Mats Greiff

En svensk historia från vikingatid till nutid behandlar svensk historia under cirka 1200 år. Den utgår från ett socialhistoriskt och kulturanalytiskt perspektiv där kvinnor och män av kött och blod ställs i centrum. Hur deras livsvillkor sett ut och vad som format dessa är centralt i boken. Läsaren får kunskap om arbetets villkor, hur livsförnödenheter producerats och överskottet fördelats under skilda tidsperioder. Denna nya upplaga ger också insikter i hur reproduktionen organiserats och hur synen på sexualitet förändrats. Klass, genus, etnicitet och nation är perspektiv som genomsyrar framställningen. Eftersom författarnas ansats är att peka på de olika företeelser i samhället som inverkat på människors livsvillkor belyses även den politiska historien. Författarnas strävan är att med hjälp av det historiska stoffet bidra till förståelsen av nutidens frågor. I denna nya upplaga har inte bara resultaten från det tidiga 2000-talets historieforskning lyfts in utan också nyare teoretiska dimensioner har använts för att göra framställningen mera spännande. Sålunda har t.ex. ett konstruktivistiskt perspektiv tillämpats för att synliggöra hur föreställningarom svenskhet skapats under olika tidsperioder. Boken vänder sig i första hand till studenter i historia, exempelvis inom lärarutbildningen. Den kan också vara givande läsning för den som vill ha en lättillgänglig, men något otraditionell, översikt över svensk historia. Andra upplagan

Hur kunde en fattig föräldralös pojke, som först blev skomakare, till slut bli Sveriges finansminister? Vad formade honom till den framstående politiker han blev, med ett stort folkligt stöd. Historien om Fredrik Vilhelm (FV) Thorsson är även historien om socialdemokratins första årtionden då FV Thorsson kom att spela en viktig roll i den utvecklingen. Han var partiets första försvarspolitiker och fick en viktig roll att göra partiet acceptabelt hos borgerligheten. Försvarspolitiken blev viktig för socialdemokratin eftersom partiet knöt den allmänna värnplikten, som infördes år 1902, till den allmänna rösträtten. Thorsson fick också en viktig roll då det gällde att kasta ut anarkisterna ur partiet och därmed göra socialdemokratin fullt demokratisk. Det finns många finansministrar som kommer folket nära men FV Thorsson var den första som både vann folkets erkännande och fattade avgörande beslut om hur ekonomin i samhället ska skötas, beslut som råder än idag. Hans livsöde är en inspirerande berättelse i vad en person kan uppnå trots fattig bakgrund. Finansministern Thorsson avled 1925, således för 100 år sedan. Han var folkets man som hedrades av både socialdemokraterna och de borgerliga. Boken vill visa Thorssons betydelse för Sveriges utveckling och byggandet av folkhemmet. Fattigpojken som blev Finansminister är en omarbetad version av boken FV Thorsson Fattigpojken som blev finansminister, från 2016. Förordet och ett historiskt avsnitt är nyskrivet av Professor Emeritus Mats Greiff. Redaktör är tidigare förläggare Rolf Classon.

Monika Edgren är docent i historia och professor i genusvetenskap vid Malmö universitet. I "Plats för makt" presenterar 16 av hennes vänner och kollegor kritiska essäer på teman som anknyter till hennes intressen. Det handlar, som alltid i Monikas forskning, om makt, i alla dess former: maktspel mellan historiens människor och samhällets institutioner och normer, men också den makt som forskaren har över de historiska subjekten. Essäerna är tematiskt ordnade och handlar om könsskillnadsteori, Donna Haraways moralfilosofi och aktörsbegreppet i prostitutionshistorien; om neoliberal chefsdiskurs och maskulinitetsuttryck i sånger hos kolgruvearbetare i Appalacherna respektive i nazistisk propaganda; om kvinnliga fabriksarbetare i USA under första världskriget och om mångfaldens problematik i läromedel respektive museiverksamhet; om hiphop-feminism och om den samtida litteraturens diskussioner om utanförskap respektive kroppskontroll; om kön och sexualitet i svenska beredskapsromaner och berättelser om våldtäkt i svenska domstolar; om självskärande flickor och om internetbaserad feministisk mobilisering mot sexuellt våld. Redaktörer är historikerna Ulrika Holgersson, Lunds universitet, och Helena Tolvhed, Stockholms universitet.

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? I RJ:s årsbok 2018 bidrar forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historiamed texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018 finns även i utgåvan 9789170612558. Denna utgåva av årsboken utgör också stiftelsens vänbok till avgående vd Göran Blomqvist. Innehåll Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn? Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718 Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live? Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? Om det handlar Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018. Forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historia bidrar med texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger. Även utgiven som RJ:s vänbok till Göran Blomqvist (ISBN 9789170612565, 416 sidor). Innehåll Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn? Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718 Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live ? Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret

hästsporten och hästintresset är större än någonsin i Sverige. Antalet hästar är idag nästan 300000 mot enbart 50000 år 1980. I Sverige körs ca 10000 travlopp ­årligen. Inom den totala hästsektorn omsätts ca 20 miljarder kronor årligen. Ca 2,4 miljoner människor ­spelar på hästar och 600000 går på trav- och galopptävlingar. Mot denna bakgrund har bokens författare tagit sig an trav- och galoppsporterna, vilka tidigare inte ägnats någon större uppmärksamhet inom den idrottsvetenskapliga forskningen. Här beskrivs och analy­seras trav- och galoppsporter­nas framväxt under 1800-talet, deras konsolidering och utveckling till betydande publiksporter under 1900-talet. Men författarna för också in läsaren i den värld som inte belyses i tv-sändningarna genom ett fokus på verksamheten bakom kulisserna. Författarna har sin hemvist inom ekonomisk historia, etnologi, historia, idrottsvetenskap och statsvetenskap.