Mats Hallenberg

Östersjön är mer än bara ett innanhav – det är en historisk geopolitisk skådeplats. Från vikingatidens sjöfart till dagens Natodominerade område har detta bräckta hav varit en livsnerv för folk och länder i norra Europa. Östersjön har fungerat som en knutpunkt för ekonomiska och politiska relationer genom Hansans dominans under medeltiden, stormaktstidens strider mellan Sverige, Polen-Litauen och Ryssland, samt de dramatiska skiften som följde i spåren av Napoleonkrigen, de båda världskrigen och kalla kriget. Östersjön har även visat sig vara en plats för samarbete. Efter Sovjetunionens fall har regionen präglats av integration och tillväxt – en utveckling som nu utmanas av nya geopolitiska spänningar. Hur kan regionen komma att påverkas av energiflöden, klimatförändringar och militärstrategier? I denna omfattande antologi samlas bidrag av ledande forskare inom bland annat historia, statsvetenskap och internationella relationer för att kartlägga de drivande krafter som format Östersjöregionen från 1200-talet fram till i dag. Boken finns även i engelsk utgåva, The Baltic Sea - A Geopolitical History.

Vilka samhällstjänster bör vi gemensamt ta ansvar för? Vem ska sköta exempelvis skatte indrivning, kollektivtrafik och äldreomsorg för det allmännas räkning? Motsättningen mellan egennyttan och det allmänna bästa har diskuterats under långa tider. I Kampen om det allmänna bästa utgår historikern Mats Hallenberg från Stockholmspolitiken och visar hur konflikterna om detta evigt aktuella ämne har tett sig under fyrahundra år. I det förmoderna samhället var det självklart att kung och överhet skulle avgöra vad som var av allmänt intresse men de praktiska göromålen kunde skötas av olika utförare: anställda tjänstemän, privata entreprenörer eller medborgarna själva. Från 1800-talets mitt började politikerna koppla samman idéer om rättvisa och modernitet med behovet av en offentligt styrd organisation. Denna utveckling bröts först under det sena 1900-talet då individens valfrihet i sig själv kunde definieras som det allmänna bästa och allt fler välfärdstjänster fördes över i privat regi. Boken sätter de politiska argumenten i centrum och ger ett historiskt perspektiv på de begrepp och tankefigurer som används i dagens debatt om vinster i välfärden.

Den svenska statens historia under 1500- och 1600-talen handlar inte bara om kungar och krig utan också om de undersåtar som tvingades bära stormaktsdrömmen på sina axlar. Genom mer eller min­dre våldsamma protester lyckades bönderna tvinga de styrande att förhandla om den förda politiken. Historikerna Mats Hallenberg och Johan Holm studerar de konflikter som skattekraven och rekryteringen av bondesol­dater gav upphov till. Myterier, upplopp och förhandlingar skärskådas – vilka grupper stod bakom motståndet, varför protesterade de och vilket infly­tande fick deras handlande på centralmaktens utveckling? Författarna visar på sambandet mellan militarisering och bondeinflytande och problematiserar förhållandet mellan de besuttna skattebönderna och lokalsamhällets fattiga. Böndernas politiska agerande och de kompromisser som följde på förhandlingarna kom att få avgörande betydelse för den moderna statens utformning. Effekterna av dem ser vi än idag.

Westfaliska freden år 1648 är ett av den europeiska och svenska historiens mest välkända årtal. Slutet på trettioåriga kriget och de fördrag som beseglade uppgörelsen har tolkats, framförallt inom statsvetenskapen, som början på den moderna eran inom internationell politik och som ett dramatiskt brott mot det förmoderna sättet att bedriva politik. I 1648 - Den westfaliska freden introducerar författarna en nytolkning av fredsfördragen som betonar hur dokumenten befäster och utgör en fortsättning på äldre tiders politiska former. Detta nya perspektiv står i stark kontrast mot den traditionella synen på freden. I boken hävdar skribenterna att den tidigare statsvetenskapliga tolkningen är förlegad och bygger på missuppfattningar av centrala delar av de westfaliska avtalen. För studiet av internationell politik bör det nyare synsättet anläggas. Författarna, som är historiker och statsvetare, ger goda grunder för sin reviderade syn på avtalen, och belyser fördragen i sina verkliga sammanhang. Boken kompletteras av den första moderna svenska översättningen av fredstraktaten. För första gången någonsin publiceras också på svenska det kompletta fredsfördraget i Osnabrück mellan den svenska drottningen och den tysk-romerske kejsaren.

Under Gustav II Adolfs tid skedde en dramatisk omläggning av det svenska skattesystemet. Plötsligt kunde privata entreprenörer bli skatteindrivare och köpa sig rätten att utnyttja kronans inkomster och egendomar för egen vinning. Allmogens skattepålagor blev nu i praktiken de enskilda köpmännens egendom. Men systemskiftet skulle inte vara för evigt. Några år efter kungens död bestämde sig statsledningen för att upphöra att arrendera ut skatteinkomsterna. I Statsmakt till salu ställer historikern Mats Hallenberg en rad intressanta frågor: varför valde regeringen att privatisera, hur fungerade systemet i praktiken, och varför ångrade man sig igen efter bara några år? Det svenska systemet med skattearrenden har hittills inte fått mycket uppmärksamhet i historieforskningen trots att tidsepoken genomforskats grundligt. Med Hallenbergs inblickar kan vi bättre förstå förhållandet mellan offentlig makt och privat kapital i början av stormaktstiden.