Martin Berntson

Under hundratals år har människor valt att leva i fattigdom, lydnad och celibat i klostergemenskaper eller som eremiter. Men hur och varför uppstod egentligen klosterlivet och hur har livet i klostren sett ut genom historien? Och innebär verkligen ett klosterliv att munkar, nunnor, bröder och systrar stått utanför världen? Den här boken tar sin utgångspunkt i det paradoxala att klosterliv innebär en avskildhet från världen samtidigt som klostren genom historien alltid har haft en betydelse för samhället. Klostren har varit både ekonomiska och politiska aktörer samtidigt som de spelat roll för kristnandeprocesser, lantbruk, krigföring och teologi. Klostren har genom sitt regelbundna böneliv också varit viktiga för vanligt folks världsbild. I vår egen tid framträder gamla och nya kloster både som kulturarv och som pionjärer inom hållbar utveckling. Här får läsaren följa med på en resa från antikens o kenkloster via medeltidens reformkloster, reformationens och franska revolutionens klosterupplösningar fram till vår egen tids protestantiska kommunitetsrörelser. På vägen möter vi asketer i Egypten, Syrien och pa Irland, missionerande munkar i Asien, medeltida mystiker, normbrytande ordenssystrar, tempelherrar, johanniter, tiggarbröder, jesuiter, barmhärtighetssystrar och Svenska kyrkans kommuniteter. De representerar alla på olika sätt det som kan kallas en spiritualitet mitt i världen.

Reformationen i Sverige var en kulturrevolution som genomfördes gradvis och mot folkflertalets önskan, en kulturrevolution i bemärkelsen att många centrala aspekter i tidigare generationers liv förändrades i grunden. Bokens titel Doften av rykande vekar antyder att det som tilldrog sig fick vittgående konsekvenser: gillenas, klostrens och den äldre vardagsfromhetens lågor släcktes. Det sinnliga och kroppsliga trängdes undan till förmån för en mer abstrakt religiös tro. Pilgrimsvandringar blev olagliga och utbildningsväsendet nedprioriterades. Hur upplevde folket i socknar och städer allt det nya? Men lågan slocknade inte för alltid. Mycket av det som då förbjöds ses i dag som något självklart över hela kristenheten, varför det är motiverat att tala om en »katolsk återkomst« i vår tid.

Under den senare delen av 1500-talet förändrades kyrko- och fromhetslivet i norra delar av Europa i enlighet med den nya tidens reformatoriska anda. Bekännelser formulerades, kyrkobyggnader omdanades, gudstjänstlivet reformerades och den folkliga moralen blev föremål för en disciplineringsprocess. Så var även fallet i Skara stift. Under denna tid hade stiftet fyra stiftschefer som hette Erik. De fyra Erikarnas samlade ämbetstid (1545-1570) inföll mellan två ofta omtalade perioder. Den inföll efter den tidiga reformationsgasen då kyrkan i Sverige underordnades den världsliga makten och gudstjänstlivet började omvandlas. Den inföll före den katolicerande kyrkopolitiska utvecklingen under Johan III:s regim, som skarastiftet blev delaktigt i genom den kungatrogne biskopen Jacobus Johannis. Samtidigt utgjorde denna mellanperiod knappast något mellanspel. Tvärtom var denna på flera sätt teologiskt kreativa period avgörande för den fortsatta utvecklingen av en nationell luthersk landskyrka. Under påverkan av den framväxande konfessionalismen på kontinenten utvecklades kyrkolagstiftning, ordningar, dogmatik och undervisning vilka lade grunden för den lutherska ortodoxin på svensk mark. I denna antologi ges olika bilder av de fyra Erikarnas och Jacobus Johannis´ ämbetsperioder. En viktigt utgångspunkt är att händelseutvecklingen i varje enskilt stift måste förstås utifrån den samtida nationella och europeiska utvecklingen i kyrka och samhälle.

Präster i norr under tidigmodern tid är en bok om det protestantiska prästerskapet och dess roll i norra Skandinavien från 1500-talet till omkring år 1800. Boken behandlar särskilt två teman: kyrkliga dynastier och prästsläkter respektive lagstiftning och praxis. Temat om dynastier och släkter handlar om hur prästerna skapade starka kyrkliga nätverk och dynastier, men det innefattar också prästers utbildning, rekrytering, karriärvägar och ekonomi. Temat om lagstiftning och praxis tar upp det som kan betecknas som lagstiftningens gränser, nämligen förhållandet mellan å ena sidan centralmaktens normer för prästutbildning, ämbetsutövning och kyrkoliv och å andra sidan möjligheterna att realisera dessa normer i de nordliga områdena. Bokens båda huvudteman bidrar också till att belysa kulturmöten i norr, inte minst det lutherska prästerskapets förhållande till samers språk och kultur, till nybyggarkulturer och till handelsverksamhet. En underliggande fråga rör om det skedde en protestantisk kolonisering av Nordskandinavien med prästerna som aktörer. En sådan utveckling kan betraktas både som en förtryckande maktdemonstration och som ett bidrag till modernisering och förhandling om mening. Författarna är historiker, kyrkohistoriker och kulturhistoriker från de länder som boken berör – Sverige, Finland och Norge.

