Mats Benner

Tillit till människors omdöme är grundläggande i demokratin och avgörande för att organisationer och samhällen ska bli framgångsrika. Särskilt viktig är tilliten till de medborgare och professioner som möts i kärnuppdraget. Genom att utgå från behoven i medborgarmötet, i stället för att detaljstyra på långt avstånd, kan den offentliga sektorn förbättra kvalitet, effektivitet och arbetsmiljö. Detta är grundtanken med den verksamhetsfilosofi som forskare kallar tillitsbaserad styrning och ledning. Ambitionen är att skapa handlingsutrymme och förutsättningar i medborgarmötet och de verktyg som används är anpassning av styrning, system och strukturer, men också kultur och ledarskap. I denna antologi ger tolv forskare från flera ämnesområden olika perspektiv på tillit och tillitsbaserad styrning och ledning och förklarar en del av den komplexitet och de avvägningar som ryms bakom dessa begrepp. Alla är överens om vikten av tilliten för goda offentliga institutioner, men också om hur svår vägen dit kan vara. Tillit och omdöme vänder sig till studenter och forskare på uni­versitet och högskolor, men är användbar för alla som intresserar sig för styrning i offentlig sektor.

Denna essäsamling syftar till att belysa och diskutera hur kunskap förstås och genereras i gränslandet mellan akademi och praktik. I detta gränsland utspelar sig en kamp om kunskap en kamp som ofta färgas av förenklade, extrema bilder av forskaren som antingen isolerad i ett elfenbenstorn eller frivolt minglande på marknadstorget. Det är en kamp som väcker frågor om forskarens roll, och synen på kunskap, i samhället. Författarna till bokens tretton essäer kommer från en bredd av discipliner inom humaniora och samhällsvetenskap. Genom att låta varje essä speglas i en seriebild vill vi bidra till ytterligare tanke och reflektion kring vad kampen om kunskap handlar om. Vår ambition och förhoppning är att ge bränsle till en diskussion bortom tornet och torget om möjligheter och utmaningar med dagens syn på kunskapsproduktion och vilken roll samverkan kan, eller bör, spela. Boken är rikt illustrerad i färg.

Förväntningarna på naturvetenskaplig, medicinsk och teknisk forskning är högt ställda i dagens samhälle. Statliga och privata finansiärer, näringsliv och allmänhet förväntar sig att de stora resurser som satsas på forskningen ska ge ny grundläggande kunskap men även skapa ekonomisk tillväxt och förbättra livskvalitet och hälsa. Även om förväntningarna har skruvats upp är dessa tankegångar inte nya. Sedan andra världskriget har staten försökt styra vetenskapen så att den kan uppnå sina dubbla syften. I arbetet har politiken samverkat med ledande forskare och representanter för det svenska näringslivet. I Det forskningspolitiska laboratoriet diskuterar en grupp forskare hur förväntningarna på vetenskapen har utvecklats från 1900-talet tills idag. Bokens fallstudier beskriver den parallella utvecklingen av forskning och forskningspolitik och fokuserar på på förväntningarnas betydelse. Boken ger dessutom en översikt över forskningspolitikens utveckling och synliggör därigenom de långa linjerna i dess historia.

Vad kommer människor i framtiden säga när de ser tillbaka på vår tid? Kommer de säga att vi var insiktsfulla och agerade långsiktigt? Eller kommer de säga att vi inte förstod? Att vi inte insåg vilka möjligheter som framtiden erbjöd? Kommer vi framstå som föredömen eller som avskräckande exempel? Svaren är så klart omöjliga att veta: hur det blir är upp till framtiden att avslöja. Samtidigt påverkas svaren av hur vi agerar i nuet. De formas av i vilken utsträckning vi har förmågan att identifiera vilka utmaningar och möjligheter som väntar och hur dessa bäst ska mötas. Den här boken handlar därför om olika framtida samhällsutmaningar som Sverige står inför inom områden som arbetsmarknad, demokrati, företagande, globalisering, integration, integritet, klimat och miljö, kultur, medier, omsorg och vård, politiskt ledarskap, religion, stadsplanering och utbildning. Tillsammans tecknar kapitlen en karta över det nya Sverige. Redaktör för boken är professor Jesper Strömbäck, huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission.

