Mats Hayen

Se Stockholms historia i ansiktet! Pigor, grosshandlare, militärer, fabriksarbeterskor, sjömän, byråflickor. 1860 utbryter cartomani i Stockholm. Ny teknik revolutionerar bildvärlden. Porträttfotografiets guldålder inleds. Alla vill förevigas hos fotograf. Ateljéer öppnar överallt och stockholmarna lär sig posera och gå på visit med kort. Album blir högsta mode. Porträtten manifesterar den moderna epokens nya rörelser, ideal och urbana identiteter. Samtidigt blir kameran ett verktyg för tidens strävan efter ordning och övervakning. Porträtten har bevarats på Stadsmuseet. 400 000 ansikten. Lika många levnadsöden. Nu lyfter vi dem från magasinshyllan och in i den digitala tidsåldern. Vad kan dagens teknik få dem att berätta? Möt 1800-talets stockholmare i en antologi om porträttens besvärjelser och gåtor, lurendrejerier och maktmedel. Boken är ett resultat av forskningsprojektet Stadens ansikten. Visuell kultur och social struktur i Stockholm 1870–1930, som finansierats av Vetenskapsrådet 2021–2025.

En stad i rus. Det är februari 1926. På Grand Hôtel Royals vilda Militärmaskeradbal vinner Henrietta Petersen – den ökända Madame X –tävlingen om bästa maskeraddräkt. Under balen kommer journalisten Elsa Thornborg och hennes man, kriminalfotografen Peter Faust, en hemlighet på spåren. Någon vill smuggla in tyska vapen i landet. När strejkbrytare i Västmanland en vecka senare utsätts för ett brutalt sprängattentat börjar jakten på en undflyende politisk sabotör. Till slut löper alla dolda trådar samman – i ett spektakulärt bilbombsmord på Pipersgatan. Madame X är en fiktiv fantasi om Piperska smällen.

KörkarlenEtt brutalt dubbelmord i en tävlingsbil under Kungliga Automobilklubbens stora vintertävling 1920 blir början på en jakt efter en mystisk körkarl, en chaufför vars identitet länge gäckar polisen i Stockholm. Samtidigt utbryter oroligheter i Tyskland, mellan röda socialister och paramilitära frikårer, som via förgreningar in i Sverige slår tillbaka mot den mystiske körkarlen och uppenbarar en större fara än den som hotar Sverige från bolsjevismens Ryssland. I bakgrunden pågår inspelningen av Victor Sjöströms berömda stumfilm Körkarlen, vars revolutionerande filmteknik bildar den fond mot vilken urladdningen mellan de motstående krafterna i Stockholm briserar. Huvudpersoner är kriminalfotografen Peter Faust och journalisten Elsa Thornborg. JazzgossenSommaren 1922 gör Karl Gerhards kuplett Jazzgossen succé i Stockholm. Nattlivet i huvudstaden har återhämtat sig med kraft efter krigsåren och den nya jazzmusiken får dansgolven att gunga. På Ceders salonger i det gamla Nationalpalatset ger jazz, smuggelsprit och kokain en stunds verklighetsflykt för de nöjeslystna, samtidigt som djärva planer tar form bakom jazzklubbens låsta dörrar. När en kriminalkommissarie hittas dränkt i brännvin, drivande i en eka i Stockholms skärgård, leder spåren mot Stockholms undre värld. Och mot Tyskland; där en hemlig organisation med våld slår till mot den sköra demokratin i Weimarrepubliken. I Jazzgossen fortsätter berättelsen om journalisten Elsa Thornborg och kriminalfotografen Peter Faust.

Denna antologi presenterar tio forskares perspektiv på Stiftelsen Allmänna barnhusets historia, från 1600-talet till idag. Stiftelsen har spelat en viktig roll för de barn som föräldrar och anhöriga inte kunnat, velat, eller fått ta hand om. Bokens kapitel belyser hur stiftelsens uppdrag och ekonomiska villkor har förändrats över tid, i takt med det omgivande samhällets omvandling.

Det är olympiska spel i Paris 1924. På ett tak spelar Svenska Baletten in en film om en jägare som störtar ned mot sin död och i ett sorgetåg förs ut ur staden. På en nattklubb i Stockholm väntar två brittiska agenter på en kurir som aldrig dyker upp. När en död ung kvinna flyter upp i hamnen kallar polisen henne för Balettflickan. Journalisten Elsa Thornborg och polisfotografen Peter Faust är snart indragna i en maktkamp, där ingen skyr några medel, som utspelas bakom balett- och filmvärldarnas kulisser.

