Martin Gustavsson

Denna antologi presenterar tio forskares perspektiv på Stiftelsen Allmänna barnhusets historia, från 1600-talet till idag. Stiftelsen har spelat en viktig roll för de barn som föräldrar och anhöriga inte kunnat, velat, eller fått ta hand om. Bokens kapitel belyser hur stiftelsens uppdrag och ekonomiska villkor har förändrats över tid, i takt med det omgivande samhällets omvandling.

Metodkunskaper är nödvändiga för att både skriva, läsa och förstå vetenskaplig text. För att kunna få fram och ta del av information i historiska källor krävs både kvalitativa och kvantitativa metoder av olika slag. Den här grundboken har därför ett brett anslag och presenterar ett flertal praktiska tillvägagångssätt inom historiska studier. Boken har tre delar. I den första behandlas de inledande faserna av en historisk studie, med kapitel om undersökningsdesign och källkritik. Den andra delen har en kvalitativ inriktning och samlar kapitel om textanalys, begreppshistoria, diskursanalys, bild som källa och muntlig historia. I den tredje delen är fokus kvantitativt och här tar författarna upp beskrivande statistik, korrelations- och regressions­analys, kollektivbiografi och korrespondensanalys samt rumslig metod. Metod - guide för historiska studier är avsedd för studenter i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen med historisk inriktning vid universitet och högskolor. I denna utökade upplaga har samtliga kapitel uppdaterats.

Göteborgs Konsthall – en hundraårig konsthistoria tar avstamp i 1800-talets Europa då konstutställningar för allmänheten etablerades, via Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 då konsthallen öppnade, och för oss ända fram till pandemiåret 2020. Boken skildrar hur olika konstnärliga, samhälleliga och politiska rörelser har påverkat verksamheten och hur Göteborgs Konsthall i sin tur har påverkat konsten, samhället och politiken. I denna cirkelrörelse framträder konstnärer, konstverk, människor som arbetat på konsthallen, men också synen på konsten, på besökaren och pedagogiken, den nationella och regionala kulturpolitikens framväxt, staden Göteborgs utveckling – men framförallt Göteborgs Konsthalls betydelse under 100 år. – Det är med stolthet som vi nu kan lyfta fram några av de oändligt många och betydande möten mellan konst, konstnärer och publik som konsthallen möjliggjort genom åren, säger Ann-Sofi Roxhage, chef för Göteborgs Konsthall. – Med den kunskap och de nya perspektiv som denna bok fört med sig ser vi nu fram emot att ta nästa steg i Göteborgs Konsthalls historia. Unik historieskrivning Göteborgs Konsthall – en hundraårig konsthistoria är skriven av Andréas Hagström tillsammans med flera inbjudna författare. Andréas Hagström har under drygt 20 år på Göteborgs Konsthall byggt upp ett fysiskt och digitalt arkiv över konsthallens historia. Detta material har nu vidareutvecklats och utgör en unik historieskrivning som också inkluderar flera författarröster som bidrar med fördjupning, analys och utblickar. Maria Görts beskriver konstföreningarnas och konsthallarnas etablering i Europa under 1800-talet; Louise Wolthers skriver om den första stora internationella fotoutställningen i Göteborg 1929; Kajsa Widegren om kön och representation utifrån konsthallens historia och Martin Gustavsson om konsthallens materiella förutsättningar, Baumols dilemma och organisatorisk glömska. Lisa Rosendahl har bjudit in en rad konstnärer från olika generationer att ge sin syn på Göteborgs Konsthall och avslutningsvis reflekterar konsthallens konstnärliga ledare Stina Edblom och utställningsintendent Liv Stoltz över konsthallens verksamhet idag och i framtiden. Göteborgs Konsthall – en hundraårig konsthistoria Författare: Andréas Hagström m fl Förlag: Null & Void Books Grafisk form: Jonas Williamsson Fotografi: Peo Olsson

Kungliga sällskapet Pro Patria räknar sin början från år 1766 och fyller alltså 250 år 2016. Hur kommer det sig att ett nationellt, samhällsnyttigt och maskulint befolkningspolitiskt projekt till stöd för barnafödandet, mot barnamordet och för barnavården kunnat överleva under ett kvarts årtusende? I denna jubileumsbok belyser ett antal författare och forskare Pro Patrias roll i samhället. En stor plats i Sällskapets liv och arkiv, liksom i denna antologi, tar Sällskapets skötsel av landets första BB mellan åren 1774 och 1951. Här finns också bidrag om Pro Patrias ursprung ur synen på medborgerliga dygder, om sällskapets organisering, finansiering, ledning och framtid. Omsorgen om det allmänna bästa har tagit sig och kommer att ta sig olika uttryck genom tiderna.

Vinster i välfärden, slagsmål i taxiköerna och friskolor som går i konkurs - den så kallade marknaden tycks inte klara sig utan gränssättning och organisering. Utblickar av forskare i företagsekonomi, statsvetenskap och socialt arbete. Med en färsk opinionsundersökning. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2014/2015.