Mats Glavå

I decemberkompromissen år 1906 slogs fast att arbetsgivaren, genom vad som kommit att kallas § 32-rättigheterna, fritt antar och avskedar arbetstagare samt leder och fördelar arbetet. Arbetsrättslagstiftningens närmast explosionsartade utveckling under 1900-talets tre sista decennier kom att förskjuta utgångspunkterna på arbetsmarknaden, men inte på något avgörande sätt förändra dem i förhållande till decemberkompromissen. I denna bok framställs arbetsrättsliga regler som begränsningar i dessa så kallade arbetsgivarprerogativ. Syftet med ett sådant funktionellt arbetsgivarperspektiv är att göra arbetsrätten mer överskådlig. Det överbryggar dessutom den ibland konstlade uppdelningen mellan individuell och kollektiv arbetsrätt. Boken spänner över större delen av den arbetsrättsliga regleringen, med tonvikt på begränsningar i antagnings- och uppsägningsrätten samt på arbetsmarknadens kollektiva spelregler. Störst vikt läggs vid medbestämmandelagen, lagen om anställningsskydd och diskrimineringslagen. Denna femte upplaga är uppdaterad med ny rättspraxis och ny lagstiftning, framför allt i lagen om anställningsskydd. Arbetsrätt är i första hand avsedd för utbildningar på högskolenivå men har ett upplägg som gör att den lämpar sig även för andra utbildningar samt för praktiker. Boken innehåller utförliga referat av och hänvisningar till en stor mängd centrala arbetsrättsliga källor.

Varför har vi turordningsregler? Vilka konsekvenser skulle det få om vi tog bort kravet på saklig grund för uppsägning? Detta är ett par av de frågor som behandlas i denna bok, som analyserar LAS och diskuterar alternativa utformningar ur ett juridiskt perspektiv. LAS har varit föremål för debatt och kritik ända sedan den infördes vid mitten av sjuttiotalet och har också reviderats ett antal gånger genom åren. Den här boken handlar om hur dagens anställningsskyddsreglering är uppbyggd och om hur anställningsskyddet skulle kunna se ut i morgon. Syftet är att skapa bättre förståelse för det svenska anställningsskyddet för den som är intresserad av att förändra det eller försvara det. Med utgångspunkt i en bestämning av anställningsskyddets kärna får vi en översiktlig genomgång av hur regleringen förändrats sedan den infördes 1974, hur Arbetsdomstolen tillämpat de centrala reglerna, hur annan lagstiftning som påverkar anställningsskyddet utvecklats och om de myter som kringgärdar LAS. Med hjälp av en regleringsverktygslåda bryts lagstiftningen sedan ned i sina beståndsdelar och på basis härav presenteras en förändringspalett som erbjuder en rad möjligheter att på olika sätt förändra anställningsskyddslagstiftningen. I det avslutande kapitlet diskuteras några av dessa förändringsmöjligheter på temat vägval för anställningsskyddet. Det rör sig om vilka förändringar som är möjliga utan att anställningsskyddets grunder bryts ned. Men också förändringar som bygger på att anställningsskyddet sådant vi känner det tas bort. Mats Glavå är docent i arbetsrätt och verksam som lärare och forskare vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.