Mathias Wåg

Medborgardialog i samhällsplanering ligger i tiden. Det är bra. Men dialog mellan olika aktörer och intressen är långt ifrån något oproblematiskt som kan genomföras "bara man har de rätta verktygen". Medborgardialog- demokrati eller dekoration? är ingen handbok. Den innehåller reflektioner och synpunkter ifrån forskare, planerare, arkitekter och aktivister om den djupare innebörden av medborgardialog. Den som i grund och botten handlar om större frågor som fördjupad demokrati, relationer mellan medborgare och beslutsfattare, jämlikhet, rättvisa och om hur maktförhållanden kan brukas eller missbrukas. För: Vilket är syftet med dialogen? Vem kommer till tals och på vems villkor? Gör dialogen någon skillnad? Vilken kunskap ses som legitim? Vilket utrymme finns det idag att ifrågasätta rådande normer och planeringsideal? Och: Finns det behov av att utveckla en urban pedagogik?

Det går knappast att missa hur zombiens popularitet har ökat de senaste decennierna. Vi ser zombier i reklamfilmer, i sexleksaker som zombiedildos, sketcher om sossezombier, träningsredskap och så vidare. Zombien har lämnat det subkulturella, invaderat kulturen och även akademin. Zombier, zombier, zombier : eller Omgiven av odöda är den första svenska antologin som på allvar tar sig an att beskriva zombier ur olika perspektiv. Hur kan vi förstå det växande intresset för zombier? Vad säger det om vår samtid? Vad finns det för nordiska förlagor till zombien? Vilka verkliga smittor skulle kunna orsaka zombieliknande sjukdomar? Hur kan zombien tolkas politiskt? Boken består av nio populärvetenskapliga artiklar som behandlar zombier och zombiescenarion ur olika perspektiv. Dessutom finns ett förord med zombiens historia och ett försök att definiera vad som egentligen är en zombie.

Kommunistiska Manifestet hör till arbetarrörelsens största klassiker. Med miljontals läsare världen över har Karl Marx och Friedrich Engels text från 1847 inspirerat allt från grundandet av partier och fackföreningar till revolutioner. Marx och Engles analys av samhällsutvecklingen som klasskamp och uppmaning till arbetarklassen att organisera sig förblir relevant och kontroversiell än idag. I serieform av Mats Kejonen blir originaltexten ännu mer aktuell och tillgänglig för en ny publik.

Arbete är en institution. Partierna är överens om att jobben är den viktigaste politiska frågan. Samtidigt blir arbetstillfällena allt färre. De som har jobb arbetar för mycket, de som inte har det straffas och kontrolleras. Att hålla hjulen snurrande tär också på miljön. Men det finns alternativ till arbetslinjen. Författarna diskuterar idéer som arbetstidsförkortning, medborgarlön och lokala valutor. De beskriver hur synen på arbete har vuxit fram historiskt och teoretiserar begrepp som arbete och fritid på ett nyfiket och kritiskt prövande sätt. Vill vi ha jobb till varje pris? Är fler jobb enda vägen till jämlikhet och ökat välbefinnande? Är alla jobb nödvändiga? Att kritisera lönearbetet är att rucka på det moderna samhällets grundval. Det väcker frågor om kapitalismen, men också om vår existens. Vilket värde har människan i ekonomin och hur ser människans villkor efter arbetet ut? Den första svenska antologin om arbetskritik spänner över fält som idéhistoria, ekonomi, sociologi, politisk filosofi och filmvetenskap. Författarna är akademiker, aktivister och journalister som delar insikten att arbetslinjen har nått vägs ände. Boken är en lättillgänglig introduktion till arbetskritik i dag och en plattform för vidare debatt. Redaktören Kristian Borg är journalist, tidigare kulturredaktör på Fria Tidningen och förläggare på Verbal förlag.

Det tredje numret av Världens Ende har temat förfall. Läs bland annat om en urspårad dokusåpa, om farlig teknik, om ett översvämmat Göteborg, om en tid på dagis, om livet på ett callcenter, om existens och politik, om döda musiker och om hur man slutar ängslas och lär sig älska undergången. Medverkar gör bland annat Åsa Grennvall, Mathias Wåg, Henrik Bromander, Hanna Gustavsson, Jon Mårtensson, Pär Thörn, Lisa Ewald och Hanna Petersson. "Världens Ende sätter ett litet men välplacerat blåmärke på vår samhällskropp" Malin Lindroth, Göteborgs-Posten ”Världens Ende ger Galago en match” Elise Karlsson, Svenska Dagbladet