Martin G. Erikson

Kollegiala samtal är ett viktigt verktyg för att stärka kvaliteten och utveckla undervisningen. Ändå är sådana diskussioner fortfarande sällsynta inom högre utbildning. Den här boken presenterar en modell för kollegiala samtal - så kallade didaktiska utvecklingsdialoger - med utgångspunkt i autentiska undervisningssituationer, hämtade från universitetslärares vardagsarbete inom olika utbildningar. Exempel på teman som belyses och diskuteras i boken är: utmaningen i att behandla ett omfattande ämnesinnehåll på få undervisningstimmar; lärstrukturer för distansstudenter; studenters negativa attityder till ett visst ämnesinnehåll; och relationen mellan vardagsföreställningar och teoretiskt grundad begreppsförståelse. Varje tema illustreras genom reflektion i flera steg, i en dialog mellan universitetslärare, forskare och pedagogiska utvecklare från olika lärosäten runt om i Sverige. Didaktisk dialog i högre utbildning är lämplig som litteratur på högskolepedagogiska kurser, och riktar sig också till enskilda universitetslärare och lärarlag som vill utveckla sin undervisning. Förhoppningen är att dialogerna ska ge inspiration och utmana, och också fungera som modell för samtal om undervisning och om det akademiska lärarskapets komplexitet.

Vetenskapen påverkar våra liv på många sätt – att förstå vetenskapens förutsättningar, arbetssätt och begränsningar är därför en viktig del av all högre utbildning. Denna bok ger olika perspektiv på vetenskap och dess förhållningssätt. Den förmedlar på ett enkelt sätt en realistisk bild av vetenskap och forskning inom beteendevetenskaperna, med psykologi som främsta exempel. I boken behandlas beteendevetenskaperna; grundläggande vetenskapsfilosofiska förhållningssätt och begrepp; skolbildningar såsom positivism, pragmatism, fenomenologi, hermeneutik, socialkonstruktivism, genus- och feministisk forskning, postkolonialism; relationen mellan validitet och vetenskapsfilosofi; samt vetenskapsstudier, det vill säga forskning om forskare och forskarsamhället. I denna fjärde upplaga har texten uppdaterats och gjorts mer läsvänlig. Vidare är bland annat avsnitten om generalisering, värdet av akademisk frihet, open science, nyare trender kring vetenskaplig publicering, samt om sociala och kulturella aspekter på vetenskap, utvidgade. Boken kan användas på grundnivå i beteendevetenskapliga ämnen såsom psykologi, pedagogik, sociologi, vårdvetenskap och delar av företagsekonomi. Den passar också som introduktion för att förstå vad vetenskap är i många andra discipliner och sammanhang.

Vetenskapen påverkar våra liv på många sätt - att förstå dess förutsättningar och begränsningar är därför en viktig del av all högre utbildning. Denna bok ger olika perspektiv på vetenskap och förmedlar på ett enkelt sätt en realistisk bild av vetenskap och forskning inom beteendevetenskaperna, med fokus på psykologiämnet. Med beteendevetenskaperna som utgångspunkt behandlas grundläggande vetenskapsfilosofiska förhållningssätt och begrepp; skolbildningar såsom positivism, pragmatism, fenomenologi, hermeneutik, socialkonstruktivism, post­kolonialism, genus- och feministisk forskning; relationen mellan validitet och vetenskapsfilosofi; samt vetenskapsstudier, dvs. forskning om forskare, forskning och forskarsamhället. I denna tredje upplaga har texten uppdaterats och gjorts mer läsvänlig. Vidare är avsnitten om värdet av akademisk frihet, open science och om så kallade rovdjurstidskrifter, utvidgade. Boken kan användas på grundnivå i beteendeveten­skapliga ämnen såsom psykologi, pedagogik, sociologi, vårdvetenskap och delar av företagsekonomi. Den passar också som introduktion för att förstå vad vetenskap är i många andra discipliner och sammanhang.

Att referera är ett hantverk som kräver eftertanke, både vad gäller hur man förhåller sig till vad andra skriver och hur man själv skriver. Det handlar om allt från att undvika plagiat till att förstå de ibland outtalade funktioner som en referens kan ha i en text. Det handlar också om att kunna värdera olika källor och avgöra vad som ska refereras och inte. Boken ger en introduktion till dessa frågor med fokus på hur litteraturreferenser fungerar som verktyg i det egna skrivandet. Denna andra upplaga av boken ger en detaljerad genomgång av hur man skriver formellt korrekta referenser enligt den modell som kallas APA-systemet, där boken utgår ifrån 6:e upplagan av den manual som ges ut av American Psychological Association. APA-systemet återfinns också inom andra ämnen än psykologi, som exempelvis pedagogik och vårdvetenskap. Boken vänder sig till dig som skriver akademiska uppsatser oavsett nivå, på svenska eller på engelska.

Boken behandler disse spørsmålene og hvordan litteraturhenvisninger fungerer som verktøy når man skriver, samt hvordan man skriver formelt korrekte referanser. Boken gir en detaljert gjennomgang av den måten å referere på som kalles APS-systemet. Det bygger på American Psychological Associations manual fra 2001 og oppdateringen om elektroniske kilder fra 2007.