Med slev och lod, hammare och vattenpass, handens kraft och avancerad ingenjörskonst byggdes Stockholms stadshus. Ragnar Östbergs arkitektoniska mästerverk är sedan invigningen midsommaraftonen 1923 en älskad märkesbyggnad i Stockholm, mäktig och mystisk. Historien om dess tillkomst har berättats många gånger men aldrig som i Vi som byggde Stadshuset. Genom Stadsmuseets unika tidsdokument får vi här kika in bakom fasaderna på Stadshuset och följa dess tillblivelse. Historiker Mats Hayen tolkar bilder ur en fotosamling som visar arbetslaget och den faktiska byggnationen. Bilderna sätts samman med röster ur det förflutna genom intervjuer från 1970-talet med flera av dem som ingick i bygglaget. Följ med på en resa från 1911 till 1923 med bilder du aldrig tidigare sett och röster du aldrig förut hört. Möt de som byggde Stadshuset: murare, kafébiträden, modellsnickare, smeder, cementarbetare, målare, springpojkar, konstväverskor, stuckatörer och ett Stockholm för 100 år sedan.

Sommaren 1922 gör Karl Gerhards kuplett Jazzgossen succé i Stockholm. Nattlivet i huvudstaden har åter - hämtat sig med kraft efter krigsåren och den nya jazzmusiken får dansgolven att gunga. På Ceders salonger i det gamla Nationalpalatset ger jazz, smuggelsprit och kokain en stunds verk - lighetsflykt för de nöjeslystna, samtidigt som djärva planer tar form bakom jazzklubbens låsta dörrar. När en kriminalkommissarie hittas dränkt i brännvin, drivande i en eka i Stockholms skärgård, leder spåren mot Stockholms undre värld. Och mot Tyskland; där en hemlig organisation med våld slår till mot den sköra demokratin i Weimarrepubliken. Huvudpersoner är kriminalfotografen Peter Faust och journalisten Elsa Thornborg.

Ekonomisk kulturhistoria Bildkonst, konsthantverk och scenkonst 1720-1850 Det svenska 1700-talets kulturhistoria var inte bara estetisk, den var också materiell. Boken fokuserar på en förbisedd men central aspekt av 1700-talets kulturella guldålder: konstnärers och konsthantverkares ekonomi i det dåtida Stockholm som var ett centrum för kulturarbetare och deras mecenater, och deras arbete ansågs ha nationalekonomisk betydelse. Konst och hantverk var föremål för en aktivistisk statlig politik sedan slutet av 1600-talet. Man betraktade konstindustrin som en del av ett näringspolitiskt sammanhang. Främjandet av handel och manufaktur var tänkt att skapa ett växande välstånd inom landet efter det krigiska 1600-talet. Därför lagstiftade man i början av 1700-talet om nya institut, det var då som hallrätten och konstakademien tillkom. De främjade en friare konstnärlig utveckling jämfört med skråväsendet samtidigt som konst och konsthantverk blev mer kommersiellt inriktat och ibland ekonomiskt framgångsrikt. Konst blev nu även en vara som såldes på en växande marknad. De flesta konstnärer identifierade sig som hantverkare. En viktig fråga bakom antologins undersökningar är i vilken grad kulturarbetares försörjning skilde sig åt beroende på vilka institutioner de tillhörde: skråväsendet, hovet, adliga hushåll, konstakademien eller hallrätten. Den andra huvudfrågan är hur de undersökta konstnärerna och konsthantverkarnas finansiella nätverk var sammansatta. Deras ekonomi bestod av ett komplicerat spindelnät av krediter. De hade dels fordringar och skulder mellan varandra för köp av material, varor och tjänster. Dels hade de fordringar på kunder och skulder till privata bankirer och mecenater. Deras ekonomi utgjorde en myriad av finansiella transaktioner och borgensförbindelser. Det visar de många konkurserna. Bokens undersökningar har utformats i ett samarbete mellan disciplinerna konstvetenskap och ekonomisk historia efter internationella förebilder. Undersökningarna omfattar såväl yrkena målare, möbelsnickare och scenarbetare som fallstudier av Pehr Hilleström, Pehr Hörberg och Carl Enhörning. Klas Nyberg är verksam som professor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Han har en bakgrund som professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet med inriktning på 1700-talets näringsliv och finansväsen.