Markus Idvall

Vad har hänt sedan Öresundsbron invigdes sommaren 2000? Vilka drömmar har slagit in, vilka visioner visade sig orealistiska? Inför broöppningen var otåligheten stor -- äntligen skulle Själland och Sydsverige förenas i en transnationell region. Här ser danska och svenska forskare tillbaka på de första tio åren. Vi får följa hur människors vardag påverkats av brobygget och se för vem regionen är intressant eller ointressant. Vi får möta regionauterna -- de som snabbt lär sig navigera i och använda sig av den nya regionen. Inte minst kan vi lära oss något om det svåra i att förutspå en framtida utveckling. Brons tioåriga historia rymmer många överraskningar.

Hälso- och sjukvården berör alla och debatteras ständigt. De senaste åren har debatten i stor utsträckning handlat om var gränsen ska gå mellan offentligt och privat. Ska privata aktörer äga akutsjukhus? I vilken utsträckning kommer vi att behöva privata vårdförsäkringar? Hur ska samarbetet mellan läke­medelsindustrin och vården se ut? Men debatten handlar också om i vilken utsträckning andra, t.ex. media, patienter och intresse­organisationer, ska ha insyn i vårdens praktik och professionernas utövande. Ytterligare en aspekt som diskuteras i boken är vilka intressen som betraktas som offentliga respektive privata. Kapitlen visar att det i det vardagliga arbetet i hälso- och sjukvården samtidigt pågår både motstridiga och komplementära processer, vilka kan delas in i flera dimensioner av offentligt och privat. Sammantaget pekar dessa processer mot en utveckling som tenderar att fragmentera hälso- och sjukvården. I denna bok ger femton forskare från olika discipliner inblick i detta spännande gränsland mellan offentligt och privat i vården. Författarna är: Petra Adolfsson, Maria Blomgren, Agneta Emanuelsson Blanck, Anders Forssell, Mio Fredriksson, Tina Hedmo, Markus Idvall, Agata Kostrzewa, Kajsa Lindberg, Susanne Lundin, Lars Norén, Eva Sundén, Caroline Waks, Lars Walter, Ulrika Winblad

Under de senaste decennierna har Sverige genomgått en rad genom­gripande förändringar som gjort att många upplever att vårt samhälle har blivit hårdare och mer polariserat. Vad är det som har hänt? På vilka sätt påverkar samtidens förändringar männi­skors vardag och livsvillkor? Med utgångspunkt i fyra teman plats, kategori­sering, engagemang och transformationer beskriver boken hur människor upplever dagens Sverige och det svenska. Författarna har gjort intervjuer, deltagande observationer, undersökt mediedebatter, sociala medier och analyserat arkivmaterial. Genom nedslag i olika verkligheter, ­platser och situationer förmedlas insikter och reflektioner om gemenskap och engagemang. Här berättas både om erfarenheter av polarisering och misstro och om männi­skors tillit till varandra, till politiken och våra samhällsinstitutioner. Bokens skribenter är alla etnologiska forskare och verksamma vid olika lärosäten i Sverige.

Sommaren 1945 fördes tusentals överlevande från det före detta koncentrationslägret Bergen-Belsen till Sverige i en räddningsaktion genomförd av United Nations Relief and Rehabilitation Administration (UNRRA) i samarbete med Svenska Röda Korset och svenska myndigheter. Folke Bernadottes omtalade vita bussar var inte den enda svenska humanitära insatsen vid denna tid. Mottagandet av de medtagna och ofta sjuka flyktingarna ansågs innebära risker för smittspridning, som hanterades genom upprättandet av en medicinsk spärr. Det gränsarbete som krävdes för att upprätthålla spärren bestod bland annat av närgångna kroppsliga undersökningar, DDT-behandlingar mot ohyra och kontroller av de överlevandes sexuella hälsa och moral. I denna bok redogör tre etnologer för den medicinska spärrens utformning och implementering. Läsaren får följa läkares, sjuksköterskors och kuratorers vardagliga arbete med de överlevande -- inledningsvis i det för ändamålet upprättade Swedish Transit Hospital i Lübeck, därefter på mottagningsstationer, karantäner, beredskapssjukhus och förläggningar runt om i Sverige. Författarna belyser huvudsakligen den svenska personalens arbete, men de överlevande ses inte som passiva offer. I boken framgår att de utvecklade taktiker som i vissa fall utmanade läkarnas, sjuksystrarnas och kuratorernas möjlighet att styra. Den medicinska spärren. Smitta och gränsarbete i skuggan av Förintelsen är den första systematiska studien av UNRRA-aktionen och en viktig pusselbit i forskningen om Sveriges roll under och efter andra världskriget.

”Hur svårt kan det vara att skilja på mitt och ditt?” Frågan som färgas av ilska och frustration, dyker titt som tätt upp i tidningsreportage, sociala medier och vardagliga samtal. I den här boken ges svar på varför gränslinjen mellan mitt och ditt upplevs som nödvändig att formulera, manifestera och bevaka och vad som kan hända när den överträds. I många sociala och kulturella sammanhang framstår det som positivt att dela, låna, samäga och utbyta tjänster eller ägodelar. I andra situationer gör en flytande gräns mellan mitt och ditt människor upprörda, arga och kränkta. När är det kulturellt accepterat att bortse från vad som är mitt och ditt, och när är det omöjligt? Ibland är det viktigt att betona åtskillnad och ibland är det istället viktigt att framhålla det gemensamma. Hur dessa processer påverkar sociala relationer och maktförhållanden, identiteter, ideal och normer diskuteras utifrån aktuell etnologisk forskning. Gemenskapande och gränser i hemmet, villaträdgården och måltiden, liksom ägandets mikropraktiker i samband med lånade prylar, cykelstölder och arvsskiften, och slutligen de gränsutmanande handlingar som skilsmässa, medicinering, våldtäkt och organdonation kan innebära, utgör bokens empiriska exempel på ägandets kulturella betydelse.

Region har på senare år blivit ett modeord i svensk och europeisk samhällsdebatt. Regionen betraktas som en allt viktigare plattform för politiskt och ekonomiskt agerande. Men vad är egentligen en region? Markus Idvall beskriver de sociala och kulturella mekanismerna vid etablerandet av en region och åskådliggör hur regioner mobiliseras i skärningspunkten mellan olika samhällsintressen och verklighetsdefinitioner. Författaren utgår från den sydsvenska utvecklingen där drömmarna om en fast Öresundsförbindelse är centrala. Han frågar också hur tidstypiskt fenomenet är och hur det ändrar människors framtidstro. Markus Idvall är verksam vid Etnologiska institutionen, Lunds universitet. Kartors kraft är hans doktorsavhandling.