Mats Bengtsson

Under de senaste årtiondena har användningen av olika granskningsformer för att undersöka, kontrollera och bedöma resultatet av offentlig politik ökat lavinartat. I Sverige och i andra länder investerar regeringar omfattande resurser och politisk tilltro till granskningars positiva effekter. Men vad innebär all denna granskning? Hur är det tänkt att olika former av granskning ska fungera? Är granskning alltid av godo? I Uppdrag offentlig granskning beskrivs, jämförs och analyseras fem granskningsformer: tillsyn, revision, utvärdering, ackreditering samt kvalitets- och rankningssystem. Jämförelsen sker med avseende på gemensamma kännetecken och specifika särdrag, orsaker till varför användningen har ökat samt vilka problem de olika granskningsaktiviteterna antas vara en lösning på. I boken problematiseras och diskuteras också granskningsfenomenets orsaker och funktioner i ett nutida samhälleligt och demokratiteoretiskt perspektiv. Särskild uppmärksamhet riktas mot de effekter, både positiva och negativa, som granskning av offentlig politik och verksamhet kan få för ansvarsutkrävande, verksamhetsutveckling och förtroendet för det demokratiska systemet. Boken vänder sig i första hand till studenter i offentlig förvaltning och statsvetenskap, men också till studenter i andra samhällsvetenskapliga ämnen som till exempel socialt arbete, företagsekonomi, sociologi samt till anställda i kommuner och stat med intresse för granskningens teori och praktik.

The 5th generation (5G) of wireless systems is being deployed with the aim to provide many sets of wireless communication services, such as low data rates for a massive amount of devices, broadband, low latency, and industrial wireless access. Such an aim is even more complex in the next generation wireless systems (6G) where wireless connectivity is expected to serve any connected intelligent unit, such as software robots and humans interacting in the metaverse, autonomous vehicles, drones, trains, or smart sensors monitoring cities, buildings, and the environment. As the wireless devices will be orders of magnitude denser than in 5G cellular systems, and due to the complex quality of service requirements, the access to the wireless spectrum will have to be appropriately shared to avoid congestion, poor quality of service, or unsatisfactory communication delays. Spectrum sharing methods have been the objective of intense study through model-based approaches, such as optimization or game theories. However, these methods may fail when facing the complexity of the communication environments in 5G, 6G, and beyond. Recently, there has been significant interest in the application and development of data-driven methods, namely machine learning methods, to handle the complex operation of spectrum sharing. In this monograph, a complete overview of the state-of-the-art of machine learning for spectrum sharing is provided. First, the authors map the most prominent methods that are encountered in spectrum sharing. Then, it is shown how these machine learning methods are applied to the numerous dimensions and sub-problems of spectrum sharing, such as spectrum sensing, spectrum allocation, spectrum access, and spectrum handoff. Finally, several open questions and future trends are highlighted.

1965. Den stora rotundan är fylld till bristningsgränsen. Det kokar i publiken, sorlet är nästan öronbedövande och blandas med spridda skrik från tjejerna som trycker sig fram mot scenen, bistert betraktade av några polismän som befarar en jobbig kväll. Det är inte långt kvar. Ännu en gång ropar någon De är här! i publikhavet, vilket följs av ett gällt skri från den kvinnliga delen av åskådarna. Och den här gången stämmer det, för 30 sekunder senare hörs en kraftfull röst ur högtalarna: - Chrille! Samtidigt som trumstocken klipper till på cymbalen blir skriet från publiken till ett öronbedövande vrål. - Janne! Lelle! Benny! Svenne! fortsätter speakerrösten - följt av ett cymbalslag efter varje namn. Och så exploderar rotundan: - THE HEP STARS!!!! En trumvirvel och så rullar basen igång. Sångaren, Svenne, öppnar munnen och redan innan han avslutat den första raden, My baby drew up in a brand new Cadillac, leds en av tjejerna längst fram vimmelkantig ut i den friska sommarluften. Scenerna kunde vara hämtade från vilken svensk Folkets park som helst 1965. Hep Stars framkallade en hysteri som man aldrig tidigare upplevt i landet, en nordisk variant av Beatlemania. De fem killarna på scenen var superidoler, fick tonårstjejer att svimma och föräldrar att förfäras. De hade ytterligare en medlem, turnéledaren Felle Fernholm, som inte bara stod för de effektfulla presentationerna, utan också var en av arkitekterna bakom succén. Genom en mikrofon vid mixerbordet skötte han dessutom en av sångstämmorna. Han hade redan på 1950-talet upplevt liknande hysteri. Då som basist till artister som Rock-Ragge och Little Gerhard. Han skulle komma att se tjejer svimma också under turnéer med Gyllene Tider, han skulle få höra ännu yngre tjejer och killar skrika ut sin kärlek till Carola Häggkvist och Herreys på 1980-talet. Felle Fernholm har varit en del av den svenska musik- och underhållningsbranschen under mer än ett halvt sekel. Som musiker, som turnéledare och konsertarrangör. Han producerade originalversionen av den klassiska 60-talshiten Rosen, han var med och startade Rockfolket. Han har varit i studion med Benny Andersson, Björn Ulveus, Agnetha Fältskog och Anni-Frid Lyngstad. Om Felle Fernholm är en doldis för gemene man, så är han smått legendarisk bland artister i Sverige.