How do you govern a university to make it effective in the real world? This informative book explores the increasingly complex challenges in governing and managing contemporary universities. Mats Benner demonstrates how institutions can best respond to changing social, economic and political dynamics to ensure their efficient operation and continued growth. Drawing on case studies from leading universities, Benner examines the dual pressures facing higher education institutions today, analysing the role, impact and best practices within both internal and external governance dimensions. He investigates the outward impacts of globalization on academic mobility and exchange, as well as the complexities of navigating bureaucratization. Benner also analyses key aspects of internal management such as fostering originality in research, elevating the prominence of scholars and maintaining high quality facilities. The book highlights the essential role of academic leadership in reconciling these internal and external forces, resulting in a governance framework that addresses the growing concerns of impact, inclusion and sustainability. Contributing to crucial debates on the future of universities, How to Govern a University Effectively is an essential read for scholars and students of higher education studies, business, management, sociology and political science. It is also relevant to university leaders and governance bodies seeking insight on effective university management.

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. I detta nummer: Marco d’Eramo, ”Amerikansk försvagning?” Kommentar: Christian Andersson, ”Efter Gaza – en rörigare och farligare värld” Jon Sunnerfjell, ”Vad en bruksortskommuns sociologik kan säga oss om det aktiva samhället” Rolf Å Gustafsson, ”Det svenska klassamhället och staten under första hälften av 1800-talet. En essä om proto-marxism” Kommentarer: Bo Rothstein, ”Skuggan från den svenska högern” Anders Björnsson, ”Den listige eller överlistade revolutionären” Bengt Olle Bengtsson, ”Lunds universitet: två pris på tre år” Recensioner: Göran Therborn, ”Myrdalmonumentet” Mats Benner, ”Oroliga liberaler” Jonny Hjelm, ”Vänstern och stamtänkandet” Ulf Bjereld, ”’Chile, Chile, solidaritet!’”

Svensk högre utbildning och forskning har med viss regelbundenhet omformats i grunden av högskolereformer. På senare tid har det tillsatts många statliga utredningar som inte resulterat i faktiska reformer. Varför står inte högskolepolitiken högre upp på den politiska dagordningen? Om Sverige ska kunna titulera sig »kunskapsnation« i framtiden är högskolepolitiska förändringar nödvändiga. I den här rapporten analyserar Mats Benner och Sylvia Schwaag-Serger utvecklingen av svensk högskolepolitik under efterkrigstiden. Författarna visar att förutsättningarna för högskolereformer historiskt varit en kombination av social mobilisering, expertis, institutionell anpassning och, inte minst, djupgående teknologisk förändring. Befinner vi oss i en sådan tid idag? Omställningen mot hållbarhet och inkludering i en instabil värld pekar på det, enligt författarna som landar i några förslag som skulle kunna lägga grunden för en revitalisering av svensk högskolepolitisk debatt och praktik. Mats Benner och Sylvia Schwaag-Serger är båda professorer i forskningspolitik vid Lunds universitet. Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt »Högre utbildning och forskning«.

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. I detta nummer: Göran Therborn, ”Världen och vänstern” Rita Augestad Knudsen, ”Vad är frihet? Betraktelser över ett begrepp och en bok” Mikael Svensson & Lena Sohl, ”’Inte den typiska höginkomsttagaren.’ Självuppfattning och klassidentifikation bland höginkomsttagare i Sverige” Tomas Wedin & Emelie Hantelius, ”Kommunikatörerna som symptom på offentliga sektorns omvandlingar under new public management” Kommentarer: Mats Benner, ”Postskriptum till nedläggningen (och den möjliga återstarten) av Respons” Sven Hort, ”Tom Nairn – och början på en ny skotsk upplysning?” Recensioner: Åsa Melldahl, ”I tjänst hos konsten” Karin Edberg, ”Krisens makt” Anders Mellbourn, ”Fromhetens omvälvningar” Olle Törnquist, ”Så enkelt var det inte” Mats Svegfors, ”Allt på sin plats?”

