Mats Bergman

De senaste femton åren har delvis varit turbulenta för svensk ekonomi. Den ekonomiska politiken har bland annat konfronterats med en global finanskris, historiskt sett mycket omfattande invandring och en virus­pandemi. Till detta kan läggas Rysslands invasion av Ukraina 2022 och dess följdverkningar, vilka ur ett ekonomiskt perspektiv bland annat har bidragit till den högsta inflationen i såväl Sverige som många andra länder på ungefär tre decennier. För att förstå hur den svenska ekonomin fungerar och analysera frågeställningar kring den är det nödvändigt att sätta sig in i förhållanden som inte behandlas i internationella läroböcker. Hur bedrivs svensk finans- och penningpolitik? Hur styrs den offentliga sektorn? Hur fungerar arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och finansmarknaderna? Hur bedrivs konkurrens- och miljöpolitik? Vad blir effekterna av det svenska skattesystemet? Marknad och politik förändras med sin omvärld. Samtliga kapitel i denna trettonde upplaga är antingen nyskrivna eller omarbetade. Boken ger en fullödig bild av den svenska ekonomin och den ekonomiska politiken i inledningen av 2000-talets tredje decennium – detta utan att tappa de historiska kopplingarna. Marknad och politik är en modern lärobok om den svenska ekonomin avsedd för grundutbildningen i nationalekonomi vid universitet och högskolor. Boken är en naturlig byggsten i en utbildning för framtidens svenska ekonomer. Den lämpar sig också väl för andra som vill sätta sig in i hur den svenska ekonomin fungerar då den inte kräver några djupare förkunskaper i nationalekonomi.

En stad är en geografisk plats som består av byggnader, infrastruktur och administrativa institutioner. Men staden består också av de människor som genom tiderna har byggt, bott och levt i och mellan husen. Staden har inte blivit till av sig själv. Den har gjorts, och den görs kontinuerligt, av olika grupper av människor med skilda intressen. Denna antologi handlar om att göra stad. Staden är inte uniform. Den karaktäriseras snarare av asymmetri, rörelse och dynamik där idéer, tankar, handlingar möter det fysiska och materiella. När Stockholm beskrivs syftas ofta på det centrala eller staden som helhet. Den här antologin tar i stället avstamp i de perifera delarna av Stockholm, i den urbana utkant som i dagligt tal kallas förorten eller orten rätt och slätt. Genom konkreta exempel från, bland annat, Flemingsberg, Skärholmen, Bredäng, Hagsätra, Järvaområdet och Husby belyser antologin hur människor, företag och institutioner är delaktiga i att göra stad i olika konstellationer, med varierande innehåll och på olika skalnivåer. Antologin är skriven av forskare och samverkanspartners knutna till Södertörns högskola i Flemingsberg i södra Stockholm. Under fyra år har de studerat och diskuterat stadens dynamiska utveckling i ett unikt samverkansprojekt.

Vetenskap för nyfikna, kompakt och lättläst på 60 sidor. Mats Bergman ger en överblick över hur propaganda utnyttjats för olika syften genom tiderna, fram till dagens automatiserade och deltagande varianter. I samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

I och med den växande oron över digital manipulation och Rysslands invasion av Ukraina har olika typer av propaganda fått ny aktualitet. Ordet propaganda odlas flitigt i medier och offentlig debatt. Men hur relateras dagens informationspåverkan till historisk krigspropaganda? Hur skiljer sig propaganda från public relations och reklam? Vilken är relationen mellan propaganda och desinformation? Mats Bergman ger en koncis överblick över propaganda genom tiderna, allt från de begreppsliga rötterna i den katolska motreformationen till diskussioner om dagens automatiserade och deltagande propaganda. Vi får också exempel på hur propaganda utnyttjats för många olika syften, till exempel i finländsk mjölkpropaganda och i tobaksindustrins kampanjer. Bergman utmanar oss att reflektera över propagandans närvaro, utsikter och faror i vår tid. Är propaganda förkastligt under alla omständigheter, ett nödvändigt ont eller ett neutralt redskap som vi kan använda också för ”goda” ändamål?

