Marika Hedin

Vad innebär det att värna individens frihet om man samtidigt vill förändra människors sociala livsvillkor? I början av 1900-talet arbetade många svenska liberaler för en utbyggd socialpolitik. Men i den liberala ideologin måste ett sådant program vägas mot ett försvar av individens rättigheter. Sociala reformer innebar intrång i människors liv, dessutom med hjälp med hjälp av offentliga myndigheter. Den nya socialpolitiken innebar helt enkelt ett liberalt dilemma.

Karl Staaff var liberal partiledare, statsminister och ledande i kampen för demokratin i början av 1900-talet. Den fjärde oktober 2015 är det 100 år sedan hans bortgång. Ekerlids Förlag och Karl Staaffs fond för frisinnade ändamål ger därför ut två böcker som säljs var för sig eller tillsammans i en box som har titeln Karl Staaff - fanförare, buffert och spottlåda. I antologin Karl Staaff - arbetarvän, rösträttskämpe och socialreformator skriver Håkan Holmberg om Staaffs studenttid i Uppsala som präglades av kamp för andlig frihet och folkbildning med studentföreningen Verdandi som viktig plattform. Svante Nycander behandlar Staaffs kamp för arbetarnas fackliga rättigheter och hans betydelse för framväxten av den svenska modellen på arbetsmarknaden. Anders Johnson belyser rösträttsstriden medan Marika Hedin skriver om Karl Staaff som företrädare för förra sekelskiftets sociala reformliberalism. I minnesboxen ingår Hans Lindblads bok om den strid kring parlamentarismen, demokratin och försvaret som kulminerade med bondetåget och borggårdskrisen 1914 och Staaffs avgång som statsminister. Ofta har det kallats en konflikt om försvaret, men i boken skildrar Hans Lindblad att det handlade om mycket mer. Staaff beskrev det själv som frågan om herremakt eller folkmakt skulle råda. Personlig kungamakt eller parlamentarism. Hans Lindblad vederlägger i boken Karl Staaff- försvaret och demokratin den ganska spridda uppgiften att Staaff skulle ha varit försvarsfientlig. Detta är minnesboxen som innehåller båda böckerna om Karl Staaff

Centralförbundet för Socialt Arbete (CSA) bildades 1903. Det andra numret av skriftserien har ett historiskt tema där olika författare från olika vetenskapliga discipliner belyser CSA som socialpolitisk aktör genom att beskriva några för förbundet viktiga skeden samt genom att lyfta fram några centrala personer och viktiga frågor under dessa tidsperioder. av fattigdom och social utestängning. Vi hoppas att dessa texter ska kunna stimulera till ytterligare forskning om den tidiga svenska socialpolitiken och inte minst de kvinnliga pionjärinsatserna inom socialpolitiken och de sociala utbildningarna. Redaktör för skriftserien är professor Hans Swärd, Socialhögskolan i Lund.