Märta Ramsten

Eva Larsson, Lästvik, Steneby, Dalsland 14/6 1983. Visor. Från Steneby kyrka fortsätt väg 172 söderut drygt 1 km nedför backen, slätt, väg t. vänster, ingen skylt, kör 500m, stor plåtlagård, boningshus vid sidan om vägen, gaveln mot vägen, vinbärsbuskar. Så kunde vägbeskrivningen se ut före GPS-åldern när Märta Ramsten med Nagra-bandspelare och mikrofon reste runt i landet för att dokumentera vårt folkmusikaliska kulturarv för Svenskt visarkiv. Framför mikrofonen satt sångare och spelmän från Överkalix i norr till sydligaste Skåne och delade med sig av sina musiktraditioner. Bakom mikrofonen fanns den lyssnande dokumentatören - det är också hon som kommer till tals i denna bok. Här berättar författaren om det omfattande fältarbetet från 1968 till mitten av 1990-talet och reflekterar över inspelningarnas roll i fonogramutgivning, forskningssamarbeten och som förebilder i olika musikaliska sammanhang. Framställningen är samtidigt en vägledning in i ett kulturarv som lever och ständigt förändras. Märta Ramsten är musiketnolog, docent i musikvetenskap och f.d. chef för Svenskt visarkiv. Hennes produktion av artiklar, skrifter och fonogram rör främst folkliga musiktraditioner. Hon är ledamot av Kungl. Musikaliska Akademien och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. Skrifter utgivna av Svenskt visarkiv 52

Utgiven av Svenskt visarkiv. I skillingtrycken trycktes vistexter medan melodierna lyser med sin frånvaro. Ibland hänvisades till melodier som var kända för samtiden men somofta är okända i dag. Vad kan vi veta om dessa melodier och hur anpassades textoch melodi till varandra? I denna bok utforskar Märta Ramsten visornasmelodivärldar med roande inblickar i skillingtryckens roll i samtidens socialaoch politiska liv.

Kungl. Musikaliska akademien stiftades av Gustav III år 1771. Den har allt sedan dess varit en självständig och viktig musikinstitution i landet. Dess främsta uppgift har varit att främja musiklivets olika områden och fram till 1971 även ha huvudansvaret för den högre musikutbildningen i Sverige. Det är framför allt tonkonsten, den så kallade konstmusiken, som stått i centrum för akademiens arbete. Hur har då akademien och dess ledamöter ställt sig till folkmusik, jazz och populärmusik i olika former? I denna bok är det akademiens förhållande till landets folkliga musiktraditioner som står i fokus. Inom akademien betraktades folkmusiken till att börja med som fornminnen, senare som råvara i nationell tonkonst, som legitimation för svenskhet och idag som en musikgenre med konstnärliga utövare. Denna förflyttning i den musikaliska hierarkin är en process som författaren följer genom att väga initiativ och skeenden på folkmusikområdet mot akademiens relation till folkmusiken såsom den avspeglas i akademiens protokoll och handlingar från 1771 och fram till idag. Boken är också försedd med en förteckning över de ledamöter som under olika perioder ägnat sig åt dokumentation och utgivning av folkliga musiktraditioner. Märta Ramsten är docent i musikvetenskap, f.d. chef för Svenskt visarkiv och en av landets ledande musiketnologer. Hennes produktion av artiklar, skrifter och fonogram rör främst folkliga musiktraditioner. Hon är ledamot av Kungl. Musikaliska akademien och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur i Uppsala. Utgiven i samarbete med Kungl. Musikaliska akademien och Svenskt visarkiv.

Ur skillingtryck läste och sjöng tiotusentals människor i vårt land under mer än trehundra år. De små tryckalstren kunde köpas vid marknader, i cigarrbodar och av kringvandrande försäljare. Visorna kunde locka till både skratt och tårar, men trycken var också ett medium för att förmedla braskande nyheter till folket i form av visor. För dagens forskare har dessa folkliga vistryck mycket att berätta. Detta får sin belysning i föreliggande bok där artikelförfattarna, forskare inom musikhistoria, litteraturvetenskap, etnologi, historia och konstvetenskap, både använder och belyser skillingtryck som källor. Artiklarna bygger på föredrag vid seminariet »Skillingtryck som källmaterial» som anordnades den 17 september 2013 av Svenskt visarkiv och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en riksakademi med säte i Uppsala. Sin uppgift att främja forskning rörande svensk folklig kultur, begreppet taget i vid mening, skall Akademien enligt sina stadgar bland annat fullgöra genom att i sina skriftserier offentliggöra forskningsrön inom ämnesområden som den har till uppgift att vårda sig om. Huvudserien är Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, vars första nummer utkom 1933. Bland övriga serier kan nämnas Folklivsskildringar och bygdestudier, Kungl. Gustav Adolfs Akademiens småskrifter och Svenska sagor och sägner. Redaktör för skriftserierna är Akademiens sekreterare, docent Maj Reinhammar, [email protected].