This open access book explores the impact of Covid-19 on universities, and how students, staff, faculty and academic leaders have adapted to and dealt with the impact of the pandemic. Drawing on experiences from Britain, Australia and Sweden, it showcases how Covid has challenged routines and procedures in universities, and thrown them into a disarray of ever-changing events and short-term adaptations. The authors pay particular attention to how students, staff, faculty, and leaders have coped with Covid, through a series of autobiographical portraits of their strains but also heroic efforts in the harshest of circumstances. This important book explores the exceptional ramifications of the pandemic but also how universities may contribute to a fairer and more robust society and concludes with a set of prescriptions for universities that aim to be proactive and resilient forces in society. It will be of interest to scholars interested in higher education, governance and organizational studies. This is an open access book.

This open access book explores the impact of Covid-19 on universities, and how students, staff, faculty and academic leaders have adapted to and dealt with the impact of the pandemic. Drawing on experiences from Britain, Australia and Sweden, it showcases how Covid has challenged routines and procedures in universities, and thrown them into a disarray of ever-changing events and short-term adaptations. The authors pay particular attention to how students, staff, faculty, and leaders have coped with Covid, through a series of autobiographical portraits of their strains but also heroic efforts in the harshest of circumstances. This important book explores the exceptional ramifications of the pandemic but also how universities may contribute to a fairer and more robust society and concludes with a set of prescriptions for universities that aim to be proactive and resilient forces in society. It will be of interest to scholars interested in higher education, governance and organizational studies. This is an open access book.

Science has become a central political concern with massive increases in public investment, but resources are embedded in a complex web of expectations that vary between countries and regions. This book outlines an insightful understanding of science policy as both concerning the governance of science itself through priority-setting, funding, organization and articulation with polity, society and economy, and its extra-organizational connections in terms of higher education, innovation and national policy concerns. The New Global Politics of Science examines how science and innovation have become truly global, and the consequences of this for scientists, policymakers and citizens. This book provides an overview of how research policies have evolved in different countries and contexts. It also examines how science research has been aligned with nation-building and state-formation, enmeshed in meta-governance, and how this relates to economic growth. Analysing how knowledge policies have been forged in their specific historical and geographical settings, this book will be an invaluable tool for scholars and policymakers in the fields of science, innovation and public policy.

Universiteten och högskolorna är verksamma i en snabbt föränderlig värld. Än så länge står sig de svenska universiteten förhållandevis bra i den internationella konkurrensen men de sätts under allt hårdare press. Svenska universitet och högskolor spelar en viktig roll i det svenska samhället och kraven på att de ska bidra till samhällsutvecklingen och ekonomin är stora. Vad kan de då göra för att höja kvaliteten och bevara, eller till och med öka, sin attraktionskraft? För att besvara denna fråga har författarna jämfört svenska universitet och högskolor med två av världens mest framgångsrika universitet, Stanford University och University of Californa Berkeley. De har identifierat de faktorer som gjort det möjligt för de båda universiteten att förena världsledande undervisning, forskning och genomslag i samhället i stort, och menar att Sverige har mycket att lära. Exempelvis krävs en bättre koppling mellan forskning och utbildning, tydliga karriärvägar, mer rörlighet och större transparens vid rekrytering av personal samt skärpt fokus på undervisning. Rapporten ger värdefulla inblickar i hur Stanford och Berkeley fungerar och hur svenska universitet kan inspireras och lära av dem. Arthur Bienenstock, professor emeritus i fotonvetenskap och chef för Wallenberg Research Link vid Stanford University, Sylvia Schwaag Serger, adjungerad professor i forskningspolitik vid Lunds universitet och direktör för Internationell strategi hos Vinnova, Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet och Anne Lidgard, direktör vid Vinnovas Silicon Valley-kontor och gästforskare vid Stanford University.

Mats Benners bok The Politics of Growth är en insiktsfull granskning av de ekonomiska tillväxtstrategier som gällt i svensk politik sedan introduktionen av den svenska modellen på 1930-talet och fram till inträdet i EU. Benner analyserar den ekonomiska tillväxtpolitik som möjliggjort och kompletterat både socialpolitiska strävanden i fördelningsfrågor och utvecklingen av en väl fungerande och relativt konfliktfri arbetsmarknad. Författaren belyser vilka aktörer som utformat olika tillväxtstrategier och förklarar varför vissa strategier genomförts medan andra blockerats. Ett centralt tema i boken är att ekonomisk utveckling är sammanbunden med institutionell reglering. En avgörande faktor för förståelsen av modern svensk historia är därför hur sociala krafter försökt påverka institutionerna, deras utformning och effekter.