Martin Berglund

Beskattning av stiftelser utgör ett speciellt område i inkomstskatterätten. Utgångspunkten är visserligen att stiftelser beskattas på samma sätt som andra juridiska personer, men till följd av stiftelsens särdrag har det på området utvecklats regler och principer som på olika sätt avviker från hur beskattningen generellt går till. Detta gäller redan grundläggande frågor om vem som är skattesubjekt, hur skattskyldigheten bestäms och hur beskattningsunderlaget avgränsas. Vid avgränsningen av skattesubjektet är en särskild fråga hur man ska hantera förmögenhetsbildningar som liknar stiftelser men som inte omfattas av stiftelselagen (exempelvis utländska rättsfigurer). Mest iögonfallande på det stiftelseskatterättsliga området är emellertid att det föreskrivs att stiftelser i vissa fall ska medges fullständig eller partiell skattefrihet. Sådan skattebefrielse ges främst till allmännyttiga stiftelser. Hela det stiftelseskatterättsliga området präglas av en lång rättsutveckling med en omfattande rättspraxis. I denna bok studeras inkomstbeskattningen av stiftelser och liknande förmögenhetsbildningar. I fokus står inkomstskatterättsliga grundfrågor om skattesubjektivitet, skattskyldighet och inkomstbegreppets omfattning. Studien har en rättsdogmatisk, systematiserande inriktning. Ambitionen är att framställa stiftelseskatterätten som en sammanhängande helhet.

This book aims at guiding the reader in his or her very first meeting with international tax law. For the purposes of the book, international tax law is divided into three closely interrelated parts: domestic international tax law, tax treaty law and EU tax law. The book focuses on the method used when solving problems of international taxation. Different methods are used in the three different parts of international tax law, but when dealing with a specific situation, all three parts must regularly be considered. It is vital for students as well as for practitioners to understand the methodological approaches when addressing issues of international taxation. No other textbook has taken this very basic and methodological perspective on international tax law. The book is filled with examples that aim at illustrating how the rules, principles and concepts of the legal field are used in practice.

När en individ rör sig över gränserna inom EU aktualiseras ofta frågor om hur EU-medlemsstaternas system för individbeskattning förhåller sig till EU-rättens principer om fri rörlighet. Ett grundläggande drag i inkomstskatterätten är att den stat där en person är bosatt (hemviststaten) beskattar personens globala inkomster och därigenom på olika sätt beaktar den enskildes skatteförmåga. När personer bor i ett land och arbetar eller har inkomster i andra länder (källstater) kan det emellertid uppstå situationer när hemviststaten inte längre har möjlighet att beakta den samlade skatteförmågan. Den övergripande frågan som behandlas i boken är vilken medlemsstat som i sådana situationer har ansvaret att beakta personliga förhållanden och andra skatteförmåner. Av ett klassiskt rättsfall från EU-domstolen – Schumacker – framgår att hemviststaten har det grundläggande ansvaret att beakta en enskilds skatteförmåga, medan ansvaret kan övergå till källstaten i vissa undantagsfall. Syftet med boken är att studera i vilken utsträckning EU-rätten kräver att en källstat vid inkomstbeskattningen ska beakta individens samlade skatteförmåga genom att medge olika skatteförmåner som annars är förbehållna för personer som är bosatta i landet. Boken är i stor utsträckning en rättsfallsstudie av EU-domstolens avgöranden på området. En annan central del av boken utgörs av en undersökning av hur utvecklingen av EU-domstolens rättspraxis avseende källstatens ansvar förhåller sig till den svenska individbeskattningen. Jur. dr Martin Berglund är verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet. Han är också knuten till forskningsstiftelsen Centrum för Skatterätt.

Drygt ett decennium efter att den gemensamma valutan infördes är euron utsatt för sin hittills värsta kris. De statsfinansiella problem som drabbat flera euroländer illustrerar bräckligheten i den ekonomiska och monetära unionens konstruktion. Skuldkrisen har tvingat länder som Grekland och Irland att begära omfattande nödlån för att undvika statsbankrutt. Och fler euroländer ligger i farozonen. Denna bok handlar om vad som behöver göras för att återupprätta förtroendet för det ekonomiska och monetära samarbetet i Europa. Räcker det med att skärpa medlemsländernas efterlevnad av stabilitets- och tillväxtpakten och förbättra det finanspolitiska samarbetet? Eller krävs rent av att den monetära unionen kompletteras med en fiskal union, det vill säga gemensamma skatter och en gemensam finanspolitik på EU-nivå? Behövs det en överstatlig reglering av pensionssystemen för att förebygga budgetunderskott i medlemsländerna? Vilka krav ställs på unionens rättssystem för att hantera skuldkrisen och för att bygga EMU starkare inför framtiden? Och hur påverkas demokratin och medborgarnas förtroende för EU och euron i ljuset av det som nu sker? Detta är den fjortonde årgången av Europaperspektiv. Boken är tvärvetenskaplig och innehåller nio kapitel skrivna av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen, som ur olika perspektiv diskuterar de betydande utmaningar som eurokrisen innebär och hur de bör mötas. Deltagande författare: Hans Agné, Linda Berg, Martin Berglund, Michael Bergman, Mattias Dahlberg, Sverker Gustavsson, Åsa Hansson, Lars Jonung, Mats Persson, Sideek M Seyad