Martin Sunnqvist

The Svea Court of Appeal, founded in Stockholm in 1614, represented a new type of a superior royal tribunal in early modern Sweden. While the first century of the Court has merited scholarly attention before this, fresh insights have been gained by asking new questions, using comparative methods and rereading the sources. This volume contains ten essays and a concluding chapter. They shed new light on the Svea Court of Appeal making law, personifying justice and forming part of the power structures of Sweden. The essays also highlight the legal actors: king, judges, litigants and mag­istrates of Stockholm. The volume reinterprets the founding and role of the Court as well as it provides new perspectives on its activity.

Vad är access to justice? Efter flera decenniers diskussion och bred enighet om vikten av att säkerställa en god access to justice blir vi fortfarande svaret skyldiga om vi ombeds att kort redogöra för vad begreppet egentligen innebär. Vilka konkreta rättigheter kan en enskild rättssökande härleda ur access to justice? Hur kan en lagstiftare säkerställa att dessa följs? Vilken funktion fyller access to justice i rättstillämpningen? Syfte med den här boken är att försöka fånga konceptet access to justice för våra egna förhållanden. Vad betyder det för de skandinaviska rättsordningarna? Har vi nått större tillgänglighet och mer rättfärdighet i våra domstolar, och vad återstår att göra? Vi lanserar i bokens konkluderande kapitel principen om reellt rättsskydd, som ett första försök att konkretisera hur kravet på access to justice kan förstås i en modern skandinavisk kontext.

Den här boken ger en introduktion till straffrättens påföljdssystem. Framställningen omfattar både det regelverk som gäller och de sammanhang som påverkar påföljdsbestämningen: straffprocessen, de principer och värden som bär upp systemet, frågor om straffets funktion och rättfärdigande samt den historiska utvecklingen av påföljdssystemet. Förutom att presentera påföljdsbestämningens övergripande struktur – straffmätning och påföljdsval – behandlas även de särskilda frågor som uppstår i förhållande till unga lagöverträdare, påföljder vid allvarlig psykisk störning och internationell verkställighet av straff. Påföljdsbestämning är en värdefull resurs för såväl studenter som praktiker och är skriven för den som vill få en helhetsbild av påföljdsbestämningens grunder och sammanhang.

Hovrätten över Skåne och Blekinge inrättades 1820 och började sin verksamhet 1821. I denna bok beskrivs hovrättens historia under dess första 200 år – hur den inrättades och hur dess verksamhet har utvecklats i Kristianstad och Malmö. Dessutom beskrivs de rättsliga förhållandena i Skåne och Blekinge innan hovrätten fanns. Genom boken får läsaren på så sätt en överblick över de senaste tusen årens rättshistoria i Skåne och Blekinge med tyngdpunkt på perioden 1821–2021. Den forskning som ligger till grund för boken bygger inte bara på litteraturstudier, utan även på intervjuer och tidigare obearbetat arkivmaterial. Boktiteln ”Lagens öga” anknyter dels till Esaias Tegnérs kända vers till hovrätten vid dess inrättande, dels till den nuvarande hovrättsbyggnadens utformning. Instiftandet av hovrätten binds därmed samman med verksamheten i den nuvarande hovrättsbyggnaden. Lagens öga var under det tidiga 1800-talet en flitigt använd metafor för rättstryggheten i samhället och för den konstitutionella rättsstaten. Hovrättens bidrag till att upprätthålla rättsstatens ideal uppmärksammas särskilt i boken. Författare: • Kjell Å Modéer är professor emeritus i rättshistoria vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet. Han har tidigare publicerat bl.a. Hovrätten över Skåne och Blekinge. En överrätts tillkomsthistoria (1971) och har även vid ett flertal tillfällen tjänstgjort som adjungerad ledamot i hovrätten. • Martin Sunnqvist är docent och universitetslektor i rättshistoria vid Juridiska fakulteten, Lunds Universitet. Han godkändes som hovrättsassessor i Hovrätten över Skåne och Blekinge 2011 och har varit rådman i Malmö tingsrätt.

Comparative legal cultures is today an important field of research for legal historians worldwide. In this volume, prominent legal scholars from several European countries as well as from the United States and Australia contribute not only with chronological surveys but also with interesting field studies to current discourses about courts in Europe from the early modern period of time. Kjell Å Modéer is professor emeritus in legal history and Martin Sunnqvist, LL. D., is a district judge (Malmö City Court) and adjunct senior lecturer in legal history and procedural law. They are both active at the Law Faculty, Lund Univer­sity, Sweden.

Under senare år har de högsta domstolarna i Norden i ett antal uppmärksammade avgöranden åsidosatt lagar, som stått i strid med respektive lands grundlag eller med EKMR. En omdebatterad fråga är om domstolarna har gått för långt – eller om de har väntat för länge med att ta på sig denna uppgift. I denna bok sätts de nordiska domarnas uppgift att kritiskt granska lagars förenlighet med konstitutionella normer in i sitt historiska sammanhang. Med hjälp av en komparativ rättshistorisk metod analyseras domstolarnas förhållande till de andra båda statsmakterna och grundlagarnas förhållande till lagar och andra typer av normer. Analysen tar sin utgångspunkt i de konstitutionella förändringar som ägde rum i Norden år 1809, 1814 och 1849. Domarnas uppgift att granska att lagar och andra föreskrifter stämmer med konstitutionella normer sammanfattas under begreppet konstitutionellt kritiskt dömande. I fokus står hur domarnas attityder till denna uppgift har förändrats under de senaste två århundradena. De argument som nu stödjer ett konstitutionellt kritiskt dömande har förts fram i den rättsliga diskussionen i alla de nordiska länderna sedan tidigt 1800-tal. Argumentens genomslag har dock varierat stort mellan de olika länderna och mellan olika tidsperioder. När nu konsti­tutionella normer inte tolkas bara av den nationella lagstiftaren utan även av internationella organ, har domarna kommit i en ny position: Det är i domstolarna som de konstitutionella normerna förverkligas och ges sitt konkreta innehåll.