Matilda Wiklund

Svensk pedagogisk forskning har under ett flertal år utvecklat interkulturella perspektiv, såväl metodiskt som teoretiskt. Den har visat hur viktigt det är att skolorna i dagens mångkulturella samhälle fokuserar på att främja interkulturellt lärande. I denna antologi presenteras aktuell forskning. Bidragen visar att skillnaderna i barns och ungas uppväxtvillkor har ökat i Sverige. De visar också att diskriminering och rasism är återkommande problem och att modersmålsundervisningen är starkt marginaliserad. Samtidigt pekar de på möjligheter som finns för att stärka skolors och föreningars interkulturella arbete, hur lärare kan arbeta med svåra och kontroversiella texter i undervisningen och hur ungdomsföreningar med estetisk bildningspraktik kan bidra till interkulturellt engagemang. I boken diskuteras hur nya teoretiska inriktningar, som normkritiskt perspektiv och posthumanism, kan bidra till att skapa ett eftersträvansvärt pedagogiskt klimat. Att både lärarutbildning och skola ska kunna ges teoretiska redskap för att kunna hantera läroplaners målsättning och förverkliga dessa i pedagogisk praktik tas också upp i boken. Interkulturella dimensioner är avsedd som kurslitteratur vid lärar­utbildningar och vid andra pedagogiska utbildningar på universitet och högskola. Boken vänder sig till lärare, pedagoger, skolledare samt till kuratorer, psykologer och socionomer samt till alla som är intresserade av barn, ungdomar och mångkultur.

Den här boken handlar om vad vetenskap är och är tänkt att hjälpa lärare att förstå och kritiskt reflektera över hur forskning kan bidra till att utveckla, utforma och utvärdera undervisningen. Skolan ska vila på vetenskaplig grund, men vad innebär det i praktiken? Hur kan läraren förstå, värdera och använda forskning i sin profession? Hur kan forskning användas för att designa undervisning, material och lärmiljöer? Och hur kan läraren systematisera och dokumentera sina didaktiska val i klassrummet baserat på forskning? Det är viktigt att kunna bedöma om och när ett visst forskningsresultat är relevant för lärares verksamhetsnära frågor. Kunskaper i vetenskapsteori gör det möjligt för lärare att reflektera över professionen och lärarrollen – och kanske inte minst över hur kunskap produceras i samhället, får status som ”fakta” och därmed hamnar i skolans läromedel och kursplaner. Lärare som kan mer om vetenskaplig kunskap och forskningsprocessen får också ökade möjligheter att tillsammans med kollegor ta ställning till forskningsresultat och underbygga sina didaktiska val. På så sätt utvecklas ett slags vetenskapligt förhållningssätt till läraryrket. Författarna Åke Grönlund, Anna-Lena Kempe och Matilda Wiklund har alla lång erfarenhet av undervisning och av forskning som rör läraryrket. Åke Grönlund är professor i informatik vid Örebro universitet. Han har tidigare varit lärare och studierektor inom grundskolan, huvudsakligen på högstadiet. Åkes forskning handlar om människors förhållande till teknik i olika sammanhang. Anna-Lena Kempe är docent i didaktik vid Stockholms universitet och specialiserad på att analysera, organisera och designa villkor för lärande i olika sammanhang. Hon har i sin forskning ett särskilt intresse för multimodal kommunikation. Matilda Wiklund är docent i pedagogik vid Stockholms universitet och har under lång tid arbetat med lärarutbildning vid Örebro universitet. Hennes forskning rör relationer mellan utbildning och medier, bland annat digitalisering inom utbildning.

I dagens mediebrus verkar uttryck för populism, faktaresistens och antidemokratiska ideologier bli allt vanligare. En viktig uppgift för skola och högre utbildning är därför att förse elever, studenter och lärare med kritiska analysverktyg så att de kan sovra i informationsflödet. Diskursanalys är ett sådant verktyg som förmår synliggöra hur språk och texter av olika slag, såväl tryckta som digitala, rymmer ideologier och makt. Diskursanalys uppfattas inte sällan som onödigt komplicerad och svårtillgänglig. Den här boken vill ändra på den uppfattningen. I boken medverkar tio forskare från olika akademiska discipliner. Samtliga har erfarenhet av diskursanalys från både undervisning och forskning. Bokens syfte är att visa hur diskursanalys konkret kan tillämpas på texter som knyter an till det utbildningsvetenskapliga området - lärobokstexter, läroplanstexter, digitala resurser och diskussionsgrupper samt medietexter - och hur detta kan utnyttjas i klassrummet. Boken riktar sig främst till studenter och lärare vid högskolor och universitet med intresse för diskursanalys med ett utbildningsvetenskapligt och didaktiskt perspektiv.