I Konkurrenslagen. En kommentar behandlas konkurrenslagen (2008:579) och konkurrensskadelagen (2016:964) paragraf för paragraf. Eftersom konkurrenslagen bygger på EU:s konkurrensregler hänvisar kommentaren inte bara till svensk praxis utan även i stor utsträckning till EU-rättslig praxis, framför allt till avgöranden från EU-domstolen och tribunalen. När det gäller svensk praxis refereras främst avgöranden från Patent- och marknadsöverdomstolen och den tidigare Marknadsdomstolen. Därutöver kommenteras de sex olika gruppundantagslagarna, där fem lagar i materiellt hänseende överensstämmer med EU-kommissionens motsvarande gruppundantag, liksom offentlighets- och sekretesslagen, förvaltningslagen och lagen om patent- och marknadsdomstolar i de delar som berör konkurrensrätten. Nytt i förhållande till andra upplagan av kommentaren är framför allt att en ny domstolsorganisation införts på konkurrensrättens område, att den särskilda skadeståndsbestämmelsen i 3 kap. 25 § konkurrenslagen ersatts av konkurrensskadelagen och att det s.k. ECN plus-direktivet, som syftar till att harmonisera tillämpningen av konkurrensreglerna inom EU, implementerats i svensk lagstiftning.

Vem är det som bestämmer utbudet av högre utbildning i Sverige? Hur går processen till? Hur stort inflytande har politiken, studenterna själva, lärosätena och arbetsmarknaden? Och går styrningen att förbättra? När Mats Bergman i denna rapport undersöker hur utbildningsutbudet huvudsakligen bestäms och borde bestämmas betonar han samhällsekonomiska värden som låter sig mätas och förklaras utifrån individernas nyttovärderingar. Han utgår från aspekter kopplade till lön och sysselsättning, individernas trivsel med sina yrkesval och nyttan av de samhällstjänster som individerna själva antingen producerar i yrket eller finansierar genom att betala skatt. Mats Bergman landar i ett antal slutsatser, bland annat att det är rimligt att utbudet i huvudsak styrs genom decentraliserade beslut, inom centralt beslutade budgetramar, av enskilda lärosäten och institutioner, men att besluten i högre grad bör grunda sig på studenternas egna önskemål och arbetsmarknadens behov. Mats Bergman är professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola. Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt »Högre utbildning och forskning«.

Charles S. Peirce, the founder of pragmatism, was also the architect of a remarkable theory of signs that continues to puzzle and inspire philosophers today. In this important new book, Mats Bergman articulates a bold new approach to Peirce's semeiotic through a reassessment of the role of rhetoric in his work. This systematic approach, which is offered as an alternative to formalistic accounts of Peirce's project, shows how general sign-theoretical conceptions can plausibly be interpreted as abstractions from everyday communicative experiences and practices. Building on this fallible ground of rhetoric-in-use, Bergman explicates Peirce's semeiotic in a way that is conducive to the development of rhetorical inquiry and philosophical criticism. Following this path, the underpinnings of a uniquely Peircean philosophy of communication is unearthed - a pragmatic conception encased in a normative rhetoric, motivated by the continual need to transform and improve our habits of action.

Charles S. Peirce, the founder of pragmatism, was also the architect of a remarkable theory of signs that continues to puzzle and inspire philosophers today. In this important new book, Mats Bergman articulates a bold new approach to Peirces semeiotic through a reassessment of the role of rhetoric in his work. This systematic approach, which is offered as an alternative to formalistic accounts of Peirces project, shows how general sign-theoretical conceptions can plausibly be interpreted as abstractions from everyday communicative experiences and practices. Building on this fallible ground of rhetoric-in-use, Bergman explicates Peirces semeiotic in a way that is conducive to the development of torical inquiry and philosophical criticism. Following this path, the underpinnings of a uniquely Peircean philosophy of communication is unearthed a pragmatic conception encased in a normative rhetoric, motivated by the continual need to transform and improve our habits of action.