Martin Ahlstedt

Mitt i Rigabukten ligger den lilla ön Runö. I ett privilegiebrev utfärdat av biskopen av Kurland år 1341 benämns öns invånare som svenskar. Det var också vad de såg sig själva som. På 1920-talet gjorde de till och med försök att få tillhöra Sverige. Men under det estnifierade namnet Ruhnu tillföll ön då den nya nationen Estland. Ön är så ensligt belägen att den utgör en egen liten del av den kuststräcka som kallas Aiboland, öbornas land på estlandssvensk dialekt. År 1944 flydde i stort sett hela öns befolkning till Sverige. Efter Sovjetunionens fall blev den åter estnisk. Sommaren 2024 var Martin Ahlstedt på Runö och träffade både nuvarande öbor och ättlingar till de Runösvenskar som tvingades på flykt från sin ö. I boken skildras dessa möten, varvat med en redogörelse för öns ombytliga och hisnande historia. Martin Ahlstedt är lärare och författare. Hans förra bok Hisingen: ön i gränslandet belönades med utmärkelsen Årets Göteborgsbok.

Den ö som kallas Hisingen var i forna dagar en ögrupp. Än finns spår av den tidens öbor: en hällmålning i Tumlehed, en långdös i Svensby, fornborgar på bergstoppar som då var egna öar. Med landhöjningens hjälp fogades öarna så småningom samman. I hundratals år sträckte sig riksgränsen mellan Sverige och Norge över Hisingen. Samma gräns delar än idag ön mellan Västergötland och Bohuslän. Men exakt var går gränsen egentligen? Frågan visar sig mer komplicerad än man kan ana. Den blir utgångspunkt för Martin Ahlstedts vandringar och utforskande av Hisingen och dess historia. Hisingen är en stor och brokig ö. Här finns idag allt från ren landsbygd, med jordbruk, hästar och skog, till stadspuls, fabriker, industrier, och höghus- och villaområden om vartannat. Som ett helt land i miniatyr. Hisingen - ön i gränslandet passar lika bra som sällskap under upptäcktsfärder på Hisingen som hemma i läsfåtöljen. Martin Ahlstedt (f. 1979) är gymnasielärare i svenska och engelska. Han växte upp på Hisingen, i bohuslänska Backa. Hisingen - ön i gränslandet är hans första bok.

Örgrytes förening med Göteborg 1922 uppmärksammas med tre artiklar av Lars Gahrn, Per Hallén respektive Göran Axel-Nilsson. I en artikel om landskapsgränsen på Hisingen visar Martin Ahlstedt hur intressant egen forskning i kulturlandskapet kan vara. "Kronhuset på 1900-talet - ett kapitel i Göteborgs museihistoria" är en artikel av Kristina Söderpalm om samspelet mellan stadens kulturinstitutioner kring stadens äldsta hus. I "Lödöses borgar- och hjonelängder (1599-1610)" fortsätter författaren Raimonds Veenstra sin genomgång av historien om Nya Lödöse. Uppsatsen om Vogel och Dienstbach berättar LarsOlof Lööf om de första bevarade bilderna tagna med kamera i centrala Göteborg.