Finns den goda läraren? Aktuell pedagogisk forskning understryker behovet av didaktisk kompetens hos lärare. Sådan kompetens beror i hög grad på kvaliteten på lärarens interaktion med eleverna, på hur hen förmår använda sina pedagogiska kunskaper till att skapa en god, fokuserad lärmiljö i vilken eleverna känner sig sedda och har förtroende för varanda. Men hur har våra föreställningar om den goda läraren formats? Vilka krafter har skapat riktlinjer för och "bestämt" hur en god lärare ska vara? Varför är bilden av skolan, läraren och lärarutbildningen så ofta negativ? Får lärarna i realiteten förtroendet att utforma undervisningen på ett sätt de tycker är pedagogiskt rimligt? I "Föreställningar om den gode läraren" får man ett både dagsaktuellt och historiskt perspektiv på frågor av det här slaget. Bidragen belyser bland annat utbildningspolitik, läroplaner, lärarutbildning och diskussionen om den pedagogiska forskningens vetenskaplighet. Det sätt på vilket medierna satt dagordningen för de senaste decenniernas kritik av den socialdemokratiska utbildningspolitiken i allmänhet och lärarutbildningen i synnerhet ägnas en särskilt ingående analys." Föreställningar om den gode läraren" är ett resultat av det av Riksbanken finansierade forskningsprojektet Den goda läraren. Bokens redaktör, Tomas Englund, är professor i pedagogik vid Örebro universitet. Han har under många år lett forskning på temat utbildning och demokrati.

Det digitala lärandets möjligheter – att leda den digitala skolan handlar just om att leda digitalisering på alla nivåer: Skolhuvudman, skolledare, lärare och elever. Den riktar sig främst till dig som har ansvar att på ett eller annat sätt leda skolutveckling i enlighet med förändrade styrdokument och digitaliseringsstrategin, men är sannolikt intressant för alla som arbetar i skolan. Skolans digitalisering handlar främst om att förändra arbetssätt. Hur framgångsrik förändringsprocessen bli beror ytterst på hur skolhuvudmännen och skolledare systematiskt utformar, organiserar och utvärderar förutsättningarna för undervisning och lärande. Det finns många sätt att göra det, varav en del ger positiva resultat och andra inte. Därför är det viktigt med en nyanserad diskussion om framgångsrikt ledarskap i en digital skola. Det digitala lärandets möjligheter – att leda den digitala skolan är en bok som på alla nivåer bidrar till det digitala skolutvecklingsarbetet. Boken har tillkommit som ett resultat från projektet Det digitala lärandets möjligheter som drivits av Atea, Gleerups och Samsung tillsammans med fem grundskolor under åren 2015-2018. Projektet har följts av Åke Grönlund, professor i informatik och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik vid Örebro Universitet, vilka också för författare till den bok du nu håller i handen. Författarna:Åke Grönlund är professor i informatik vid Örebro universitet. Han har tidigare varit lärare och studierektor inom grundskolan, huvudsakligen på högstadiet, under ett decennium. Åkes forskning handlar om hur människor organiserar sitt arbete, sina organisationer och sina privata aktiviteter, som att umgås på nätet, och hur digital teknik kan användas för att uppnå förbättringar. Matilda Wiklund är lektor i pedagogik vid Örebro universitet och nyligen även vid Stockholms universitet. Hon arbetar sedan 1998 som lärare i pedagogik, framför allt på kurser inom lärarutbildningarna. Matildas forskning handlar om olika relationer mellan utbildning och medier. Under senare år har detta intresse främst riktats mot skolans digitalisering och vad den inneburit för elever, lärare, skolledare och hela verksamheten.