Varför finns det egentligen så många olika kyrkor och samfund? Varför kan de inte alltid samarbeta? Vad är det som gör just denna kyrka speciell? Sådana frågor behandlas i denna lärobok i kyrko- och samfundskunskap. I bokens första del behandlas olika kyrkofamiljer såsom österländska och ortodoxa kyrkor, romersk-katolska kyrkan, lutherska, metodistiska, baptistiska kyrkor samt pentekostala grupper liksom ekumeniska samfundsbildningar och de afrikanska AIC-kyrkorna. Dessutom innehåller boken orienteringar om samfund som Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga och Jehovas Vittnen. Bokens andra del presenteras de olika kyrkornas och samfundens gudstjänstliv, deras mässfirande och sakramentala liv och predikotraditioner. Särskild uppmärksamhet riktas mot Svenska kyrkan, romersk-katolska kyrkan och de östliga kyrkorna. För att förstå kyrkors och samfunds identitet och funktion i dagens samhälle riktas i bokens tredje del fokus mot verksamhet ute i världen genom mission, undervisning, ekumenik, religionsdialog, diakoni och karitativt arbete. Boken vänder sig både till blivande präster och pastorer och till blivande lärare i religionskunskap, men också till alla andra som är intresserade av att förstå sig på den mångfald som råder inom dagens kristenhet.

I denna bok ges en introduktion till den kristna kyrkans tusenåriga historia i Sverige. På ett grundläggande sätt beskrivs kyrkans samspel med kulturliv, riksstyre och allmän idéutveckling samt hur hon har påverkat människors handlingssätt och trosliv. Boken är avsedd både som kurslitteratur för studerande vid landets högskolor och universitet och för den intresserade allmänheten. Martin

Under början av 1500-talet trädde olika samhällsgrupperi Sverige i allians med varandra i en gemensam kamp mot Gustav Vasas regim. I dessa allianser ingick även kyrkans representanter, allt från sockenpräster till biskopar. De olika samhällsgrupperna i dessa upprorsallianser kunde ha olika skäl till sin agitation, men de samlades alla i ett samfällt motstånd mot de pågående omdaningarna av kyrkans lära och bruk, det vill säga den process som vi kallar reformationen. Detta reformationsmotstånd, och den fromhetskultur som detta motstånd vilade på, undersöks i denna bok där fokus dessutom riktas mot regeringsmaktens respons på denna agitation. Författaren omprövar också vad vi på grundval av samtida källor kan dra för slutsatser om kyrkans mäns agerande under de uppror som ägde rum under Gustav Vasas första tjugo år vid makten (1523-1543). I boken kompliceras den traditionella bilden av reformationens införande i Sverige och det tecknas en bild av uppror som till stora delar syftade till bot och försoning. De beskrivs också som början på en längre tids förhandlingar om den traditionella religionens roll i det svenska riket. Martin Berntson (f. 1972) är fil. dr i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han har tidigare bland annat publicerat avhandlingen Klostren och reformationen. Upplösningen av kloster och konvent i Sverige 1523-1596 (Norma 2003) och flertalet artiklar med anknytning till både senmedeltida kyrkoliv, reformationen i Norden och till det nutida mångreligiösa svenska samhället.

Av de kloster och konvent som fanns i Västergötland återstår idag bara ruiner. En gång platsen för Guds närvaro, där lov och tillbedjan var den huvudsakliga sysselsättningen, en lovsång som ljöd natt och dag. Här verkade kvinnor och män som vigt sitt liv åt Gud. Varnhem, Gudhem, Lödöse, Skara och Ramundeboda. Cistercienser, dominikaner, franciskaner och antoniter. Platserna och ordensfolket har betytt mycket för vårt lands andliga historia. Sjukvård och byggnadskonst, jordbruk och olika sorters hantverk, allt detta förde de med sig till vårt land och bidrog aktivt till at dessa konster och färdigheter kunde utvecklas här. Denna bok berättar om de västgöta klostren och konventens historia. Den vill även ge en inblick i det liv som är vigt åt Gud. En speciell kvinna som föddes i det västgötska Fåglavik presenteras särskilt. Hon kom att bli en förnyare av Birgittinerorden och hennes namn var Maria Elisabeth Hesselblad, saligförklarad av Johannes Paulus II den 9 april 2000.