Svenska folk-visor från forntiden är Sveriges första utgåva av insamlade folkvisor. Samlingen gavs ut i tre delar 1814–1816 av Erik Gustaf Geijer och Arvid August Afzelius och har alltsedan tillkomsten haft stor betydelse för tonsättare, forskare och musiker. Åtskilliga av våra bekanta folkvisor har i sin nuvarande form hämtats från just denna samling. För att uppmärksamma den 200 år gamla utgåvan anordnades i Uppsala ett seminarium i oktober 2014 av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, Svenskt visarkiv och Samfundet för visforskning. Forskare från Danmark, Finland, Norge och Sverige deltog med föredrag, som i denna bok publiceras i bearbetad form. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en riksakademi med säte i Uppsala. Sin uppgift att främja forskning rörande svensk folklig kultur, begreppet taget i vid mening, skall Akademien enligt sina stadgar bland annat fullgöra genom att i sina skriftserier offentliggöra forskningsrön inom ämnesområden som den har till uppgift att vårda sig om. Huvudserien är Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, vars första nummer utkom 1933. Bland övriga serier kan nämnas Folklivsskildringar och bygdestudier, Kungl. Gustav Adolfs Akademiens småskrifter och Svenska sagor och sägner. Redaktör för skriftserierna är docent Maj Reinhammar, [email protected].

En storslagen bok om en anspråkslös liten melodi! En europeisk melodi i svenska musikmiljöer så lyder undertiteln till musikvetarna och musiketnologerna Margareta Jersilds och Märta Ramstens bok om folia-melodin. La folia, Folies d´Espagne, Den spanska dårskapen namnen är många på detta outslitliga tem som vandrat genom musikhistorien i mer än 400 år och varierats i det oändliga. Ursprungligen från Spanien och Portugal har melodin tagit sig upp genom Europa och fått ett starkt fäste i Sverige, inte minst i folkliga musikmiljöer. Corellis variationer över folia-temat är välkänt, likaså den svenska, politiska Sinclairsvisan. I våra dagar har bland andra Olle Adolphson och Alf Hambe använt sig av temat. Författarna har spårat och följt folian i olika musikmiljöer allt ifrån dess första nedslag på svensk mark. En cd med svenska foliainspelningar medföljer boken. I bokens appendix publiceras för första gången foliatemat med variationer ur svenska lut-, gitarr- och klavertabulaturer från cirka 1700 (transkriberade) samt den västgötske hautboisten Blidströms notbok från 1715 (i faksimil). Margareta Jersild och Märta Ramsten är båda docenter i musikvetenskap och tillhör landets ledande musiketnologer. Båda har en rik produktion av böcker och artiklar inom området. Märta Ramsten har också medverkat i olika programserier i Sveriges Radios P2. "Det här är en fantastisk sammanställning av folians väg till Sverige, dess utveckling, bruk och utbredning Till boken följer en CD. Det här är en guldgruva och här blir utvecklingen och variationen tydligt åskådliggjord. Författarna har verkligen lyckats illustrera folians svenska resa under tre sekel." (Max Thoursie, Tidig Musik) "Boken är en grundlig genomgång av en melodis ursprung och öden, men författarna medger att det inte varit möjligt för dem att rota i precis alla skrymslen och vrår, så ännu finns det utrymme för ytterligare forskning. Då kommer den här boken att vara till stor nytta, även om man som vanlig musikintresserad också kan läsa den med behållning." (Calle Friedner, Kammarmusik-Nytt) "Denne boka er et interessant og overbevisende eksempel på hvordan et studium med utgangspunkt i en enkel melodi eller tonerekke kan bli til et omfattende og spennende resultat som handler om mer enn en melodi, dens vandringer og varianter. Vi får presentert mye god kunnskap om musikalisk praksis og uttrykk i de ulike sosiale lag og samfunnsforhold gjennom historia Dette er enspirert og grundig arbeid, skrevet slik at det blir spennende lesning. En solid fagbok som trygt kan anbefales." (Ingrid Gjertsen, Spelemannsbladet)