) medfört för de människobehandlande organisationerna. I denna andra utgåva har författarna, förutom att uppdatera och förnya innehållet utifrån aktuell forskning, även tagit hänsyn till andra betydande händelser i omvärlden, som flyktingkrisen i mitten av 2010-talet och coronapandemin. Dessutom har de följt upp det ökande intresset för granskning och kontroll och den växande kritiken mot NPM. Är alternativet en mer tillitsbaserad ledning och styrning inom välfärdssektorn? Sex nya kapitel har tillkommit. De tar upp kunskapsbildning och forskning om människobehandlande organisationer, migration och flyktingmottagande, hur man hanterar hög belastning inom grässrotsbyråkratier, standardisering och horisontell kunskapsstyrning, chefers roll och vardag inom socialtjänsten samt tillsyn inom social barnavård. Människobehandlande organisationer vänder sig till studerande på socionom-, läkar-, vård- och lärarutbildningar liksom studerande inom ekonomi, statsvetenskap, psykologi, sociologi och offentlig förvaltning. Den är även avsedd för praktiskt verksamma i människobehandlande organisationer. Bokens redaktörer Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjerär professorer i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare inom socialt arbete eller angränsande områden vid ett flertal svenska universitet.

Social barnavård är den del av socialtjänsten som har det yttersta ansvaret för att ge stöd, hjälp och skydd till socialt utsatta barn och familjer. I När samhället träder in analyseras den sociala barnavården på flera nivåer och utifrån olika perspektiv. Boken behandlar den sociala barnavårdens organisering, professionellas insatser, olika vårdformer samt berörda barns, ungas och familjers livssituation och perspektiv. I boken diskuteras också insatsers utfall och hur de kan undersökas. När samhället träder in vänder sig till studerande i socialt arbete och andra samhällsvetenskapliga ämnen vid universitet och högskolor samt till yrkesverksamma inom socialt arbete och angränsande områden.